Social styrning på nationell nivå av den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens

Eurofound har övervakat och tagit fram årliga rapporter om de nationella arbetsmarknadsparternas deltagande i den europeiska planeringsterminen sedan 2016. Denna rapport är en fortsättning på detta arbete och fokuserar på kvaliteten på arbetsmarknadsparternas deltagande i den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens.
 

Faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades ursprungligen som ett svar på covid-19-pandemin, men dess löptid har förlängts (till 2026) och faciliteten utgör en hörnsten i det ambitiösa NextGenerationEU-paketet.  Den har integrerats i den europeiska planeringsterminens ram för samordning av den ekonomiska och sociala politiken. Europeiska kommissionen uppmanar medlemsstaterna att involvera arbetsmarknadsparterna i den europeiska planeringsterminen, och enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens ska de rådfrågas vid utarbetandet och genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens.
 

I den här rapporten undersöks två kritiska dimensioner av arbetsmarknadsparternas deltagande i den europeiska planeringsterminen. För det första undersöks i vilken utsträckning de nationella arbetsmarknadsparterna har deltagit i utarbetandet och genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och, mer allmänt, socialpolitiska åtgärder som direkt påverkas av dessa planer. För det andra identifieras allmänna trender i genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens, med särskilt fokus på åtgärder på det socialpolitiska området.
 

Politisk bakgrund

EU-institutionerna erkänner arbetsmarknadsparternas avgörande roll i samordningen och genomförandet av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. Detta bekräftas av flera policydokument som offentliggjorts som en del av 2024 års europeiska planeringstermin. I den årliga översikten över hållbar tillväxt (som offentliggjordes den 21 november 2023) betonas vikten av social dialog och arbetsmarknadsparternas deltagande i den europeiska planeringsterminen, särskilt när det gäller den gröna och den digitala omställningen.
 

I februari 2024 publicerade kommissionen en halvtidsutvärdering av faciliteten för återhämtning och resiliens. Inom ramen för denna utvärdering granskades facilitetens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, mervärde och samstämmighet. I det efterföljande meddelandet från kommissionen om att stärka EU genom ambitiösa reformer och investeringar betonas arbetsmarknadsparternas deltagande som en nyckelfaktor i planeringen och genomförandet av åtgärder, samtidigt som det påpekas att det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller detta deltagande. Det hänvisas till missnöje hos vissa berörda parter – däribland arbetsmarknadsparter – gällande graden av deltagande, och det betonas att arbetsmarknadsparterna har en avgörande roll när det gäller att genomföra arbetsmarknadsreformer och socialpolitiska reformer.
 

I rådets rekommendation om stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter i Europeiska unionen (C/2023/1389), som offentliggjordes i december 2023, hänvisas det uttryckligen till den europeiska planeringsterminen och det upprepas att medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis måste involvera arbetsmarknadens parter på ett meningsfullt sätt i utformningen och genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken och, i förekommande fall, den ekonomiska politiken och annan politik.
 

Under 2024 fastställdes nya regler för EU:s ekonomiska styrning och stabilitets- och tillväxtpakten reformerades (genom förordning (EU) 2024/1263). Medlemsstaterna åtog sig att lämna in nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med strategier för varaktig och gradvis minskning av den offentliga skulden, tillväxt för alla, strukturreformer och investeringar med fokus på EU:s gemensamma prioriteringar. Precis som förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens innehåller EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning rekommendationer om att genomföra samråd med arbetsmarknadsparterna innan de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna lämnas in till kommissionen.
 

Viktiga resultat

• Medlemsstaterna har inrättat styrningsstrukturer för att genomföra planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet mekanismer för arbetsmarknadsparternas deltagande. I forskningen har tre huvudsakliga typer av institutionella ramar för arbetsmarknadsparternas deltagande identifierats: befintliga institutioner för två- och trepartsdialog mellan arbetsmarknadsparterna, organ eller arbetsgrupper som inrättats för den europeiska planeringsterminen eller genomförandet av planen för återhämtning och resiliens samt ad hoc-samrådsprocesser.
   
• I denna rapport klassificeras medlemsstaterna i tre styrningskluster med särskilda kännetecken för arbetsmarknadsparternas deltagande. I det företagsdemokratiska klustret (Danmark, Finland, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike) föredras mindre institutionaliserade kanaler för arbetsmarknadsparternas deltagande. Både i det statscentrerade klustret (Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Portugal, Slovenien och Spanien) och det marknadsorienterade klustret (Bulgarien, Cypern, Estland, Irland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern) finns en större mångfald och man förlitar sig där på befintliga institutioner för social dialog och särskilda organ eller arbetsgrupper för arbetsmarknadsparternas deltagande. Det senare tillvägagångssättet har inte visat sig vara effektivt när det gäller att garantera arbetsmarknadsparternas deltagande i vissa länder, såsom Polen och Rumänien.
   
• Arbetsmarknadsparterna uppger en varierande grad av tillfredsställelse när det gäller kvaliteten på deras deltagande i den europeiska planeringsterminen och i utarbetandet och genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. Medan arbetsmarknadsparterna i ett fåtal länder med robusta ramar för social dialog rapporterar måttlig tillfredsställelse, beskriver arbetsmarknadsparterna i de flesta medlemsstaterna sitt deltagande som en ren formalitet.
   
• I ett fåtal medlemsstater rapporterar arbetsmarknadsparterna att de inte alls eller knappt deltog i utarbetandet och genomförandet av planer för återhämtning och resiliens. I de flesta medlemsstater riktar arbetsmarknadsparterna kritik mot specifika samrådsrelaterade brister, bland annat att det inte ges tillräckligt med tid för att kunna få till stånd lämpliga och meningsfulla diskussioner och att den förhandsinformation som tillhandahålls är bristfällig.
   
• Det nya ramverket för ekonomisk styrning från april 2024 har gett upphov till farhågor bland arbetsmarknadsparterna. Även om förordning (EU) 2024/1263 i lag föreskriver behovet av samråd med arbetsmarknadsparter innan de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna lämnas in, oroar arbetsmarknadsparterna sig för att det övergångsundantag som gör det möjligt för medlemsstaterna att endast genomföra frivilliga samråd när de utarbetar sina planer skulle kunna sända en negativ signal till medlemsstaterna. Arbetsgivarorganisationerna medger att större flexibilitet under det första genomförandeåret eventuellt hjälper medlemsstaterna att fördela medel på ett effektivt sätt. De poängterar dock att ett sådant handlingsutrymme bör användas på ett klokt och konsekvent sätt för att driva igenom politiska åtgärder, inklusive sociala sådana.
   

Slutsatser

• Eftersom genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens går in i slutfasen (slutförandet är planerat till 2026), bör arbetsmarknadsparternas deltagande stärkas och förbättras i kvalitativt hänseende. Detta kommer att bidra till en så effektiv användning som möjligt av NextGenerationEU-medlen genom inriktning på de mest relevanta ekonomiska sektorerna och införlivande av en stark social dimension i den gröna och den digitala omställningen.
   
• Med tanke på den geopolitiska osäkerheten som nu råder i EU och andra utmaningar kopplade till EU-integrationsprocessen, såsom demografiska förändringar, är ett effektivt deltagande av arbetsmarknadsparterna avgörande för att främja en känsla av egenansvar och legitimitet, och för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av åtgärder som vidtas för att hantera sådana förändringar. För att uppnå detta måste pågående initiativ, såsom rådets rekommendation från 2023 om stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter, La Hulpe-förklaringen och pakten för en europeisk arbetsmarknadsdialog, som undertecknades den 5 mars 2025, användas för att åtgärda befintliga brister i arbetsmarknadsparternas deltagande i beslutsfattandet.
   
• Arbetsmarknadsparternas deltagande bör stärkas på alla nivåer för att bidra till att målen i ramverket för ekonomisk styrning från 2024 uppnås. I synnerhet bör samråd med arbetsmarknadsparterna säkerställas innan de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna lämnas in, med beaktande av sektoriella, regionala och lokala dimensioner. Genom att stärka arbetsmarknadsparternas deltagande kan EU främja ett mer inkluderande och effektivt beslutsfattande, vilket i slutändan leder till ett mer framgångsrikt genomförande av planerna för återhämtning och resiliens och en starkare europeisk ekonomi.