Industrial relations and social dialogue

Social dialog och kollektiva förhandlingar inom sjukhussektorn under covid-19-pandemin

Report
Publicerad
1 december 2022
pdf
Formats and languages
Executive summary
Ladda ned

Resultat

  • I länder med lång tradition av samarbete mellan arbetsmarknadens parter spelade den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar en framträdande roll i hanteringen av några av de utmaningar som covid-19-pandemin inneburit för sjukhussektorn. Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter var avgörande för att bland annat komma överens om de förändringar i arbetsorganisationen som krävdes för att hantera hälsokrisen och för att framgångsrikt fördela ytterligare finansiering och resurser.
Read more
  • I länder med lång tradition av samarbete mellan arbetsmarknadens parter spelade den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar en framträdande roll i hanteringen av några av de utmaningar som covid-19-pandemin inneburit för sjukhussektorn. Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter var avgörande för att bland annat komma överens om de förändringar i arbetsorganisationen som krävdes för att hantera hälsokrisen och för att framgångsrikt fördela ytterligare finansiering och resurser.
  • Under covid-19-krisen var social dialog och kollektiva förhandlingar avgörande för att hitta lösningar på utmaningarna inom sjukhussektorn i vissa länder där de vanligtvis inte spelar en framträdande roll. I exempelvis Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland och Malta sågs en ökad social dialog inom sjukhussektorn. I de länder som drabbats hårdast av åtstramningsåtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn efter finanskrisen 2007–2008 – nämligen Grekland, Portugal och Spanien – och vars hälso- och sjukvårdssystem inte helt hade återhämtat sig från personalnedskärningarna och lönefrysningarna från den perioden, genomförde regeringarna däremot lagstiftning utan deltagande av arbetsmarknadens parter, som spelade en begränsad roll i hanteringen av de övergripande insatserna.
  • Under pandemin engagerade sig arbetsmarknadens parter inom sjukhussektorn i områden utöver de traditionella frågorna om ersättning och arbetstid. Behovet av att säkerställa personalstyrkan på sjukhus krävde ofta att de var delaktiga i anpassningen av praxis i arbetsorganisationen och i omplaceringen av personal samt i andra åtgärder som rörde skyddet av personalens hälsa och säkerhet.
  • Pandemin förvärrade den befintliga personalbristen och kommer sannolikt att leda till ökad internationell konkurrens om rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsmarknadens parter inom denna sektor är alltmer oroade över den inverkan som höga nivåer av stress och hög arbetsbelastning kan ha på behållandet av personal, eftersom detta ofta är faktorer som hänger samman med arbetstagarnas avsikter att lämna sektorn.
  • Resultaten visar att insatserna var bättre och snabbare utvecklade där den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar spelade en framträdande roll i hanteringen av de utmaningar som sjukhussektorn stod inför under covid-19-pandemin. Detta belyser hur en välfungerande social dialog och välfungerande kollektiva förhandlingar är avgörande för en stark sjukhussektor och kan öka EU:s beredskap för potentiella framtida hälsokriser.
Read less

Sammanfattning

I denna rapport analyseras den roll som social dialog och kollektiva förhandlingar spelade i hanteringen av de utmaningar som covid-19-pandemin medförde eller förvärrade inom sjukhussektorn. Rapporten undersöker också om den befintliga sociala dialogen och de befintliga kollektiva förhandlingsproRead more

I denna rapport analyseras den roll som social dialog och kollektiva förhandlingar spelade i hanteringen av de utmaningar som covid-19-pandemin medförde eller förvärrade inom sjukhussektorn. Rapporten undersöker också om den befintliga sociala dialogen och de befintliga kollektiva förhandlingsprocesserna på nationell nivå hade anpassats för att ta itu med dessa nya utmaningar. Forskningen innefattade en litteraturgenomgång för att kontextualisera sjukhussektorns strukturella särdrag samt en analys av de politiska initiativ för att hantera krisen som genomfördes i EU-27 och Norge. Resultaten visar att nivån och karaktären gällande deltagandet av arbetsmarknadens parter i olika pandemiåtgärder varierade inom Europa. Social dialog och kollektiva förhandlingar spelade en framträdande roll i vissa länder, medan de i andra hade en mer begränsad roll. Även om inga väsentliga förändringar i institutionerna och processerna för den sociala dialogen kunde konstateras, har bredden av de frågor som de behandlar utvidgats till att omfatta mer än de traditionella områdena sysselsättning och arbetsvillkor.

Read less

Formats and languages

  • Rapport

    Antal sidor: 
    52
    Referensnummer: 
    EF21030
    ISBN: 
    978-92-897-2296-4
    Katalognummer: 
    TJ-05-22-381-EN-N
    DOI: 
    10.2806/660968
    Catalogue info

    Social dialog och kollektiva förhandlingar inom sjukhussektorn under covid-19-pandemin

    Format

    Citera denna publikation: 

    Eurofound (2022), Social dialogue and collective bargaining in the hospital sector during the COVID-19 pandemic, Publications Office of the European Union, Luxembourg.

  • Executive summary

    Referensnummer: 
    EF21030EN1
    Catalogue info

    Social dialogue and collective bargaining in the hospital sector during the COVID-19 pandemic

    Författare: 
    Eurofound

    Finns för nedladdning på 1 språk

    Ladda ned
  • Tables and graphs

    The report contains the following lists of tables and figures.

    List of tables

    • Table 1: Distribution of social dialogue and collective bargaining practices, by type of social partner involvement and issues covered
    • Table 2: Bargaining level of pay initiatives addressed in social dialogue and collective bargaining rounds
    • Table 3: Summary of major developments in social dialogue and collective bargaining in the hospital sector during the COVID-19 pandemic in different industrial democracy clusters

    List of figures

    • Figure 1: Change in employment in the hospital sector (%), EU Member States, 2015–2020
    • Figure 2: Share of hospital employment out of total employment (%), EU Member States and the United Kingdom, 2015 and 2020
    • Figure 3: Breakdown of hospital doctors by gender (%), EU Member States and Norway, 2019
    • Figure 4: Breakdown of hospital doctors by age (%), EU Member States and Norway, 2019
    • Figure 5: Ratio of nurses and midwives to doctors in hospitals (full-time equivalents), EU Member States, Norway and the United Kingdom, 2019 or most recent data available
    • Figure 6: Share of temporary employment in hospital sector and total employment (%), EU Member States, 2020
    • Figure 7: Share of part-time employment in hospital sector and total employment (%), EU Member States, 2020
    • Figure 8: Share of foreign-trained doctors in country (%), EU Member States, Norway and the United Kingdom, 2019
    • Figure 9: Share of foreign-trained nurses in country (%), EU Member States, Norway and the United Kingdom, 2019
    • Figure 10: Distribution of hospital beds (%), by type of ownership, EU Member States, 2019
    • Figure 11: Remuneration of nurses and doctors (salary ratio to national average wage), EU Member States, Norway and the United Kingdom, 2019
    • Figure 12: Wages of hospital nurses and specialists in selected central and eastern European countries, 2010–2019
    • Figure 13: Wages of hospital nurses and specialists in Greece, Ireland, Italy, Portugal and Spain, 2010–2019
  • Subscribe to updates

    To be notified of this publication and other publications in this area please visit the subscription management centre to update your contact details and subscription preferences.

Forskning som genomfördes före Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020, men som offentliggjordes efter detta datum, kan omfatta uppgifter om EU:s 28 medlemsstater. Efter detta datum tar forskningen endast hänsyn till de 27 EU-medlemsstaterna (EU-28 minus Förenade kungariket), om inget annat anges.

Part of the series

  • COVID-19

    Eurofound’s work on COVID-19 examines the far-reaching socioeconomic implications of the pandemic across Europe as they continue to impact living and working conditions. A key element of the research is the e-survey, launched in April 2020, with five rounds completed at different stages during 2020, 2021 and 2022. This is complemented by the inclusion of research into the ongoing effects of the pandemic in much of Eurofound’s other areas of work.

Useful? Interesting? Tell us what you think. Hide comments

Lägg till ny kommentar