Industrial relations

Distansarbete i EU: Regelverk och de senaste uppdateringarna

Report
Publicerad
1 september 2022
pdf
Formats and languages
Executive summary
Ladda ned

Resultat

  • Distansarbetet är här för att stanna. Beslutsfattarna måste även i fortsättningen prioritera att övervaka utvecklingen i medlemsstaterna, särskilt när det gäller frågor som bland annat rör olika former av distansarbete, arbetstidens förläggning, rätten att inte vara uppkopplad, rätten att ansöka om distansarbete, förhållandet mellan distansarbete och jämställdhet, balans mellan arbete och privatliv och psykosociala risker. Om distansarbetare ska få likvärdigt skydd inom hela EU behövs också gemensamma standarder.
Read more
  • Distansarbetet är här för att stanna. Beslutsfattarna måste även i fortsättningen prioritera att övervaka utvecklingen i medlemsstaterna, särskilt när det gäller frågor som bland annat rör olika former av distansarbete, arbetstidens förläggning, rätten att inte vara uppkopplad, rätten att ansöka om distansarbete, förhållandet mellan distansarbete och jämställdhet, balans mellan arbete och privatliv och psykosociala risker. Om distansarbetare ska få likvärdigt skydd inom hela EU behövs också gemensamma standarder.
  • Det finns ingen universallösning för att reglera distansarbete eftersom distansarbetet kräver olika kombinationer av reglering, politik och arbetskultur. Den sociala dialogen kan spela en viktig roll när regler för distansarbete införs för att skydda anställda och skapa positiva resultat både för arbetsgivare och arbetstagare.
  • Tio länder har antagit nya regler för distansarbete sedan pandemins början. I dessa understryks vikten av att vidareutveckla kapacitetsuppbyggnaden för den sociala dialogen. I medlemsstater där den sociala dialogen inte har någon stark kulturell förankring är det en särskild utmaning att tillämpa nationella regler på företagsnivå och skydda anställda som arbetar på distans.
  • Ett stort antal kollektivavtal om distansarbete infördes under pandemin på företags- och sektornivå, särskilt inom sektorer med befintliga arrangemang, såsom finans-, tillverknings- och informations- och kommunikationssektorn. Nya överenskommelser togs fram inom offentliga tjänster och offentlig förvaltning, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården och sektorn för socialt arbete, vilket visar hur distansarbetet snabbt håller på att bli ett etablerat sätt att organisera arbetet inom EU.
  • Antalet länder som har infört rätten till distansarbete i den nationella lagstiftningen har fördubblats sedan pandemins början. I flera länder, däribland Frankrike, Litauen, Portugal och Nederländerna, har nu anställda vars arbete kan utföras på distans rätt att ansöka om distansarbete, och i Tyskland och Irland håller lagstiftning på att utarbetas.
Read less

Sammanfattning

Denna rapport syftar till att kartlägga och analysera lagstiftning och kollektivförhandlingar om distansarbete i de 27 medlemsstaterna och Norge. Den belyser de största skillnaderna och likheterna mellan länderna när det gäller lagstiftning om distansarbete och de senaste förändringarna av denna Read more

Denna rapport syftar till att kartlägga och analysera lagstiftning och kollektivförhandlingar om distansarbete i de 27 medlemsstaterna och Norge. Den belyser de största skillnaderna och likheterna mellan länderna när det gäller lagstiftning om distansarbete och de senaste förändringarna av denna lagstiftning. I rapporten undersöks också den nuvarande situationen när det gäller kollektivförhandlingar om distansarbete. I analysen framhävs många av nackdelarna och utmaningarna med distansarbete och det fokuseras på bestämmelser om tillgång till distansarbete, flexibla arbetstider, ständig tillgänglighet/uppkoppling, isolering, förebyggande av arbetsmiljörisker samt kostnader som uppstår för de anställda när de arbetar på distans. Mot bakgrund av att covid-19 har påskyndat regleringen av distansarbete, både genom lagstiftning och kollektivförhandlingar, belyser rapporten hur distansarbetets framtid kan regleras inom länderna och på EU-nivå för att förbättra arbetsvillkoren och de anställdas välbefinnande.

Read less

Formats and languages

  • Rapport

    Antal sidor: 
    80
    Referensnummer: 
    EF22032
    ISBN: 
    ISBN 978-92-897-2272-8
    Katalognummer: 
    TJ-07-22-792-EN-N
    DOI: 
    doi:10.2806/42974
    Catalogue info

    Distansarbete i EU: Regelverk och de senaste uppdateringarna

    Format

    Citera denna publikation: 

    Eurofound (2022), Telework in the EU: Regulatory frameworks and recent updates, Publications Office of the European Union, Luxembourg.

  • Executive summary

    Referensnummer: 
    EF22032EN1
    Catalogue info

    Telework in the EU: Regulatory frameworks and recent updates

    Författare: 
    Eurofound

    Finns för nedladdning på 1 språk

    Ladda ned
  • Tables and graphs

    The report contains the following lists of tables and figures.

    List of tables

    • Table 1: Key terms and definitions
    • Table 2: Telework regulation clusters
    • Table 3: Changes in national regulations of telework
    • Table 4: Main topics addressed in telework legislative reforms
    • Table 5: Overview of national-level (cross-industry) collective agreements on telework
    • Table 6: Statutory definitions of telework
    • Table 7: Legislative provisions on the right to disconnect
    • Table 8: Overview of sectoral collective agreements by sector and country
    • Table 9: Sample of company-level collective agreements by countries and date of entry

    List of figures

    • Figure 1: Regulation of telework in EU countries and Norway
    • Figure 2: Number of sectors covered by sectoral agreements with telework provisions by selected Member States, 2021
    • Figure 3: Number of selected Member States with collective agreements on telework by sector, 2021
    • Figure 4: Number of sectoral-level agreements with telework provisions covering different aspects

Forskning som genomfördes före Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020, men som offentliggjordes efter detta datum, kan omfatta uppgifter om EU:s 28 medlemsstater. Efter detta datum tar forskningen endast hänsyn till de 27 EU-medlemsstaterna (EU-28 minus Förenade kungariket), om inget annat anges.

Useful? Interesting? Tell us what you think. Hide comments

Lägg till ny kommentar