Eurofounds undersökningsmetodik

Målet med Eurofounds undersökningar är att tillhandahålla information av hög kvalitet om kvaliteten på levnads- och arbetsvillkor i Europa. För att uppnå målet är alla undersökningar inriktade på olika befolkningar för att få specifik information.

Den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) ställer frågor till arbetstagarna för att få kännedom om kvaliteten på arbete och sysselsättning. Den europeiska företagsundersökningen (ECS) är inriktad på företrädare för ledning och anställda i företag och samlar information om praxis på arbetsplatser. I undersökningen av livskvaliteten i Europa (EQLS) intervjuas europeiska medborgare för att få deras syn på levnadsvillkor och uppfattningar om livskvalitet.

Trots dessa skillnader när det gäller målpopulation försöker Eurofound att harmonisera undersökningsmetodiken så långt det är möjligt så att lärdomar från en undersökning tillämpas även i andra.

Som vid alla forskningsprojekt är både Eurofounds intressenter och experter inom det relevanta området involverade i utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av varje undersökningsomgång, och säkerställer att de är relevanta för beslutsfattare på europeisk och nationell nivå samt för arbetsmarknadens parter.

Genom att involvera experter i utformningen av frågeformulären, och experter på nationell nivå inom översättningsprocessen, strävar Eurofound efter att alla undersökningsfrågor ska fånga upp de fysiska företeelser som de avsedda att att fånga upp (validitet).

Genom att noggrant ta fram representativa urval och välja det lämpligaste sättet att hantera frågeformulären med hjälp av den senaste tekniken, rekrytera erfarna intervjuare och erbjuda omfattande utbildning inom intervjuteknik och kodning, liksom mycket noggrann kontroll av de insamlade uppgifterna, sofistikerad viktning och lämplig analys avser Eurofound att säkerställa att undersökningsbedömningarna är konsekventa (tillförlitlighet).

Eurofounds satsning på att åstadkomma information av hög kvalitet framgår även i dess strategi för kvalitetssäkring av undersökningar.

Urval

Oavsett om målpopulationen i en undersökning är europeiska medborgare, arbetstagare eller arbetsplatser är det inte genomförbart att samla information från alla medlemmar i den befolkningen. Ett urval av respondenter väljs ut för att vara så representantivt som möjligt för den totala befolkningen.

Eurofound eftersträvar att använda urvalsramar av högsta möjliga kvalitet. Man försöker att i alla länder hitta ett register som omfattar minst 95 procent av målpopulationen. För ECS innehåller dessa register företrädesvis kontaktinformation för arbetsplatser eller annars företag. För EWCS och EQLS innehåller registren vanligtvis adressinformation för hushåll och ibland enskilda personer. När inget sådant register finns tillgängligt genereras i EWCS och EQLS en förteckning över tänkbara respondenter via ett så kallat ”random route”-förfarande.

Eurofound eftersträvar att ta fram urval som är tillräckligt stora för att ge giltiga resultat när det gäller enskilda länder, och som återspeglar den europeiska befolkningens fördelning tillräckligt väl för att möjliggöra generaliseringar för Europa som helhet. Det första syftet kräver att urvalet på landsnivå omfattar minst 1 000 respondenter för att minska felmarginalen till en acceptabel nivå. Det andra syftet är skälet till att välja större urval i större länder, vilket har skett i de senaste ECWS och EQLS.

Kodning

Ibland är det nödvändigt att ställa öppna frågor, dvs. frågor som inte är direkt möjliga att besvara genom en uppsättning svar som fastställts i förväg. Det gäller exempelvis sektor. Intervjuaren noterar först det givna svaret i detalj och placerar det sedan i lämplig kategori i den Europatäckande statistiska klassificeringen av ekonomiska aktiviteter (NACE).

Kodning måste normalt tillämpas för öppna frågor som rör inkomst, respondenternas utbildningsnivå (ISCED) liksom den region de bor i (via NUTS).

Viktning

När fältarbetet väl är avslutat måste undersökningens dataset viktas för att kompenseras för olika tänkbara orsaker till obalans i urvalet. Att olika personer exempelvis har olika sannolikhet för att väljas ut för undersökningen måste beaktas statistiskt. Ju större enhet (hushåll/företag) som människor lever eller arbetar i desto mindre är chansen att bli intervjuad. Variationer i graden av villighet att delta i en undersökning kan resultera i att vissa respondentgrupper är underrepresenterade. Skillnaden mellan länderna när det gäller arbetskraftens storlek återspeglas inte i sin helhet i urvalets storlek i respektive land och viktning används därför för att säkerställa att större länder väger tyngre i resultaten på EU-nivå.

Europeiska arbetskraftsundersökningen (LFS) används ofta som en källa till referensuppgifter för att bedöma i vilken utsträckning uppgifterna är representativa för befolkningen.

Metodiken är anpassad till respektive undersöknings specifika krav ‒ mer information finns på de enskilda undersökningarnas sidor.