Europeiska undersökningen om livskvalitet 2016
Europeiska undersökningen om livskvalitet 2016Utforska centrala resultat och allmänna resultat från den europeiska undersökningen om livskvalitet 2016 i en interaktiv presentation. |
Eurofounds europeiska undersökning om livskvalitet (EQLS) dokumenterar levnadsvillkor och människors sociala situation, och undersöker frågor som är relevanta för europeiska medborgares liv. Från september 2016 till mars 2017 genomförde Eurofound sin fjärde undersökning (dessa har pågått sedan 2003). Inom ramen för EQLS 2016 intervjuades nästan 37 000 personer i 33 länder – de 28 EU-medlemsstaterna och fem kandidatländer (Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet). Resultaten ger detaljerad information om en rad frågor inom tre huvudområden:
- Livskvalitet: subjektivt välbefinnande, optimism, hälsa, levnadsstandard och aspekter av utsatthet, balans mellan arbetsliv och privatliv.
- Samhällskvalitet: social otrygghet, upplevd social utestängning och upplevda sociala spänningar, förtroende för människor och institutioner, delaktighet och samhällsengagemang, och deltagande i utbildning/livslångt lärande.
- Kvaliteten på offentliga tjänster: hälso- och sjukvård, långtidsvård, barnomsorg och andra offentliga tjänster.
De viktigaste resultaten
Datautforskare
Visualisera, utforska och jämför data för hela EU och per land om livskvalitet, samhällskvalitet och kvalitet på offentliga tjänster i vår interaktiva datautforskare. |
Sammanfattningsvis visar resultaten av EQLS 2016 generella framsteg inom granskningens tre nyckelområden: livskvalitet, samhällskvalitet och kvalitet på offentliga tjänster – dock inte i alla länder och inte för alla socialgrupper.
Det har skett allmänna framsteg när det gäller livskvalitet, och vissa dimensioner är tillbaka på samma nivåer som före krisen. Exempelvis har optimismen ökat sedan den förra undersökningen. Tillfredsställelsen med levnadsstandarder har likaså ökat, och livstillfredsställelsen och lyckan ligger på stabila nivåer. Tillfredsställelsen med levnadsstandarder har konvergerat i alla medlemsstater. Den självrapporterade hälsokvaliteten har förbättrats överlag, och den materiella fattigdomen har minskat (fler människor får det att gå ihop ekonomiskt). Balansen mellan arbetsliv och privatliv har å andra sidan försämrats, och det råder allvarlig oro över att inkomsten inte kommer att räcka till under ålderdomen i två tredjedelar av länderna.
Resultaten visar på en allmän förbättring sedan 2011 när det gäller samhällskvalitetsindikatorer. Förtroendet för nationella institutioner har ökat, engagemang och deltagande i sociala organisationer stiger, förtroende för människor bland personer i åldersgruppen 18–24 har ökat, känslor av socialt utanförskap har minskat, och upplevda spänningar mellan fattiga och rika, ledning och arbetstagare, gamla och unga samt kvinnor och män har minskat. Upplevda spänningar mellan religiösa och etniska grupper har emellertid ökat något och, i mindre utsträckning, på grundval av sexuell läggning.
Uppgifterna visar även en allmän förbättring av omdömena om kvaliteten på offentliga tjänster sedan den förra undersökningen. Tillfredsställelsen med flera viktiga offentliga tjänster, såsom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, har ökat. Barnomsorgen har förbättrats i flera länder där omdömena tidigare var låga. Tillgång till återvinningsstationer är ett nytt problem i ett antal länder, samtidigt som tillgång till banktjänster på landsbygden är ett problem i vissa länder. Kvaliteten på de offentliga tjänsterna varierar dock fortfarande mycket mellan medlemsstaterna.
Bakgrund
Denna unika och alleuropeiska undersökning genomförts vart fjärde eller femte år. I undersökningen granskas både de objektiva förhållandena i medborgares liv och hur de upplever dessa förhållanden och sina liv i allmänhet. Syftet är att skapa en rik datakälla om livskvaliteten för människor i Europa. Undersökningen ger oss uppgifter om frågor som allmän statistik inte omfattar, t.ex. upplevd samhällskvalitet, förtroende för institutioner och sociala spänningar. En rad frågor undersöks, t.ex. boende, utsatthet, familj, hälsa och välbefinnande. Även subjektiva frågor ingår, t.ex. hur lyckliga människor är, hur tillfredsställda de är med sina liv och deras delaktighet i samhället.
- EQLS 2003: omfattade 28 länder – 25 EU-medlemsstater och de tre kandidatländerna Bulgarien, Rumänien och Turkiet.
- EQLS 2007: omfattade 31 länder – 27 EU-medlemsstater, Norge och kandidatländerna Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet.
- EQLS 2011: omfattade 34 länder – 27 EU-medlemsstater och sju kandidatländer eller föranslutningsländer: Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Kosovo, Montenegro, Serbien och Turkiet.
- Nya EQLS 2016: omfattade 33 länder – 28 EU-medlemsstater och de fem kandidatländerna Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet.
Metod
I EQLS undersöks den vuxna befolkningen (18+) som bor i privata hushåll. Den grundas på ett statistiskt urval och omfattar ett tvärsnitt av samhället. Beroende på landets storlek och nationella arrangemang omfattade urvalet 2016 mellan 1 000 och 2 000 personer per land.
Eurofounds undersökningspartner, Kantar Public, genomförde personliga intervjuer hemma hos människor med hjälp av datorassisterad personlig intervju och gick igenom en omfattande lista med frågor om deras livskvalitet. (All information som samlas in har behandlats strikt konfidentiellt och alla deltagare garanterades anonymitet). I frågeformuläret för EQLS 2016 lades stor tonvikt på offentliga tjänster: hälso- och sjukvård, långtidsvård, barnomsorg och skolor, och olika aspekter av kvalitet mättes, t.ex. rättvis tillgång, inrättningar, personal och information som är tillgänglig för medborgarna. Närmare information om undersökningsmetoden finns på internet.
Mer information
- Kommande: Publicering av den europeiska undersökningen om livskvalitet 2016: Översiktsrapport
- Februari 2018: Debatt om den europeiska undersökningen om livskvalitet i Bryssel
- Mikrodata från den fjärde europeiska undersökningen om livskvalitet kommer att vara tillgängliga i mars 2018.
Eurofounds sekundäranalys av data från undersökningen kommer att inbegripa följande ämnen:
- Förtroende för institutioner i Europa på 2000-talet.
- Social sammanhållning och välbefinnande i Europa.
- Skillnader mellan generationer.
- Kvalitet på offentliga tjänster.
Kontakta Tadas Leončikas för mer information om de europeiska undersökningarna om livskvalitet.
Lägg till ny kommentar