Levnadsvillkor och livskvalitet

De viktigaste resultat som framkommit från Eurofounds forskning utgör underlag för beslutsfattare så att de kan ta itu med några av de viktigaste frågorna inom detta område.

• Upplevelsen av spänningar i samhället är den faktor som har störst skada för förtroendet för institutionerna, medan den upplevda kvaliteten på de offentliga tjänsterna är en central drivkraft för ett ökat förtroende för institutionerna.
• Det finns ett behov av mer långvarig vård och omsorg – med större flexibilitet. Tillgången till vård och omsorg i hemmet bör förbättras, särskilt i de EU-medlemsstater med lägst inkomst.
• Snabb tillgång till primärvård, social omsorg och långtidsvård kan bidra till tidigt ingripande och övervakning av ändrade behov och förhindra att problem med långtidsvård trappas upp.
• Den psykiska ohälsan ökar hos unga människor, men det är oklart om det beror på högre förekomst eller ökad medvetenhet och förbättrad diagnostisering. Psykisk hälsa är nära förknippad med andra ungdomsproblem och kan både vara ett resultat av ojämlikhet och i sig vara en källa till ojämlikhet. Bland riskfaktorerna för psykisk ohälsa finns funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, familjeproblem, problem i kontakten med jämbördiga samt omfattande användning av sociala medier.
• Förtroendet och den sociala sammanhållningen har överlag återhämtat sig i EU sedan den ekonomiska krisen, men utbrottet av covid-19 har haft stora konsekvenser på välbefinnandet i de länder som drabbats hårdast av pandemin.
• Ungdomar håller på att bli en av de grupper som har förlorat mest på nedstängningen. Tillsammans med gruppen arbetslösa rapporterar ungdomar om de lägsta nivåerna av välbefinnande, trots vissa förbättringar sedan pandemins utbrott. Tillfredsställelsen med livet och optimismen har ökat sedan april 2020, men ungdomar känner sig fortfarande utestängda från samhället och löper fortfarande störst risk för depression, vilket visar att de har påverkats mer av restriktionerna under nedstängningen.
• Åtgärder för att minska de psykiska hälsoriskerna för arbetslösa och ungdomar i sviterna av covid-19 kommer att vara avgörande vid nya vågor av coronaviruset. Att tillhandahålla riktat stöd för att göra det möjligt för arbetssökande att komma tillbaka på rätt spår och hantera effekterna av pandemin samt att se till att ungdomar kan delta fullt ut i samhället måste vara en del av de pågående politiska åtgärderna.
• Covid-19-krisen har slagit hårt mot optimismen och påverkat balansen mellan arbete och fritid i högre grad för kvinnor än för män. Att reparera dessa skador kommer att vara avgörande för att se till att kvinnor inte betalar ett oproportionerligt högt pris för pandemin.
• Att upprätthålla medborgarnas förtroende för nationella och europeiska institutioner måste fortsätta att stå i centrum i kristider, eftersom efterlevnaden av åtgärderna för att bekämpa covid-19 i hög grad är beroende av förtroendet för institutioner och vetenskaplig rådgivning. Det ökade förtroende för institutioner som rapporterades av de svarande som fått ta del av stödåtgärderna sänder också ett tydligt budskap till de nationella regeringarna och EU.