Övervakning av konvergensen inom Europeiska unionen

Att produktiviteten EU-länderna emellan divergerar, och att ojämlikheten inom EU-länderna ökar, är en källa till oro av flera skäl. För det första strider det mot antagandet om att en djupare europeisk integration kommer att leda till mer sammanhållning på nationell nivå liksom på en Europaomfattande nivå, och för det andra riskerar det att sprida en känsla av social orättvisa bland befolkningen, underblåsa antieuropeiska stämningar samt undergräva det europeiska projektet.

För att beslutsfattarna ska kunna genomföra rätt initiativ för uppfyllandet av målen om uppåtgående konvergens, och bedöma deras effektivitet, måste de få bevis avseende divergerande tendenser och strömningar, både inom och mellan EU-länderna. Det är således viktigt att veta om sådana tendenser existerar, om de är ett tecken på en allmän försämring av levnads- och arbetsvillkoren eller inte samt om avståndet ökar mellan grupper av EU-länder eller regioner, och om några grupper rör sig i olika riktningar.

Uppåtgående ekonomisk och social konvergens ses som ett gemensamt mål såväl för Europeiska unionen som helhet som för den ekonomiska och monetära unionen. I syfte att sätta det sociala elementet i centrum för sina politiska åtgärder tillkännagav kommissionen formellt den europeiska pelaren för sociala rättigheter i november 2017. Som en av kommissionen nuvarande politiska prioriteringar ska pelaren ”kunna fungera som en kompass för mer konvergens inom euroområdet”. 

• Europeiska kommissionen: Den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension: en ökad konvergens och motståndskraft
• Europeiska kommissionen: en europeisk pelare för sociala rättigheter

Eurofounds arbete

Eurofound övervakar konvergensen mellan EU-länderna, med fokus på både ländernas och regionernas resultat och produktivitet, inom följande forskningsområden: socioekonomiska faktorer, sysselsättning, arbetsvillkor samt levnadsvillkor. Det socioekonomiska området kommer att omfatta undersökningar av såväl konkret konvergens, dvs. BNP per capita och andra makroekonomiska variabler, som tillgången till ett stort antal tjänster och socialt skydd.

När det gäller sysselsättning kommer konvergens framför allt att analyseras utifrån en historisk utveckling av arbetskraftsdeltagande med hjälp av data från Eurostat.

Forskningen inom konvergens av arbetsvillkor kommer att utgå från begreppet jobbkvalitet som mäts i den europeiska undersökningen om arbetsvillkor och andra statistikkällor.

Undersökningen av levnadsvillkor kommer att innehålla både objektiva och subjektiva indikatorer, t.ex. data från undersökningen av livskvaliteten i Europa, och omfatta kvaliteten i samhället, levnadsvillkor och allmänt välbefinnande.

Konvergensanalysen kommer också att ta hänsyn till olika tidshorisonter, från kortsiktiga till långsiktiga tendenser. När så är relevant och möjligt kommer analysen att delas upp utifrån köns- och åldersgrupper i syfte att fånga upp olika tendenser inom befolkningen.

Forskningen ska följa tre huvudspår. Det första gäller övervakning av den senaste tidens produktivitet och tendenser med avseende på konvergens/divergens, bland och inom EU-länderna, inom ovannämnda forskningsområden. För det andra kommer man att anta ett helhetsperspektiv för att försöka förstå vad som driver dessa tendenser, vilket bland annat omfattar en analys av institutionella särdrag och särdrag på makro- och mikronivå. Slutligen ska forskningen leda till evidens som underlag för debatter om initiativ och olika vägar för att främja ekonomisk och social konvergens på europeisk nivå.

Eurofound utforskar möjligheten att kombinera indikatorer och skapa sammanfattande register, på grundval av andra internationella organisationers erfarenheter. För analyserna, som bygger på tidigare arbeten, kan länder eller regioner komma att delas in i olika klasser för en bättre förståelse av variationer dem emellan.