Landprofil för arbetslivet i Bulgarien
Den här profilen beskriver de viktigaste egenskaperna hos arbetslivet i Bulgarien. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner, aktörer och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
Med individuella anställningsförhållanden avses förhållandet mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta förhållande formas av rättslig reglering och av resultaten av arbetsmarknadens parters förhandlingar om allmänna villkor. I detta avsnitt behandlas inledandet och avslutandet av anställningsförhållandet samt rättigheter och skyldigheter i Bulgarien.
Krav på ett anställningsavtal
Början av anställningsförhållandet bör markeras genom att ett skriftligt anställningsavtal undertecknas (artikel 61 i arbetslagen).
Minimiåldern för arbete är 18 år. För personer som är mellan 16 och 17 år måste ett anställningsavtal godkännas av den allmänna yrkesinspektionen. Ett arbetstillstånd för en minderårig (under 18 år) måste sökas hos den allmänna yrkesinspektionen. De formella kraven (dokument och intyg) för att ingå ett anställningsförhållande anges i förordning nr 4 (SG nr 44 av den 25 maj 1993, ändrad och kompletterad SG 99 av den 12 december 2017) och avser de dokument som krävs för att ingå ett anställningsavtal.
Arbetsavtalet ska ingås innan anställningsförhållandet inleds. Inom tre dagar från det att anställningsavtalet ingicks eller ändrades och inom sju dagar från det att det upphörde är arbetsgivaren eller den behöriga personen skyldig att underrätta den berörda territoriella avdelningen vid den nationella skattemyndigheten. När anställningsavtalet ingås informerar arbetsgivaren arbetstagaren om de särskilda skyldigheter som följer av deras arbetsplats eller utfört arbete.
Korttidsanställningsavtal för kortvarigt säsongsarbete inom jordbruket infördes i arbetslagstiftningen i juli 2015 (artikel 114a:1), särskilt för säsongsarbete inom jordbruket på daglig basis enligt överenskommelse mellan arbetstagaren och den registrerade jordbrukaren, för arbete som inte kvalificerar sig som arbetslivserfarenhet.
Förfaranden för uppsägning och uppsägning
Arbetslagen tillåter uppsägning av anställningsavtalet genom ömsesidig överenskommelse utan uppsägningstid och utan ersättning (arbetslagen, artikel 325:1, punkt 1), uppsägning initierad av den anställde med uppsägning (artikel 326:2, punkt 1), uppsägning initierad av arbetsgivaren under provanställningen (artikel 71:1), uppsägning initierad av arbetsgivaren med överenskommen ersättning (artikel 331) och nedskärningar. Skälen för att avsluta anställningsförhållandet kan vara att den avtalade perioden har löpt ut eller att det arbete som anges i avtalet har slutförts (artikel 325:4 i arbetslagen). Ett arbetsavtal kan också sägas upp om ett arbete ska överlåtas till någon som har rätt att ta det, till exempel en person som återvänder från föräldraledighet, eller om en anställd inte kan utföra anvisat arbete på grund av sjukdom som leder till bestående arbetsoförmåga eller på grund av medicinska kontraindikationer som grundar sig på en sakkunnig medicinsk kommitté. Uppsägning är dock inte tillåten på grund av detta sista kriterium om arbetsgivaren har annat arbete som är lämpligt för arbetstagarens hälsa och arbetstagaren är villig att ta det.
Vissa kategorier av anställda är skyddade mot uppsägning (artikel 333 i arbetslagen), t.ex. mödrar till barn under tre år, anställda som omplacerats, anställda som lider av en sjukdom som anges av hälsoministern, anställda som har påbörjat en period av tillåten ledighet, anställda som är valda arbetstagarrepresentanter, anställda som är valda att företräda arbetstagare i frågor som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och Anställda som är medlemmar i det särskilda förhandlingsorganet i ett europeiskt företagsråd eller ett representationsorgan inom den europeiska kommersiella eller kooperativa sektorn när de utför sina uppgifter.
Föräldraledighet, föräldraledighet och pappaledighet
Beräkningen av ersättning vid föräldraledighet ändrades den 1 januari 2015 i och med införandet av lagen om budgeten för den statliga socialförsäkringen för 2015. Ersättningen för mammaledighet beräknas på grundval av 90 % av den genomsnittliga inkomsten för de 24 kalendermånaderna före mammaledighetens början (18 månader före den 1 januari 2015). Personer som är berättigade till dessa avgifter bör ha en total försäkringshistorik på 12 månader för denna socialförsäkringsrisk.
Det nationella institutet för social trygghet (NSSI) publicerar kvartalsvisa och årliga uppgifter om kortfristiga kontantförmåner, inklusive moderskaps- och pappaledighet. Uppgifter om ledighet för pappor har samlats in sedan 2008. Utnyttjandet publiceras endast som ett förhållande mellan antalet förmåner (per person och månad) för män och kvinnor. De senaste uppgifterna (2019) visar att faderskapsförmånerna har minskat efter en liten ökning under 2015 och 2016. Detta kan bero på att både moderskaps- och pappaledighetsförmånerna för att uppfostra ett barn är 380 BGN per månad, och män har fortfarande generellt sett högre löner än kvinnor, vilket gör det mer logiskt för kvinnan att uppfostra barnet.
Antal vårdbidrag efter kön, 2012–2021
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
Number of childcare benefits* | 91,678 | 86,463 | 85,420 | 88,212 | 90,773 | 92,048 | 92,976 | 92,569 | 87,833 | 86,083 |
Women | 90,547 | 85,370 | 84,246 | 87,011 | 89,623 | 90,933 | 92,037 | 91,750 | 87,098 | 85,356 |
Men | 1,131 | 1,093 | 1,174 | 1,201 | 1,150 | 1,115 | 939 | 819 | 735 | 727 |
Women (% of total) | 98.8 | 98.6 | 98.6 | 98.6 | 98.7 | 98.8 | 99.0 | 99.1 | 99.2 | 99.2 |
Men (% of total) | 1.2 | 1.4 | 1.4 | 1.4 | 1.3 | 1.2 | 1.0 | 0.9 | 0.8 | 0.8 |
Anm.: * Uppgifterna avser antalet personer som har utbetalda förmåner från det nationella socialförsäkringsinstitutet för föräldraskap för ett barn upp till två års ålder.
Källa: NSSI, 2021a.
Arrangemang för lagstadgad ledighet
Maternity leave | |
Maximum duration | 410 calendar days, of which 45 days should be taken before the child’s birth. The father, instead of the mother, could use the remainder of the 410 days parental leave with the consent of the mother after the child is over six months of age |
Reimbursement | 90% of the average gross salary or the average daily insurance contribution on which contributions are paid or payable to insurance; or, for self-employed people, fully paid insurance contributions for a period of 24 calendar months (as of 2015) |
Who pays? | Social security contributions are paid by the employer and the insured person to the General Illness and Maternity Fund (ratio of 60/40). Maternity leave compensation is paid by the fund |
Legal basis | Labour Code, Social Security Code |
Parental leave | |
Maximum duration | Leave for children up to two years old (two years and six months for every additional child). It can be transferred to the father, grandmother or grandfather |
Reimbursement | The cash benefit for raising a child up to two years is fixed annually in the state budget. For 2022, it was fixed at BGN 650 (January–March 2022; €332), then increased to BGN 710 (April–December 2022; €363) |
Who pays? | Social Security Fund |
Legal basis | Labour Code, Social Security Code |
Paternity leave | |
Maximum duration | (1) Where the mother and the father are married or living in the same household, the father of a newborn child acquires the right to use 15 calendar days of leave immediately after the birth of the baby and leaving the hospital (2) The father can use the rest of the 410 days of parental leave with the consent of the mother after the child is over six months |
Reimbursement | (1) 90% of the average gross wage or average daily contributory income for up to 15 calendar days if there are 12 months of social security contributions (2) 90% of the average gross salary |
Who pays? | Social Security Fund |
Legal basis | Labour Code, Social Security Code |
Sjukledighet
Enligt artiklarna 40:5 och 41 i socialförsäkringslagen är den allmänna principen för personer som är försäkrade vid allmän sjukdom och moderskap att den dagliga kontantersättningen vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom beräknas till 80 procent av den genomsnittliga bruttolönen. För tillfällig arbetsoförmåga på grund av olycksfall eller arbetssjukdom beräknas den till 90 % av den genomsnittliga bruttolönen eller den genomsnittliga dagliga försäkringsinkomst för vilken socialförsäkringsavgifter har betalats eller ska betalas.
Under de tre första dagarna av den tillfälliga arbetsoförmågan betalar försäkringsgivaren (arbetsgivaren) 70 % av den försäkrade personens genomsnittliga dagliga bruttoersättning för den månad då den tillfälliga invaliditeten inträffade, men inte mindre än 70 % av den genomsnittliga avtalade dagslönen.
Om allmän sjukdom, arbetssjukdom eller olycksfall i arbetet inträffar 30 kalenderdagar efter det att ett anställningsavtal upphörde eller socialförsäkringsavgifter har löpt ut, kan ersättning betalas ut för tillfällig arbetsoförmåga, men inte för längre tid än 30 kalenderdagar (artikel 42.3 i socialförsäkringslagen).
Pensionsåldern
Villkoren för pensionering på grund av socialförsäkringsavgifter och ålder regleras i lagen om social trygghet (artikel 68.1 och 68.2), som trädde i kraft sedan 2000). Pensionsåldern är 60 år och 10 månader för kvinnor och 63 år och 10 månader för män, med en pensionsgrundande tjänstgöring på 35 år och 2 månader för kvinnor och 38 år och 2 månader för män.
Från och med den 31 december 2016 höjs pensionsåldern från och med den första dagen i varje kalenderår enligt följande.
Fram till den 31 december 2029 höjs pensionsåldern för kvinnor med två månader varje kalenderår. Från och med den 1 januari 2030 kommer den att öka med tre månader för varje kalenderår, upp till 65 års ålder.
Fram till den 31 december 2017 höjs pensionsåldern för män med två månader varje kalenderår. Från och med den 1 januari 2018 kommer den att höjas med en månad för varje kalenderår, upp till 65 års ålder.
Från och med den 31 december 2016 ökar den pensionsgrundande tjänstgöringstiden enligt artikel 68 i lagen om social trygghet (enligt ovan) från den första dagen i varje kalenderår med två månader, upp till en pensionsgrundande tjänstgöringstid på 37 år för kvinnor och 40 år för män. Efter den 31 december 2037 ska pensionsåldern kopplas till ökningen av den genomsnittliga förväntade livslängden.
Personer som inte hade rätt till pension enligt ovanstående bestämmelser hade före den 31 december 2016 rätt till pension vid 65 år och 10 månader, för kvinnor och män, om de hade minst 15 års faktisk pensionsgrundande tjänstgöring. Från och med den 31 december 2016 höjs åldern från och med den första dagen i varje kalenderår med två månader, upp till 67 års ålder. År 2021 ökade vikten av ett års avgiftsfinansierad tjänstgöring i pensionsformeln från 1,169 % till 1,35 %. Sedan den 1 juli 2019 har denna procentsats tillämpats (för varje tjänsteår) vid beräkningen av pensionsbeloppet för tjänstgöringstid och ålder och andra anställningspensioner som beviljats med ett startdatum efter den 31 december 2018 (artikel 70 i socialförsäkringslagen).
