Landprofil för arbetslivet i Irland
Den här profilen beskriver de viktigaste kännetecknen för arbetslivet i Irland. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner, aktörer och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
Medindividuella anställningsförhållandenavses förhållandet mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta förhållande formas av rättslig reglering och av resultaten av arbetsmarknadens parters förhandlingar om allmänna villkor. I detta avsnitt behandlas när anställningsförhållandet börjar och upphör samt vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i Irland.
Krav på ett anställningsavtal
Enligt 1994–2012 års lagar om anställningsvillkor (information) är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla skriftliga anställningsvillkor för arbetstagaren inom två månader från det att anställningsförhållandet inleddes. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att tillhandahålla ett skriftligt arbetsavtal.
I Employment (Miscellaneous Provisions) Act 2018 föreskrivs att grundläggande anställningsvillkor måste tillhandahållas anställda inom fem dagar efter att de börjat arbeta, inklusive arbetsgivarens namn och adress, deras lön och deras arbetstider. Om arbetsgivaren inte skriftligen anger dessa grundläggande anställningsvillkor för arbetstagaren inom en månad från det att anställningsförhållandet påbörjades, kan arbetsgivaren vid en summarisk dom (i tingsrätten) dömas till böter på upp till 5 000 euro eller fängelse i högst 12 månader.
Förfaranden för uppsägning och uppsägning
Lagen om minsta varsel och anställningsvillkor från 1973 ger en minsta uppsägningstid för anställda beroende på deras tjänstgöringstid.
I 1967–2012 års lagar om avgångsvederlag föreskrivs lagstadgade skyldigheter när det gäller uppsägningar, såsom ett avgångsvederlag på minst två veckors lön per tjänsteår plus en veckolön. Lagstadgad arbetsbrist gäller för anställda med två års tjänstgöring hos arbetsgivaren som är över 16 år.
Lagen om anställningsskydd från 1977–2007 tvingar arbetsgivare att inleda en 30-dagars överläggningsperiod vid uppsägningar.
Employees (Provision of Information and Consultation) Act 2006 kräver att arbetsgivare samråder med anställda om betydande förändringar på arbetsplatsen (i företag med 50 anställda eller fler).
Unfair Dismissals Act 1977 är den centrala skyddslagstiftningen för anställda mot ogrundade uppsägningar.
Föräldraledighet, föräldraledighet och pappaledighet
I 1998–2019 års lagar om föräldraledighet föreskrivs en period av obetald föräldraledighet för föräldrar, som omfattar en begränsad rätt till betald ledighet vid allvarlig sjukdom i familjen (force majeure).
Parent's Leave and Benefit Act 2019 föreskriver sju veckors betald föräldraledighet inom två år efter att ett barn fötts eller adopterats. Ledighets- och förmånsbeloppen kommer att höjas till nio veckor senast 2024, i enlighet med kraven i direktivet om balans mellan arbete och privatliv.
Mammaledighet inkluderar 26 veckors betald ledighet, med ytterligare 16 veckors obetald ledighet (det vill säga en mamma kan ta minst 10 månader ledigt från arbetet efter sitt barns födelse). Faderskapsledighet omfattar två veckors betald ledighet för pappor. Föräldraledighet omfattar sju veckors icke-överförbar betald ledighet som kan tas ut av mammor och pappor inom två år efter barnets födelse/adoption. Föräldraledigheten förlängs till nio veckor år 2024. Föräldraledighet är obetald ledighet som kan tas ut under de första 12 åren av ett barns liv.
Arrangemang för lagstadgad ledighet
| Maternity leave | |
| Maximum duration | Total of 42 weeks. Two weeks of leave have to be taken before the end of the week of the baby’s expected birth and four of the weeks have to be taken after the birth. |
| Reimbursement | 26 weeks’ paid leave, plus a further 16 weeks’ unpaid (if certain social insurance contribution conditions are met). |
| Who pays? | Maternity benefit is paid by the state if the worker has made sufficient social insurance contributions. Employers are not obliged to pay employees who are on maternity leave but some may do so. |
| Legal basis | 1994–2004 Maternity Protection Acts. |
| Parental leave | |
| Maximum duration | 26 weeks’ unpaid leave. Both parents have an equal and separate entitlement to 26 weeks’ unpaid parental leave per child (for a child up to the age of 12). |
| Reimbursement | Unpaid. |
| Who pays? | Unpaid. |
| Legal basis | 1998–2006 Parental Leave Acts. |
| Paternity leave | |
| Maximum duration | 7 weeks. |
| Reimbursement | A worker may qualify for paternity benefit from the Department of Social Protection if they have made sufficient pay-related social insurance contributions. |
| Who pays? | The state pays paternity benefit if the worker has made sufficient social insurance contributions. Employers are not obliged to pay employees who are on paternity leave but some may do so. |
| Legal basis | Paternity Leave and Benefit Act 2019 (as amended). |
Sjukledighet
Lagstadgad sjukskrivning och lön trädde i kraft 2022 och infördes den 1 januari 2023. Sjuklönens längd och nivå bestäms av regelverk. År 2023 fastställdes den till 3 dagar per år, till 70 % av den normala lönen (med ett tak på 110 euro per dag). År 2024 har den stigit till 5 dagar per år. År 2025 kommer det att vara 7 dagar per år, och 2026 kommer det att öka till 10 dagar per år.
Anställda inom den offentliga sektorn har tillgång till statens sjuklönesystem, som beskrivs i Public Service Management (Sick Leave) Regulations 2014. Dessa regler föreskriver sjukskrivning med full lön i tre månader, följt av ledighet med halv lön i ytterligare tre månader under en rullande fyraårsperiod. I regelverket finns det bestämmelser om ett protokoll för kritisk sjukdom som gör det möjligt för dem som lider av allvarlig sjukdom/skada (enligt vissa kriterier) att få sex månaders full lön och sex månaders halv lön.
Pensionsåldern
Det finns ingen allmän automatisk pensionsålder i Irland. Den allmänna pensionsåldern betalas nu ut vid 66 års ålder, och den hade planerats att höjas till 67 år 2021 och till 68 år 2028 för både kvinnor och män. Ökningen till 67 har dock skjutits upp på grund av en stark politisk motreaktion. En ny pensionskommission undersökte en rad olika frågor kring statliga pensioner och rekommenderade en väg för att höja den statliga pensionsåldern över tid. Denna väg har ännu inte antagits av regeringen. Vissa yrken har fasta pensionsåldrar, till exempel Garda Síochána (60 år) och brandmän. Den lagstadgade lägsta pensionsåldern inom den offentliga sektorn (för dem som har anslutit sig efter 2004) är 65 år (med undantag för Garda Síochána och brandmän). Domare måste gå i pension vid 70 eller 72 års ålder, beroende på hur länge de har tjänstgjort.
Public Service Superannuation (Age of Retirement) Act 2018 antogs i december 2018. I lagen föreskrivs en höjning av den obligatoriska pensionsåldern för de flesta offentliganställda som rekryterats före den 1 april 2004, från 65 till 70 år. Enligt lagen har alla offentliganställda som inte hade uppnått den obligatoriska pensionsåldern före den 26 december 2018 en ny obligatorisk pensionsålder på 70 år.
De flesta offentliganställda som rekryterats före den 1 april 2004 hade tidigare en obligatorisk pensionsålder på 65 år. Offentliganställda som rekryterades mellan den 1 april 2004 och den 31 december 2012 (nedan kallade nya arbetstagare) har ingen obligatorisk pensionsålder och påverkas inte av denna lagstiftning. Offentliganställda som rekryterades från och med den 1 januari 2013 är anslutna till det gemensamma pensionssystemet och har redan haft en obligatorisk pensionsålder på 70 år. I och med antagandet av Public Service Superannuation (Age of Retirement) Act 2018 har ingen offentlig tjänsteman, förutom en medlem av den uniformerade fasteperiodiseringsgruppen, en obligatorisk pensionsålder på mindre än 70 år.
Följande grupper omfattas inte:
Uniformerad grupp för intjäning av pension: Det finns vissa grupper av anställda inom den offentliga sektorn som av operativa skäl måste gå i förtidspension. Denna grupp består av medlemmar av Garda Síochána, medlemmar av den permanenta försvarsstyrkan, brandmän och fängelsepersonal.
Grupper som av konvention inte har någon obligatorisk pensionsålder: Irlands president, ledamöter av antingen parlamentets kammare eller Europaparlamentet, innehavare av kvalificerade ämbeten enligt definitionen i 2004 års lag om offentliganställda Superannuation (Miscellaneous Provisions) Act 2004 (t.ex. regeringsmedlemmar, ministrar, Ceann Comhairle, Attorney General).
Medlemmar av domarkåren och andra vars obligatoriska pensionsålder är en uppgift för ministern för rättvisa och jämlikhet enligt lagstiftningen om domstolar och domstolstjänstemän: Detta inbegriper domare, Master of the High Court och registratorer i grevskapen.
Offentliganställda som har gått i pension och återanställts på kontraktsanställning: Deras visstidsanställningsvillkor fortsätter att gälla.
