Bakgrund för Bulgarien

Mellan 2012 och 2022 hade Bulgarien en robust BNP-tillväxt på 42,49 %, långt över EU-genomsnittet på 15,29 %. Från 2012 till 2022 minskade arbetslösheten i Belgien med 9 procentenheter, och den låg fortfarande under EU-genomsnittet på 6,2 % 2022. Även om ungdomsarbetslösheten (arbetslösheten bland personer upp till 25 år) minskade uppgick den till 10,7 % 2022, vilket fortfarande var högre än den totala arbetslösheten på 4,3 %. Sysselsättningsgraden ökade under de 10 åren i fråga, från 67 % 2012 till 73,6 % 2022. Sysselsättningen bland 15–24-åringar minskade med 7,4 procentenheter mellan 2012 och 2022.

De största utmaningarna för Bulgariens ekonomi och arbetsmarknad mellan 2012 och 2022 var bland annat att hantera pandemin och inflationen och minska ojämlikheten. I mitten av 2021 förbättrades affärsklimatet som ett resultat av regeringens politik och de åtgärder som vidtagits för att begränsa effekterna av covid-19. Under juni–december 2021 drabbades dock den bulgariska ekonomin av en betydande ökning av energipriserna och en ny våg av covid-19. Intensifieringen av kriget i Ukraina ökade sannolikheten för stagflation, eftersom högre energipriser gjorde produktionen dyrare och mindre konkurrenskraftig samtidigt som de externa marknaderna krympte. För andra året i rad registrerade Bulgarien 2021 en minskning av antalet sysselsatta och en ökning av arbetslösheten (Institutet för ekonomisk forskning, Bulgariens vetenskapsakademi, 2022).

Arbetslagstiftningen (Кодекс на труда) reglerar arbetsförhållanden mellan anställda och arbetsgivare, arbetsmarknadsrelationer, kollektiva förhandlingar och kontroll av att arbetslagstiftningen följs.

Under 2022 genomfördes ändringar av arbetslagen (som genomfördes genom lag nr 217 av den 5 augusti 2022 om ändring och komplettering av arbetslagen) som syftade till att främja anställningsförhållandenas trygghet och förutsägbarhet och förbättra möjligheterna att förena arbete och familjeförpliktelser, genom att genomföra direktiv (EU) 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i EU och direktiv (EU) 2019/1158 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (KPMG Bulgarien, 2022).

Arbetstagarrepresentation och kollektiva förhandlingar samt kriterierna för nationell representation av arbetsmarknadens parter regleras av arbetslagen. Lagen om biläggande av kollektiva arbetstvister (CLD) handlar om att lösa tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare i frågor som rör arbets- och socialförsäkring samt levnadsstandard. De nuvarande villkoren för att inrätta arbetsgivar- och arbetstagarrepresentationer genom organisationer fastställs i en förordning (ministerrådets dekret nr 152 av den 11 juli 2003).

Den allmänna yrkesinspektionen har den övergripande kontrollen över efterlevnaden av arbetslagstiftningen inom alla ekonomiska sektorer. Inspektionen är en del av ministeriet för arbetsmarknads- och socialpolitik. Hur det nationella systemet för yrkesinspektion fungerar fastställs i lagen om yrkesinspektion (2009).

Bulgariens system för arbetsmarknadsrelationer är decentraliserat och fungerar genom olika trepartsstrukturer för social dialog på nationell och sektoriell nivå och kollektivavtalsorgan på sektors-, industri-, företags- och territoriell nivå (kommunernas råd för socialt samarbete). Det nationella trepartssamarbetet har pågått inom det nationella trepartssamarbetsrådet (NTCC) sedan 1993 och det ekonomiska och sociala rådet sedan 2001, och sker också genom olika trepartsstyrande och övervakande organ inom arbets- och socialförsäkringsförvaltningen. Det industriella trepartssamarbetet organiseras också genom (under)industriråd under respektive ministeriums överinseende (i omkring 50 råd). Även om den fackliga organisationsgraden och effekten av kollektiva förhandlingar har minskat sedan 1990-talet, är kollektivavtalstäckningen fortfarande betydande i flera branscher och företag (Kirov, 2019). Ett nationellt trepartsavtal undertecknades i juni 2020, vilket är det fjärde i sitt slag under de 30 år som övergångsperioden har pågått. Den omfattar åtgärder på fem områden: företagsklimat och ekonomi; energi; Den europeiska gröna given. Demografi, utbildning, arbetsmarknad och arbetskraftsmigration. och politik för socialt skydd (Dimitrov, 2021).

Sedan 2011 har den sociala dialogen och arbetsmarknadsrelationerna i Bulgarien fungerat i ett komplext politiskt och ekonomiskt klimat och har fortsatt trots att regeringen inte tar hänsyn till trepartssamarbete när den fattar beslut av nationell betydelse. Det har till exempel funnits spänningar mellan arbetsgivare, fackföreningar och offentliga organ om hur NTCC fungerar när det gäller arbetsrelaterade lagändringar, pensionsreformer, lagstadgade minimilöner och Bulgariens plan för återhämtning och resiliens.

Under 2020–2021 var arbetsmarknadens parter aktiva när det gällde att stödja åtgärder och social dialog med anledning av covid-19 och flyktingkrisen på grund av kriget i Ukraina.

För att ta itu med de många utmaningar som pandemin medför (Dimitrov, 2021) inledde Bulgariens oberoende fackföreningars samorganisation (Citub) och de tre arbetsgivarorganisationerna – Confederation of Employers and Industrialists in Bulgaria (CEIBG), Bulgarian Industrial Association (BIA) och Bulgarian Industrial Capital Association (BICA) – undertecknandet av tvåpartsmemorandum mellan arbetsmarknadens parter för att förebygga covid-19, Bevarande av arbetstillfällen och anpassning av arbetskraftens kompetens till det digitaliserade arbetslivet. De branscher/sektorer som berörs är den kemiska industrin, gruvdrift, metallurgi, maskin- och elindustrin, energi, vattenförsörjning och avlopp, bygg, textil och konfektion, livsmedelsindustrin, bryggeri, jordbruk och kultur.

Under 2020–2021 deltog arbetsmarknadens parter aktivt i diskussioner med regeringen om utformningen av covid-19-relaterade ekonomiska och sociala åtgärder och deras hållbarhet samt om yttranden om lagändringar och lagförslag till lagförslag. Det fanns spänningar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna under diskussionerna om ändringen av arbetslagstiftningen när det gäller arbetstidsutjämning, jour- och jourtjänstgöring och övertid, samt höjning av den lagstadgade minimilönen och socioekonomiska åtgärder på grund av inflationen. Den slutliga versionen av den nationella planen för återhämtning och resiliens är också föremål för spänningar mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Enligt Citub (Atanasov, 2023) innehåller planen betydande ändringar (t.ex. en 40-procentig minskning av energiutsläppen fram till 2026) som inte var föremål för diskussion med arbetsmarknadens parter eller ett bredare offentligt samråd.