Aktörer och institutioner på Cypern

Anm.: * Andel anställda som är medlemmar i en fackförening. ** Anställdas medlemskap i fackförening beräknas utifrån det totala antalet medlemmar i fackföreningar och justeras, om så är nödvändigt, för medlemmar i fackförbund som står utanför den aktiva, beroende och anställda arbetskraften (dvs. pensionerade arbetstagare, egenföretagare, studenter och arbetslösa). Ej tillämpligt, ej tillämpligt. OECD/AIAS ICTWSS, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling/Amsterdam Institute for Advanced Labour Studies Institutionella särdrag hos fackföreningar, lönesättning, statliga ingripanden och sociala pakter.

Källor: Eurostat [lfsa_eegaed_custom_766159]; OECD och AIAS (2021)

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

På Cypern anses antalet medlemmar i en fackförening inte vara representativt. I tabellen "De viktigaste fackliga centralorganisationerna och förbunden" ingår i detta sammanhang fackliga organisationer som är relativt små sett till antalet medlemmar men som anses ha inflytande i kollektivavtalsförhandlingarna.

Förutom de tre främsta nationella organisationerna – Cyperns demokratiska arbetarfederation (Δημοκρατική Εργατική Ομοσπονδία Κύπρου, DEOK), Pancyprianska federationen för arbete (Παγκύπρια Εργατ�α �κή Ομοσπονδία, PEO) och Cyprus Employees Confederation (Συνομοσπονδία Εργαζομένων Κύπρου, SEK) – och trots anmärkningsvärda skillnader mellan den privata och den offentliga sektorn innehåller tabellen även tre fackliga organisationer som är aktiva inom den offentliga sektorn: Organisationen för grekiska högstadie- och gymnasielärare (Οργάνωση ελλήνων λειτουργών μέσης εκπαίδευσης κύπρου, OELMEK), Pancyprianska förbundet för offentliganställda (Παγκύπρια) Συντεχνία δημοσίων υπαλλήλων, PASYDY) och Pancyprian Organisation of Greek Teachers (Παγκύπρια οργάνωση ελλήνων δασκάλων, POED). Anledningen till att dessa tre organisationer tas med är att de till stor del motsvarar klassificeringen av centrala organisationer, främst i förhållande till deras förmåga att påverka kollektivavtalsutfallet. Av samma anledning ingår även Cyperns bankanställdas förbund (Ενωση Τραπεζικών Υπαλλήλων Κύπρου, ETYK).

Slutligen omfattar tabellen även Pancyprianska federationen av oberoende fackliga organisationer (Παγκύπρια Ομοσπονδία Ανεξάρτητων Συνδικαλιστικών Οργανώσεων, POASO; tidigare POAS – den bytte namn 2020). POAS grundades 1956. Federationen samlar oberoende arbetstagarorganisationer, främst de som är verksamma i statliga företag, och har observatörsstatus i LAB. Fram till mitten av 2000-talet kämpade POAS för att överleva. Men 2007, efter att åtta oberoende fackföreningar – verksamma inom offentliga företag – gick med i federationen, dök POAS återigen upp som en nyckelspelare. Partiet stärkte sin ställning ytterligare 2020, när Pancyprian Nurse Trade Union (Παγκύπρια Συντεχνία Νοσηλευτών, PASYNO) och Independent Union of Cyprus's Public Employees (Ανεξάρτητη Συντεχνία Δημοσίων Υπαλλήλων Κύπρου, ASDYK) också gick med i federationen. POASO:s medlemsförbund är undertecknande parter i olika kollektivavtal inom den bredare offentliga sektorn.

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Källa: Registrator för fackförbund

På organisationsnivå har det inte skett någon märkbar utveckling sedan 2011 när det gäller fackföreningarnas organisation och roll. Under samma period skedde ingen utveckling av lagstiftningen som hade någon direkt inverkan på arbetsmarknadsparternas roll i den sociala dialogen, kollektivförhandlingar och arbetsmarknadskonflikter.

Den senaste relevanta utvecklingen är följande.

1. ASDYK bildades i november 2014 som ett resultat av en splittring från PASYDY. ASDYK registrerades som ett fackförbund i januari 2015. Till skillnad från PASYDY:s organisationsstruktur har den nya fackliga ledningen en mandatperiod på tre år och en gräns på två mandatperioder. Dessutom kommer alla ledningsfunktionärer som blir befordrade automatiskt att avgå från sin post i facket, medan fackliga funktionärer inte kommer att få någon betalning. I mars 2017 hade förbundet 240 medlemmar, de flesta offentliganställda i yngre ålder.

2. Cyperns fackförbund för jämlikhet (Παγκύπρια Συντεχνία Ισότητα) registrerades i december 2017. Förbundet strävar efter att organisera personer med tillsvidareanställningar inom den offentliga sektorn i stort och hade i slutet av 2017 360 medlemmar.

3. Två fackföreningar, Cyprus Building, Wood, Mine and General Workers Trade Union (Συντεχνία οικοδόμων, Ξυλουργών, Μεταλλωρύχων και Γενικών Εργατών Κύπρου) och Cyprus Metal arbetstagare, mekaniker och elektrikerförbund (Συντεχνία Εργατών Μετάλλου, Μηχανοτεχνιτών και Ηλεκτροτεχνιτών Κύρου) (båda tillhör PEO), slutförde sin sammanslagning 2022; Processen inleddes i slutet av 2021.

4. Den oberoende fackföreningen för teknisk personal och arbetspersonal vid Cyperns elmyndighet (Ανεξάρτητη Συντεχνία Τεχνικού και Εργατικού Προσωπικού Αρχής Κύπρου) bildades 2021, medan Cyperns brandmannaförbund (Σύνδεσμος Πυροσβεστών Κύπρου, fackförening) bildades 2022.

5. Pancyprian Trade Union of Government Pharmacists (Παγκύπρια Συντεχνία κυβερνητικών Φαρμακοποιών) upplöstes 2021 och Free Workers and Employees Trade Union of the Cyprus Petroleum Storage Company (Ελεύθερη Σό ΣύΦ Στ) �ντεχνία εργατουπαλλήλων κυπριακής εταιρείας αποθήκευσης πετρελαιοειδών, medlem i SEK) upplöstes 2022.

Medlemsdata för 2016–2019, som presenteras i föregående tabell, indikerar att landets två största fackliga centralorganisationer, SEK och PEO, håller på att återhämta sig från det stora medlemstappet under den senaste ekonomiska krisen. Deras medlemsantal ligger dock fortfarande långt under nivån före krisen 2008. Även om uppgifterna från 2020 och framåt är ofullständiga verkar det som om den fackliga anslutningsgraden i allmänhet är relativt stabil.

Arbetsgivarorganisationer

Om arbetsgivarrepresentation

När det gäller arbetsgivarorganisationerna har arbetsgivarorganisationernas struktur, organisation och funktion i Cypern hittills inte studerats och undersökts på ett systematiskt sätt.

De flesta hänvisningar i detta avseende finns i litteratur som antingen behandlar frågor om arbetsrätt och arbetsmarknadsrelationer i allmänhet eller närmar sig frågan om arbetsgivarorganisationers verksamhet historiskt.

De två främsta arbetsgivarorganisationerna i landet är Cyperns handels- och industrikammare (Κυπριακό Βιομηχανικό και Εμπορικό Επιμελητήριο, CCCI) och Cyperns arbetsgivar- och industriförbund (Ομοσπονδία Εργοδοτών και Βιομηχάνων, OEB). Det finns inga systematiska data om arbetsgivarorganisationstätheten. Icke desto mindre har både CCCI och OEB rapporterat att det finns en tydlig trend med ett ökande antal medlemmar och en unik uppslutning av medlemmar. OEB anser att den nya ekonomiska situation som har uppstått till följd av den ekonomiska krisen, företagens osäkerhet i denna nya miljö och det akuta behovet av att hitta lösningar har lett till att allt fler företag söker sätt att företrädas och skydda sina intressen. I detta sammanhang har medlemstappet kompenserats av att nya medlemmar har tillkommit. En anmärkningsvärd utveckling under de senaste åren är upplösningen i december 2015 av Cyprus Bankers Employers' Association (Κυπριακός Εργοδοτικός Σύνδεσμος Τραπεζών, KEST). KEST upplöstes efter beslut av dess sista kvarvarande medlemmar strax efter att stora banker, som Bank of Cyprus och Cooperative Central Bank, lämnade föreningen. Nu måste ETYK förhandla fram kollektivavtal med varje bank separat.

Den fackliga registratorn (som också ansvarar för arbetsgivarorganisationer och näringslivsorganisationer) vittnade om att det under 2022 skedde ett ökat intresse och en mobilisering bland arbetsgivarna för att bilda nya organisationer. Faktum är att den viktigaste utvecklingen var inledandet av en process för att återinföra KEST 2022, en process som slutfördes i december 2022, åtta år efter att den upplöstes.

Arbetsgivarorganisationernas sammansättning och organisationsgrad 2012–2022

Anm.: * Procentandel av de anställda som arbetar på en arbetsplats som är medlem i någon arbetsgivarorganisation som är involverad i kollektivavtalsförhandlingar.

Källor: Eurofound och Cedefop (2020); OECD och AIAS (2021)

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna

Utöver CCCI och OEB innehåller tabellen "Huvudsakliga arbetsgivarorganisationer och arbetsgivarförbund" även två branschspecifika arbetsgivarorganisationer som är inflytelserika när det gäller kollektivavtalsförhandlingar: Federation of Associations of Building Contractors Cyprus (Ομοσπονδία Συνδέσμων Εργολάβων Οικοδομών Κύπρου, OSEOK), som är medlem i OEB, och Cyprus Hotel Association (Παγκύπριος Σύνδεσμος Ξενοδόχων, PASYXE), som är medlem i CCCI. Det omfattar också Association of Cyprus Tourist Enterprises (Σύνδεσμος Τουριστικών Επιχειρήσεων Κύπρου, STEK), som är medlem i OEB.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna

Treparts- och tvåpartsorgan samt samråd

På Cypern institutionaliseras inte organ för social dialog, men det finns en lång tradition av social dialog. Genomförandet av nästan alla förslag och all politik som rör arbetsmarknadsrelationer är resultatet av en social dialog mellan regeringen, arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna. Arbetsmarknadens parter har dock framfört fler klagomål under de senaste åren över ensidiga beslut och initiativ från regeringens sida.

På en praktisk nivå uppnås samarbete mellan de tre parterna delvis genom drift av tekniska kommittéer och andra organ för trepartsrepresentation, men främst genom representation av intressenterna i LAB inom MLSI, som anses vara den viktigaste mekanismen för trepartsrepresentation. Tidigare var varje statligt initiativ föremål för omfattande konsultationer i LAB, men under de senaste åren har ett större antal rättsliga åtgärder behandlats ensidigt av regeringen utan någon trepartsförhandling.

Laboratoriet, som är det enda organet för social dialog, är ibland föremål för kritik. Den huvudsakliga kritiken är att representationen av den sociala dialogen är begränsad till ett mycket litet antal fackföreningar, endast på konfederationsnivå, men utan att alla centralorganisationer deltar. I detta sammanhang är alla andra fackföreningar praktiskt taget utestängda från de officiella organen för trepartsrepresentation och i synnerhet från laboratoriet. Närmare bestämt finns det för arbetsgivarnas räkning tre representanter från CCCI och tre från OEB, medan det för de fackliga organisationerna finns en representant från DEOK, tre representanter från PEO och tre representanter från SEK. Beroende på vilken fråga det rör sig om kan dock företrädare för andra fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer bjudas in på ad hoc-basis, men huvudsakligen delta som observatörer. LAB sammankallades inte regelbundet under den senaste ekonomiska krisen (2012–2015). Sedan 2018 har ministern för arbetsmarknadsfrågor, välfärd och socialförsäkring allt oftare använt sig av samråd med arbetsmarknadens parter inom ramen för laboratoriet.

När det gäller de frågor som tas upp finns det en relativt begränsad agenda för den sociala dialogen och det saknas initiativ från arbetsmarknadens parter för att utvidga verksamheten till nya områden, såsom ekonomiska och monetära frågor. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen utarbetas till exempel Cyperns nationella reformprogram främst av ministerierna och andra berörda offentliga organ. Arbetsmarknadens parters deltagande är minimalt och begränsat till det inledande skedet av förberedelseprocessen. Framför allt fackföreningarna har under den senaste ekonomiska krisen (2012–2015) också kritiserat regeringen för att ha förbundit sig till olika långtgående avtal med sina internationella långivare (Internationella valutafonden, Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken) utan att samråda med landets arbetsmarknadsparter. Fackföreningarna ser sådana metoder som ett direkt angrepp på det befintliga systemet för arbetsmarknadsrelationer, som bygger på principen om trepartssamarbete.

Efter Cyperns anslutning till Europeiska unionen inrättades den nationella sysselsättningskommittén (NEC). NEC har en trepartssammansättning och leds av ministern för arbete, välfärd och socialförsäkring. NEC spelade en rådgivande roll i frågor som rörde genomförandet av den europeiska sysselsättningspolitiken, arbetsmarknadens funktion, moderniseringen av den offentliga arbetsförmedlingen, övervakningen av den nationella handlingsplanen för sysselsättning och reformen av sysselsättningsramen för tredjelandsmedborgare. NEC har enligt uppgift inte varit aktivt sedan sommaren 2015.

Det bör noteras att arbetsmarknadens parter deltar i nästan alla beslutsfattande organisationer, t.ex. Human Resources Development Authority (HRDA) och flera andra kommittéer och råd av mindre betydelse.

De viktigaste trepartsorganen

Arbetstagarrepresentation på arbetsplatsnivå

Cypern har en svag tradition när det gäller de befintliga strukturerna för arbetstagarrepresentation på etableringsnivå. I detta sammanhang är de viktigaste representationsstrukturerna hittills de fackliga representations- och säkerhetskommittéerna, medan nyligen inrättade strukturer som de europeiska företagsråden inte verkar vara särskilt livskraftiga.

Inom ramen för sin medlande roll uppmuntrar MLSI arbetsmarknadens parter att främja inrättandet av organ för information och samråd. Till följd av detta har ett antal kollektivavtal på både bransch- och företagsnivå nu införlivat en särskild klausul som hänvisar till arbetsmarknadens parters avsikt att inrätta organ för samhälls- och kommunikationsinfrastruktur i enlighet med bestämmelserna i lag 78(I)/2005 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare. Hittills har det dock inte lett till några praktiska och meningsfulla åtgärder. Även om arbetsmarknadens parter är överens om att antagandet av lag 78(I)/2005 är viktigt eftersom den fastställer arbetstagarnas rätt till information och samråd i en lång rad viktiga frågor, är de inte motiverade att införa I&C-arrangemang, eftersom de anser att I&C-rättigheter garanteras av själva systemet för arbetsmarknadsrelationer.

Det bör noteras att det finns skyddskommittéer i anläggningar med 10 eller fler anställda, i enlighet med lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (lag 89(I)/1996) och de relevanta bestämmelserna om skyddskommittéer (reglerings- och förvaltningslag 134/1997).