Aktörer och institutioner i Tjeckien

Regleringen av arbetsvillkor och arbetsmarknadsrelationer sköts av Tjeckiens ministerium för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor (Ministerstvo práce a sociálních věcí, MPSV). MPSV:s främsta roll när det gäller arbetsmarknadsrelationer och arbetsvillkor är att inrätta en rättslig ram för både individuella och kollektiva anställningsförhållanden och att kontrollera tillämpningen av denna ram. MPSV samarbetar också med Tjeckiens råd för ekonomiskt och socialt avtal (Rada hospodářské a sociální dohody České republiky, RHSD ČR), som är ett trepartsorgan.

Kontrollen av att arbetstagarnas rättigheter efterlevs säkerställs framför allt av den nationella yrkesinspektionen (Státní úřad inspekce práce, SÚIP), som är ett av MPSV:s underordnade organ, samt av MPSV:s åtta distriktsarbetsinspektioner och lokalt behöriga domstolar. Det finns inga särskilda arbetsdomstolar i Tjeckien. Arbetsrätten, inklusive arbetstvister, faller under de allmänna domstolarnas behörighet. Den nationella yrkesinspektionen och de lokala yrkesinspektionerna övervakar arbetsgivares och arbetstagares efterlevnad av arbetsrätten, särskilt i frågor som hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsförhållanden, arbetsförmedlingar, olaglig anställning av både tjeckiska medborgare och utlänningar och falskt egenföretagande. Dessa organ främjar också hälsa och säkerhet och ger rådgivning på relevanta områden. Den nationella yrkesinspektionen kan bötfälla arbetsgivare och arbetstagare för eventuella överträdelser som upptäcks.

Säkerhet på arbetsplatsen, tekniska anordningar och efterlevnad av hälsobestämmelser och antiepidemiologiska bestämmelser är områden som inspekteras av specialiserade tillsynsorgan, såsom Tjeckiens tekniska inspektion (Technická inspekce České republiky, TIČR), den tjeckiska gruvmyndigheten (Český báňský úřad, ČBÚ) och regionala folkhälsomyndigheter.

MPSV och dess underorgan Tjeckiens arbetsmarknadsbyrå (Úřad práce ČR, ÚP ČR) ansvarar för den nationella sysselsättningspolitiken. Tjeckiens arbetsmarknadsbyrå fungerar som mellanhand på arbetsmarknaden, ger rådgivning, vidtar aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, betalar ut arbetslöshetsersättning och för register över arbetssökande, utländska arbetstagare och lediga platser.

Kriteriet om representativitet för arbetsmarknadens parter i Tjeckien krävs endast i följande fall.

• Kollektiva förhandlingar på arbetsplatsen. Ett fackförbund kan förhandla om kollektivavtal på arbetsplatsen om det har minst tre fackförbundsmedlemmar i ett anställningsförhållande (arbetslagen, § 286).

• Medlemskap i RHSD ČR, ett trepartsorgan. Representativa kriterier för deltagande i RHSD ČR anges i RHSD ČR:s stadgar: fackföreningar måste ha minst 150 000 medlemmar, medan arbetsgivarorganisationer måste företräda företag med minst 400 000 anställda.

• Utvidgning av HLCA (även om detta endast tillämpas sällan). En begäran om att utvidga högnivåavtal måste skickas till MPSV av den största fackföreningen eller den största arbetsgivarorganisationen inom den sektor som HLCA bör utvidgas till (lag nr 2/1991 Coll. om kollektivavtalsförhandlingar).

Om facklig representation

Grundläggande rättsliga bestämmelser om social dialog för fackföreningar (och arbetsgivare) ingår i stadgan om de grundläggande fri- och rättigheterna (lag nr 23/1991), som är en del av Tjeckiens konstitutionella ordning. I artikel 27 i stadgan föreskrivs rätten att organisera sig och organisera sig fackligt.

Bestämmelser om bildandet och förekomsten av fackliga organisationer och sammanslutningar finns i civillagen, som reglerar fackföreningar och arbetsgivarorganisationer i underavsnitt 2 om föreningar/sammanslutningar (artiklarna 214–302) och i artiklarna 3025 och 3046.

I Tjeckien finns det ingen heltäckande rättslig reglering av fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och kollektivförhandlingar. Dessa rättsförhållanden regleras i flera lagar, nämligen arbetslagen och lag nr 2/1991 om kollektiva förhandlingar.

En anställd är fri att gå med eller inte gå med i en fackförening som de vill. Följaktligen är det orättvist att säga upp en arbetstagare på grund av att han eller hon är eller inte är medlem i en fackförening. Det är frivilligt att vara medlem i facket. Man kan återkalla medlemskapet när som helst. Fackliga organ har rätt att delta i arbetsrättsliga förbindelser, inklusive kollektivavtalsförhandlingar, på de villkor som anges i lag. De enda personer som är undantagna från denna lag är medlemmar av de väpnade styrkorna.

Medlemskap i fackförbund och organisationsgrad 2010–2021

Anm.: * Nationell källa (se källorna nedan). ** Arbetstagarnas medlemskap i fackförening beräknas utifrån det totala antalet medlemmar i facket och justeras vid behov för medlemmar i fackföreningar som står utanför den aktiva, beroende och sysselsatta arbetskraften (dvs. pensionärer, egenföretagare, studenter och arbetslösa). Uppgift saknas

Källor: RILSA Prag (författarnas egna beräkningar baserade på uppgifter från fackföreningar). Andra uppgifter om facklig tillhörighet och organisationsgrad kommer från de tre största fackliga centralorganisationerna – Českomoravská konfederace odborových svazů, ČMKOS), Tjeckiens autonoma fackföreningsförbund (Asociace samostatných odborů, ASO) och konst- och kulturförbundet (Konfederace umění a kultury,) – och från 29 oberoende fackföreningar (författarnas egna beräkningar).

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Det finns tre största fackliga centralorganisationer i Tjeckien: ČMKOS, ASO och. Dessa centralorganisationer representerar omkring 79 procent av de fackliga medlemmarna i Tjeckien.

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Några av de största fackförbunden i Tjeckien är medlemmar i ČMKOS. Från och med oktober 2022 är dessa:

• Tjeckiska metallarbetarfederationen (Odborový svaz KOVO, OS KOVO)

• Fackförbundet för vård och omsorg i Tjeckien (Odborový svaz zdravotnictví a sociální péče České republiky, OSZSP ČR)

• Tjeckisk-mähriska fackföreningen för arbetare inom utbildning (Českomoravský odborový svaz pracovníků školství, ČMOS PŠ)

• Trade Union on State Bodies and Organisations (Odborový svaz státních orgánů a organizací, OSSOO)

Fackföreningen ECHO (Odborový svaz ECHO) samlar arbetstagare från energi- och kemiindustrin. Den tredje största fackliga centralorganisationen sett till medlemmar och betydelse är, som var medlem i RHSD ČR fram till 2000.

Det finns en viss grad av samordning mellan ČMKOS och ASO. Detta inbegriper ett åsiktsutbyte och samråd om gemensamma åtgärder, särskilt när det gäller förberedelserna inför RHSD:s plenarsession. I övrigt är de båda konfederationerna självständiga och deras samarbete kan inte beskrivas som särskilt intensivt.

Om arbetsgivarrepresentation

Arbetsgivarnas intressen i den sociala dialogen på nationell nivå i Tjeckien företräds av de två största arbetsgivarorganisationerna – Tjeckiens industriförbund (Svaz průmyslu a dopravy České republiky, SP ČR) och Tjeckiens arbetsgivar- och företagarförbund (Konfederace zaměstnavatelských a podnikatelských svazů České republiky, KZPS ČR) – som båda ingår i trepartsorganet RHSD ČR. Båda dessa arbetsmarknadsparter för samtal på en trepartsplattform inom RHSD ČR, där RHSD ČR:s plenarsession deltog i den tjeckiska premiärministern, sju regeringsmedlemmar, sju fackföreningsmedlemmar och sju arbetsgivarrepresentanter.

Det är frivilligt att vara medlem i dessa två arbetsgivarorganisationer och medlemmarna är skyldiga att betala medlemsavgift. Arbetsgivarorganisationerna tillvaratar sina medlemmars intressen inom näringslivet i allmänhet och företräder arbetsgivarna inom ramen för RHSD ČR. Arbetsgivarorganisationerna kommenterar lagförslag i ärenden, deltar i samråd eller är företrädda i kollektivavtalsförhandlingar, påverkar den ekonomiska politiken och socialpolitiken som en del av expertgrupper, deltar i handelsdelegationer genom att följa med de högsta regeringsföreträdarna på stats- och tjänstebesök utomlands och är aktiva medlemmar i arbetsgrupper inom internationella organisationer.

Tjeckiens handelskammare (Hospodářská komora ČR, HK ČR) spelar en liknande roll och skyddar i många avseenden arbetsgivarnas och näringslivets intressen i allmänhet. Den är dock inte en arbetsgivarorganisation i egentlig mening och är inte part i den nationella sociala dialogen. HK ČR består av nästan 16 000 medlemmar (juridiska och fysiska enheter) i form av 60 regionala och 127 branschorganisationer.

Arbetsgivarorganisationernas sammansättning och organisationsgrad 2012–2021

Anm.: Nationella uppgifter för 2012–2019: uppgifter från de tre största arbetsgivarorganisationerna, SP ČR, KZPS ČR och SOCR ČR.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna

Källor: SP ČR och KZPS ČR.

Trepartsforumet på nationell nivå, RHSD ČR, är landets viktigaste institution för social dialog. Dess roll är strikt rådgivande. Syftet med denna trepartsorganisation är att nå en överenskommelse genom ömsesidigt respekterade former av dialog på grundläggande områden för ekonomisk och social utveckling. Framför allt strävar man efter att upprätthålla socialt samförstånd som en förutsättning för en positiv utveckling av ekonomin och medborgarnas levnadsstandard.

Det viktigaste förhandlingsforumet för trepartsorganisationen är plenarmötet. Vid detta möte företräds regeringsdelegationen av åtta ledamöter, arbetsgivarorganisationerna har sju företrädare – nämligen från SP ČR och KZPS ČR – och de fackliga centralorganisationerna har sju företrädare – nämligen från ČMKOS och ASO. Kriterierna för deltagande anges i RHSD ČR:s stadgar.

Ur ett europeiskt perspektiv är Tjeckien ett av de länder där den nationella trepartsorganisationen täcker det bredaste spektrumet av verksamheter. De områden som RHSD ČR kan yttra sig om definieras i dess egna stadgar: ekonomisk politik, arbetsmarknadsrelationer, kollektiva förhandlingar och sysselsättning, sociala frågor, löner inom den offentliga sektorn, offentlig förvaltning, säkerhet på arbetsplatsen, anställning av utländska arbetstagare, utveckling av mänskliga resurser och utbildning samt Tjeckiens ställning inom EU.

Det finns också 13 regionala trepartsorgan som behandlar områden som liknar dem som handläggs av det nationella organet. De frågor som de behandlar definieras i deras stadgar.

Det finns inget tvåpartsorgan i Tjeckien.

De viktigaste trepartsorganen

Arbetstagarrepresentanter – fackföreningar, företagsråd och skyddsombud på arbetsplatsen – är enligt lag skyldiga att hålla anställda på alla arbetsplatser informerade om deras verksamhet och om innehållet i och slutsatserna av all information och alla förhandlingar med arbetsgivarna. Arbetstagarrepresentanter får varken dra nytta av eller diskrimineras på grund av sitt medlemskap i företagsrådet.

Fackföreningarna spelar den överlägset viktigaste rollen när det gäller arbetstagarrepresentation, inte bara när det gäller kompetens utan också på grund av att de finns på arbetsplatsen och fungerar i den sociala dialogen, särskilt i kollektiva förhandlingar. Endast fackföreningar kan företräda anställda i arbetsförhållanden, i kollektiva förhandlingar när kollektivavtal ingås och i trepartsförhandlingar i RHSD ČR.

De anställda kan företrädas av ett företagsråd, som inte har någon rättslig subjektivitet och som endast kan fungera som medlare mellan arbetsgivare och arbetstagare för att underlätta informations- och samrådsflödet inom ett företag (företagsråd är i praktiken mycket sällsynta). Mandatperioden för en ledamot i ett företagsråd eller för ett skyddsombud på arbetsplatsen är upp till tre år.

Föreskrifter, sammansättning och befogenheter för representationsorganen