Individuella anställningsförhållanden i Tjeckien

Krav på ett anställningsavtal

Anställningen grundar sig oftast på att ett arbetsavtal ingås. I arbetsavtalet ska följande uppgifter framgå: vilken typ av arbete som arbetstagaren ska utföra, arbetsplatsen och startdatumet. Arbetsgivaren och arbetstagaren måste komma överens om dessa detaljer. Utöver dessa kan de avtalsslutande parterna också komma överens om andra aspekter som de vill inkludera, särskilt särskilda arbetsvillkor som avviker från den allmänt tillämpliga rättsliga regleringen (t.ex. villkor för hemarbete eller arbetsdelning).

Enligt arbetslagstiftningen definieras anställningsavtal för en obestämd tidsperiod som standard, men det är också tillåtet att ingå anställningsavtal för en bestämd tidsperiod. Ett avtal för en bestämd tidsperiod får dock ingås högst tre gånger, och varje period får inte överstiga tre år. Ytterligare liknande avtal kan endast ingås efter det att de lagstadgade villkoren är uppfyllda (detta gäller särskilt säsongsarbetare). I arbetsavtalet kan parterna komma överens om längden på en prövotid, som enligt lag inte får vara mer än tre månader för vanliga anställda och sex månader för anställda i ledande ställning.

Utöver vanliga anställningsavtal gör arbetslagstiftningen det möjligt att ingå avtal om arbete som utförs utanför anställningen – avtal om att "slutföra ett arbete" (dohoda o provedení práce) och att "utföra arbete" (dohoda o pracovní činnosti) – som är relativt populära inom vissa sektorer (t.ex. bygg-, hotell- och restaurangsektorerna). Ett avtal om att slutföra ett arbete kan ingås endast när omfattningen av arbetet inte kommer att överstiga 300 timmar under ett kalenderår för samma arbetsgivare. Anställda som arbetar med avtal för att "slutföra ett arbete" betalar endast socialförsäkringsavgifter och sjukförsäkringsavgifter om deras månadsinkomst uppgår till mer än 10 000 tjeckiska kronor (cirka 390 euro) och endast under de månader då denna inkomsttröskel överskrids.

Avtalet om att utföra arbete kännetecknas av att det inte tillåter att arbete utförs utöver hälften av den fastställda veckoarbetstiden (vanligtvis 20 timmar i veckan). Iakttagandet av den avtalade maximala veckoarbetstiden bedöms för hela den period för vilken avtalet om att utföra arbete ingås, dock inte längre än 52 veckor. Avtalet om att utföra arbete är också strängare när det gäller social- och sjukförsäkringsavgifter. Skyldigheten att betala sådana avgifter uppstår när inkomsten överstiger (sedan den 1 januari 2023) 4 000 tjeckiska kronor (cirka 115 euro) per kalendermånad.

Förfaranden för uppsägning och uppsägning

Arbetsgivare eller arbetstagare kan säga upp anställningen på flera sätt:

• efter överenskommelse – mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligen, senast ett visst datum

• genom uppsägning – skriftligen, av arbetsgivaren (med angivande av lagstadgade skäl) eller av arbetstagaren (utan att behöva ange skäl)

• genom omedelbar uppsägning av anställningsavtalet – av den anställde (tillåtet endast av allvarliga hälsoskäl eller för att lönen inte har betalats ut inom 15 dagar från förfallodagen)

• genom uppsägning inom prövotiden – av arbetsgivaren eller arbetstagaren, även utan att behöva ange skäl

• genom att den avtalade perioden har löpt ut vid visstidsanställning

Det är förbjudet att säga upp en anställning hos en anställd under skyddsperioden. Till följd av covid-19-pandemin ingår nu (sedan 2022) även karantän bland skyddsskälen när förbudet mot uppsägning enligt arbetslagstiftningen är tillämpligt.

Har uppsägning skett, ska anställningen upphöra först efter uppsägningstiden. Uppsägningstiden är densamma för både arbetsgivare och arbetstagare och minst två månaders uppsägningstid ska ges.

En anställd kan lämna in sin uppsägning av vilken anledning som helst eller utan att ange skäl. En arbetsgivare får ensidigt säga upp anställningen endast av de skäl som uttryckligen anges i arbetslagen. Dessa skäl är följande:

• arbetsgivaren, eller någon av dess filialer, lägger ned eller flyttar

• arbetstagaren blir uppsagd till följd av ett beslut som fattats av arbetsgivaren eller det behöriga organet om att ändra arbetsgivarens affärsverksamhet eller affärsmässiga mål

• Medarbetaren kan inte längre prestera som förväntat på grund av ohälsa

• arbetstagaren inte uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i de lagstadgade bestämmelserna för att utföra det överenskomna arbetet eller inte uppfyller kraven för ett korrekt utförande av sådant arbete

• arbetstagaren allvarligt åsidosätter någon skyldighet som följer av bestämmelserna i lagen och som hänför sig till det arbete som han eller hon har utfört, eller om det anges skäl för att anställningen omedelbart ska hävas.

Föräldraledighet, föräldraledighet och pappaledighet

En anställd (mamma) har rätt till 28 veckors mammaledighet. Hon börjar sin mammaledighet minst sex eller högst åtta veckor före det beräknade födelsedatumet. Vid flerbarnsfödsel har mamman rätt till 37 veckors mammaledighet. Den minsta längden på den mammaledighet som tas ut vid en förlossning får inte vara kortare än 14 veckor och får inte avslutas eller avbrytas innan sex veckor har gått efter födelsedatumet.

Ansvaret för utbetalningen av barnledighetsersättningen ligger hos den tjeckiska socialförsäkringsmyndigheten (Česká správa sociálního zabezpečení, ČSSZ).

Moderskapspenning (ersättning vid mammaledighet) motsvarar 70 % av sökandens minskade taxeringsunderlag (mer eller mindre sökandens bruttolön). En försäkrad som är far till barnet eller make till en kvinna som fött barnet har också rätt till moderskapspenning om fadern har ingått ett skriftligt avtal med barnets mor om att han ska ta över vårdnaden om barnet från modern. Avtalet måste innehålla uppgifter som är fastställda i lag och får ingås tidigast i början av den sjunde veckan efter födseln.

Föräldraledigheten gäller för barnets mamma när moderskapsledigheten är slut och för barnets pappa från och med barnets födelse. De kan ansöka om föräldraledighet hos sin arbetsgivare tills barnet är tre år. Föräldrapenning kan betalas ut till och med att barnet är fyra år. Under de senaste åren har föräldrapenningens storlek och hur snabbt den tas ut ändrats flera gånger. Sedan januari 2020 har det totala bidragsbeloppet varit 300 000 tjeckiska kronor (11 682 euro) och 450 000 tjeckiska kronor (17 523 euro) för barn som fötts flera gånger. Sedan januari 2018 har en förälder fritt kunnat välja hur mycket föräldrapenning som ska betalas per månad och därmed hur länge den ska tas ut. Bidraget betalas ut månadsvis och det maximala beloppet motsvarar moderskapspenningens belopp (år 2021: högst 43 470 tjeckiska kronor (1 693 euro) och för flerbarnsfödslar 65 205 tjeckiska kronor (2 539 euro)). Om det högsta månadsbeloppet väljs betalas den totala föräldrapenningen (300 000 tjeckiska kronor (11 682 euro) ut under sju månader. Valet av föräldrapenningens storlek kan ändras var tredje månad.

En förälder har rätt till föräldrapenning om han eller hon själv tar hand om det yngsta barnet i familjen på heltid och barnet är upp till fyra år. Villkoret om personlig heltidsvård anses också vara uppfyllt i följande fall:

• Ett barn under två år går på daghem eller annan inrättning för förskolebarn i högst 92 timmar per månad

• ett barn regelbundet besöker ett särskilt boende, ett daghem, en förskola eller en liknande inrättning för förskolebarn med funktionsnedsättning högst fyra timmar per dag

• Ett barn till föräldrar med funktionsnedsättning går på daghem, dagis eller liknande inrättning för förskolebarn högst fyra timmar per dag

• Ett barn med funktionsnedsättning vistas på en mottagning för förskolebarn högst sex timmar per dag

• Föräldern ser till att barnet tas om hand av en annan vuxen medan föräldern förvärvsarbetar eller studerar

Närvaron i dessa lokaler övervakas inte för barn över två år.

Förälderns inkomst prövas inte. Föräldern kan utöva förvärvsverksamhet utan att förlora sin rätt till föräldrapenning.

Från och med juli 2022 kommer Tjeckiens arbetsmarknadsmyndighet att betala ut den återstående delen av föräldrapenningen på en gång om det föds samtidigt som barnet får föräldrapenning och familjen inte lyckas förbruka den nuvarande förmånen upp till det totala lagstadgade beloppet. Minst en förälder måste dock uppfylla villkoret om fastställande av det dagliga beräkningsunderlaget den dag då det yngsta barnet i familjen föds, eller åtminstone en av föräldrarna måste betraktas som egenföretagare i pensionsförsäkringshänseende vid den tidpunkten.

Trots att lagstiftningen gör det möjligt för tjeckiska män att ta ut föräldraledighet på samma villkor som kvinnor, stod män som tog ut föräldraledighet endast för 1,7 % av alla fall av föräldraledighet under 2019. Denna andel var dessutom konstant mellan 2008 och 2019, med en andel som varierade mellan 1,6 % och 1,9 %.

Sedan den 1 februari 2018 har pappor rätt till det så kallade fädernevårdsbidraget. Förmånens varaktighet är för närvarande fastställd till två veckor, och det belopp som betalas ut beräknas utifrån beräkningen av moderskapspenningen (70 % av det dagliga beräkningsunderlaget). Dessa två veckors ledighet kan tas ut när som helst under de första sex veckorna efter barnets födelse. År 2022 infördes pappaledighet i arbetslagstiftningen som ett viktigt personligt "hinder" för arbetstagarens arbete. Tjänstledigheten trädde i kraft den 1 december 2022. Ledighet har också nyligen beviljats i händelse av ett dödfött barn eller om ett barn dör inom de första sex veckorna efter födseln.

Sjukledighet

Sjukfrånvaro behandlas främst i lag nr 187/2006 Coll. om sjukförsäkring och i avsnitt 192 i arbetslagen.

Under de två första veckorna av en arbetstagares tillfälliga arbetsoförmåga ger arbetsgivaren arbetstagaren en ersättning för arbetsdagar som motsvarar 60 procent av den anställdes genomsnittliga inkomst. Arbetstagaren har rätt till ersättningslön endast för den tid av anställningsförhållandet under vilken han eller hon betalar avgifter till sjukförsäkringen och socialförsäkringen.

Från och med den 15:e kalenderdagen av en tillfällig arbetsoförmåga har arbetstagaren rätt till sjukpenning från sjukförsäkringssystemet. Stödperioden varar högst 380 kalenderdagar från det att beslutet om tillfällig arbetsoförmåga eller karantän har utfärdats, om inte annat anges.

Sjukpenningbeloppet per kalenderdag är 60 procent av det reducerade dagliga bedömningsunderlaget till och med den 30:e dagen av den tillfälliga arbetsoförmågan. Från och med den 31:a till den 60:e kalenderdagen för den tillfälliga arbetsoförmågan är den 66 procent av det dagliga bedömningsunderlaget och från och med den 61:a kalenderdagen för den tillfälliga arbetsoförmågan är den 72 procent av det dagliga bedömningsunderlaget. Denna gradvisa höjning infördes den 1 januari 2018. Dessförinnan låg den kvar på en nivå på 60 procent av det reducerade dagliga beräkningsunderlaget för hela perioden av tillfällig arbetsoförmåga.

Arbetsgivaren kan inte säga upp ett anställningsförhållande med en arbetstagare under dennes tillfälliga arbetsoförmåga, med undantag för fall då arbetsgivarens företag, eller dess del av företaget, läggs ned eller flyttar från platser där arbetstagaren ska utföra arbete i enlighet med anställningsavtalet.

Pensionsåldern

Två grundläggande processer gäller för beräkningen av pensionsåldern.

Den första processen är tillnärmningen av pensionsåldern för män och kvinnor. För närvarande går kvinnor fortfarande i pension tidigare än män, särskilt beroende på hur många barn som uppfostras (deras pensionsålder sjunker i takt med att antalet barn som uppfostras ökar). Pensionsåldern, oberoende av antalet födda barn, ska vara fullt utjämnad tidigast 2037, det vill säga när de som är födda 1972 börjar gå i pension, 65 år gamla.

Den andra processen är en kontinuerlig höjning av pensionsåldern för varje generation som föds. En obegränsad höjning av pensionsåldern antogs av det tjeckiska parlamentets deputeradekammare (Poslanecká sněmovna Parlamentu České republiky) 2011. Pensionsåldern flyttas alltså fram för varje åldersgrupp med samma födelseår, det vill säga med två månader jämfört med den föregående åldersgruppen. Både arbetsgivarna och fackföreningarna var dock kritiska till den obegränsade höjningen av pensionsåldern.

Den 5 september 2016 godkände den tjeckiska regeringen ett tak för pensionsåldern på högst 65 år. Denna åtgärd kommer att ha en positiv inverkan på dem som är födda efter 1965, som annars skulle ha gått i pension när de var äldre än så.

År 2021 gick män i pension när de var 63 år och 10 månader och kvinnor när de var mellan 59 år och 63 år och 10 månader, beroende på antalet barn som uppfostrades.

Den 1 januari 2023 trädde lag nr 323/2021 Coll. om ändring av pensionsförsäkringslagen i kraft. I artikeln föreskrivs att den person (kvinna eller man) som har tagit hand om huvuddelen av vårdnaden om ett barn har rätt till den förmån som beviljas för barnets uppfostran (výchovné). År 2023 var detta ett fast månatligt bidrag på 500 tjeckiska kronor (cirka 20 euro) (med förbehåll för gradvis indexering) för varje barn som växte upp.