Stridsåtgärder och tvister i Tjeckien

Juridiska aspekter

Tjeckisk lag tillåter endast två typer av stridsåtgärder: strejk (stávka) och lockout (výluka). En lockout är de facto en motattack från arbetsgivarens sida i en tvist om ingåendet av ett kollektivavtal.

Utöver dessa två typer, som definieras i lag nr 2/1991 Coll. om kollektivavtalsförhandlingar, kan i praktiken ett strejklarm (stávková pohotovost) användas.

Begreppen "blockad" (blokáda) eller "ockupation" (okupační stávka) är inte fastställda i lagen och därför förekommer dessa åtgärder inte i praktiken.

Slår

Strejkrätten, som är en grundläggande mänsklig rättighet, garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna och friheterna, som utgör en del av Tjeckiens konstitution. I artikel 27 (avsnitt IV) i stadgan anges att strejkrätten ska garanteras i enlighet med de villkor som fastställs i lag. Denna rätt innehas inte av domare, medlemmar av de väpnade styrkorna eller medlemmar av säkerhetsstyrkorna.

Lagligheten av en strejk begränsas också av lag nr 2/1991 Coll. om kollektivavtalsförhandlingar, som omfattar strejker i samband med kollektivavtalsförhandlingar. Det innebär att strejker kan delas in i två grupper.

1. Strejker i samband med lag nr 2/1991 Coll. om kollektiva förhandlingar: Dessa strejker, tillsammans med deras krav och deras förfaranden, är exakt reglerade i lag. En strejk, i den mening som avses i lagen, är ett rättsligt instrument för att lösa kollektiva tvister som rör förhandling och ingående av ett kollektivavtal. En tvist om en ändring av ett avtal som redan är i kraft betraktas också som en kollektiv tvist, om möjligheten och omfattningen av ändringarna har avtalats i ett kollektivavtal. Kollektiva tvister är tvister som inte ger upphov till rättigheter för enskilda arbetstagare. En förutsättning för strejk är dock att alla bestämmelser i lagen iakttas.

2. Strejker som inte omfattas av lag nr 2/1991 Coll. om kollektiva förhandlingar: Det finns ingen lag i den rättsliga koden för att genomföra artikel 27 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och friheterna om andra strejker än de strejker som tas upp i lag nr 2/1991 Coll. om kollektiva förhandlingar. Detta innebär dock inte att alla typer av strejker förutom de som tas upp i denna lag är förbjudna – det är domstolen som avgör om en viss strejk är laglig eller inte.

I lag nr 2/1991 om kollektivavtal erkänns också solidaritetsstrejker för att stödja arbetstagare som strejkar för att ett kollektivavtal ska ingås.

Lockout

En lockout är den andra typen av stridsåtgärder som omfattas av lag nr 2/1991 Coll. om kollektivavtal (§ 27). Definitionen av en lockout är att arbetsgivaren helt eller delvis lägger ned arbetet. Arbetsgivaren kan, som en slutlig lösning för att lösa en tvist om ingåendet av ett kollektivavtal, förklara en lockout om en överenskommelse inte kan nås ens efter ett förfarande i närvaro av en medlare och om avtalsparterna inte begär en skiljeman för att lösa tvisten. Arbetsgivaren ska minst tre arbetsdagar i förväg skicka lockoutens startdatum, dess omfattning, skälen till den samt en förteckning över namnen på de arbetstagare som omfattas av lockouten till det behöriga fackliga organet. Arbetsgivaren är skyldig att ge de berörda arbetstagarna samma uppsägningstid. I lagen anges situationer där en lockout är olaglig. I allmänhet gäller detta situationer där en lockout skulle påverka anställda vid vårdinrättningar, vilket kan äventyra allmänhetens hälsa eller liv, samt lockouter som påverkar domare eller statliga representanter.

Strejker är relativt ovanliga i Tjeckien (se tabellen "Utvecklingen av stridsåtgärder, 2015–2022"). Strejkvarsel används dock oftare, men denna typ av stridsåtgärder definieras inte i lagen. Dessa två former av stridsåtgärder är de viktigaste och mest använda i praktiken (särskilt när det gäller strejklarm).

Strejker och strejkvarsel övervakas regelbundet av ČMKOS, den största fackliga centralorganisationen i Tjeckien. Data från ČMKOS omfattar endast stridsåtgärder inom ČMKOS; Det sammanlagda antalet stridsåtgärder i hela Tjeckien är inte tillgängligt.

Lockout som en form av stridsåtgärd har inte registrerats på många år.

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2015–2022

Anm.: Det finns ingen juridiskt definierad rapporteringstjänst på detta område. Sedan mitten av 1990-talet har det genomsnittliga antalet förlorade arbetsdagar på grund av strejk per år per 1 000 anställda inte övervakats centralt.

Källa: ČMKOS (2022) (endast uppgifter för ČMKOS-medlemmar).