Aktörer och institutioner i Danmark

I Danmark är regeringen och dess ministerier i regel inte inblandade i regleringen av relationerna mellan arbetsmarknadens parter och arbetsvillkoren. När det gäller beslutsfattandet i arbetslivet handlar det främst om utformningen av sysselsättningspolitiken som regeringen deltar i. Undantaget är reglering och övervakning av arbetsmiljön (hälsa och säkerhet på arbetsplatsen), som är en provins för arbetsministeriet (Beskæftigelsesministeriet, BM) och dess myndighet, den danska arbetsmiljömyndigheten (Arbejdstilsynet). Myndigheten bidrar till att skapa säkra och sunda arbetsförhållanden på danska arbetsplatser genom att utföra inspektioner av företag, utarbeta regler om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och tillhandahålla information om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

De viktigaste institutionerna och mekanismerna för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter efterlevs (arbetsdomstolarna) regleras av arbetsmarknadens parter. Fokus ligger på mekanismer utanför domstol som kompletteras med den danska arbetsdomstolen (Arbejdsretten) – med företrädare för arbetsmarknadens parter och statligt anställda domare från Högsta domstolen – och skiljedomstolar på arbetsområdet som övervakas av arbetsmarknadens parter. Om försöken att förnya ett befintligt kollektivavtal avbryts har den offentliga förlikningsmannen rätt att ingripa på statens vägnar.

Det finns tre arbetsgivarorganisationer inom den offentliga sektorn som ansvarar för kollektivavtalsförhandlingar på statlig, kommunal och regional nivå. Myndigheten för modernisering av den offentliga förvaltningen (Moderniseringsstyrelsen), som förhandlade inom den centrala statliga sektorn på uppdrag av Finansdepartementet, avskaffades 2019 eftersom ministeriet därmed spelade en dubbel roll som förhandlare och lagstiftare. I stället flyttades ansvaret för kollektivavtalsförhandlingar för statens räkning som arbetsgivare till Skattedepartementet, och Myndigheten för modernisering av den offentliga förvaltningen ersattes av Medarbejder- og Kompetencestyrelsen, som sedan 2021 har fört kollektivavtalsförhandlingar på uppdrag av ministeriet. Kommunernes Landsforening (KL) är arbetsgivarorganisation för de 98 kommunerna, och Danske Regioner representerar de 5 regionerna i Danmark som arbetsgivare.

Det viktigaste begreppet representativitet i Danmark är det ömsesidiga erkännandet mellan arbetsmarknadens parter. Systemet med social dialog bygger på frivillighet och omfattas av mycket lite lagstiftning. Erkännandet fastställs i princip i den tidpunkt då två organisationer ingår ett kollektivavtal. Inom organisationerna väljs ledarna av medlemmarna. Det finns ingen lagstiftning som är knuten till begreppet representativitet.

Om facklig representation

Friheten att ingå i en förening – både friheten att ansluta sig till en fackförening och friheten att inte gå med i den – tas upp i 1982 års lag om föreningsfrihet på arbejdsmarkedet. Lagen ändrades 2006 så att rätten till closed shop-avtal avskaffades. Det är alltså frivilligt att gå med i en fackförening, och inga arbetstagare inom vare sig den offentliga eller privata sektorn är uteslutna från att gå med i en fackförening. Präster och högre officerare i de väpnade styrkorna har sina egna fackföreningar.

Den fackliga organisationsgraden i Danmark är relativt hög jämfört med andra europeiska länder. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) var den 67 % år 2019 (OECD, 2021).

Den fackliga organisationsgraden har dock sjunkit stadigt sedan 1996, då den låg på omkring 75 procent. Nedgången har främst skett bland fackföreningarna för kvalificerade och okvalificerade arbetare samt tjänstemän och handelsanställda. Det rör sig om de fackföreningar som ingår i den danska fackliga centralorganisationen (Fagbevægelsens Hovedorganisation, FH (f.d. LO).

Det finns tre trender som förklarar det minskade medlemsantalet i FH/LO-förbunden. För det första "utbildar sig medlemmarna, inklusive potentiella medlemmar", i en fackförening som tillhör olika förbund och riktar sig till medlemmar med högre utbildningsnivå. För det andra har det alltid funnits en tendens bland unga och utländska arbetstagare att inte gå med i facket, och dessa kategorier av arbetstagare växer. Och sist men inte minst finns det konkurrens från de "gula fackföreningarna" med låga avgifter (fackföreningar som är politiskt alternativa till den traditionella fackföreningsrörelsen och som inte erkänns som en del av kollektivavtalssystemet av vare sig fackföreningarna eller arbetsgivarorganisationerna). De är inte representativa när det gäller kollektiva förhandlingar, och de följer en modell som bygger på att ta ut låga medlemsavgifter och erbjuda individuellt juridiskt stöd. Men några av de alternativa fackföreningarna – som Krifa, det kristna fackförbundet – har ökat sitt medlemsantal stadigt under de senaste 10 åren.

Under 2018 röstade de två största centralorganisationerna, Landsorganisationen i Danmark (LO) och Funktionærernes og Tjenestemændenes Fællesråd (FTF), för att gå samman från och med den 1 januari 2019. Namnet på den nya enheten är den danska fackliga samorganisationen (Fagbevægelsens Hovedorganisation, FH). Sammanslagningen var ett resultat av cirka fem års förberedelser från de båda konfederationernas ledning. Resultatet av omröstningen var inte säkert på förhand. LO:s största medlemsförbund – Fagligt Fælles Forbund, för kvalificerade och okvalificerade arbetare – accepterade sammanslagningen först i sista stund.

Facklig organisationsgrad och organisationsgrad 2010–2019

Anm.: * Andel anställda som är medlemmar i en fackförening. ** Anställdas medlemskap i fackförening beräknas utifrån den totala fackliga anslutningen och justeras vid behov för medlemmar i fackföreningar som står utanför den aktiva, beroende och sysselsatta arbetskraften (dvs. pensionärer, egenföretagare, studenter, arbetslösa).

Källa: OECD och AIAS, 2021

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Anm.: I tabellen ingår de tre danska centralorganisationerna, FH, Akademikerne och det mindre LH, samt de största och vägledande organisationerna i FH och Akademikerne. * LO och FTF slogs samman från och med den 1 januari 2019 och bildade FH.
: ** StatBank Danmark, LONMED2; *** StatBank Danmark, LONMED3: ** StatBank Denmark, LONMED2; *** StatBank Denmark, LONMED3

Om arbetsgivarrepresentation

Det är frivilligt att gå med i en arbetsgivarorganisation. Medlemskapet innebär att man förbinder sig till att arbetsgivarorganisationen sluter bindande kollektivavtal för sina medlemmars räkning. Det finns inga officiella uppgifter om arbetsgivarorganisationstätheten, så det är möjligt att endast ge en grov uppskattning på grundval av den lilla information som finns tillgänglig. Detta gör det omöjligt att peka ut några trender. Täthetssiffrorna visar dock att anslutningsprocenten ser mycket olika ut beroende på om de baseras på aktiva anställda eller medlemsetableringar. Endast 1 % av de danska företagen är stora; Resten är små och medelstora. Stora och medelstora företag sysselsätter dock majoriteten av de anställda.

Arbetsgivarorganisationernas medlemsantal och organisationsgrad, 2012–2021 (%)

Anm.: DA, Dansk Arbejdsgiverforening; ECS, Europeisk företagsundersökning; FA, Dansk Arbetsgivarförening för Finanssektorn (Finanssektorens Arbejdsgiverforening); i.u., information ej tillgänglig. * Täthetssiffror beräknade baserat på antalet heltidsekvivalenter på den danska arbetsmarknaden dividerat med antalet heltidsekvivalenter som omfattas av arbetsgivarorganisationer (DA och FA). Uppgifter finns endast för åren 2012 och 2015. ** Densitetssiffran är beräknad baserat på det sammanlagda antalet företag som var medlemmar i DA (25 000) och FA (170) under 2018 dividerat med det totala antalet företag i den danska privata sektorn (262 186) under 2018, hämtat från Danmarks Statistik. Den relevanta informationen fanns på dessa organisationers webbplatser under de angivna åren (och skulle därefter ha uppdaterats för följande år).

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna

Det finns två arbetsgivarorganisationer inom den privata sektorn och tre inom den offentliga sektorn. Den största arbetsgivarorganisationen är DI som omfattar en miljon anställda, inklusive anställda utomlands.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna 2022

I Danmark sker samråd på trepartsbasis normalt på ad hoc-basis. Den generella processen är att regeringen bjuder in de viktigaste arbetsmarknadsorganisationerna för att diskutera arbetsmarknadsfrågor eller frågor som påverkar sysselsättningen, till exempel sysselsättningspolitiken. Graden av deltagande från arbetsmarknadens parter är i allmänhet hög oavsett vilken regering som sitter vid makten.

År 2012 avbröts trepartsförhandlingarna, eftersom det fanns betydande meningsskiljaktigheter mellan den nyvalda regeringen ledd av socialdemokraterna och arbetsmarknadens parter, särskilt de fackliga företrädarna. Politiker och arbetsmarknadens parter har under mycket lång tid bedömt trepartsförhandlingar som något som tillhör det förflutna. Men 2016 inledde den dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen nya trepartsförhandlingar med en ny strategi. I stället för att presentera alla frågor som skulle förhandlas i ett paket, som socialdemokraterna hade gjort med dåligt resultat, delades förhandlingarna upp i tre delar. Om en förhandlingsomgång misslyckades fanns det fortfarande två andra som skulle genomföras separat. Löpandebandsstrategin, som gick ut på att dela upp förhandlingarna i olika etapper, visade sig vara framgångsrik och trepartsförhandlingarna återupptogs.

Covid-19-krisen förändrade den danska arbetsmarknaden dramatiskt under 2020, vilket ledde till att den danska regeringen och arbetsmarknadens parter antog ett ökat antal trepartsavtal som syftade till att skydda arbetstagarna. Avtalen omfattade ett tillfälligt lönekompensationssystem för anställda i den privata sektorn och ett liknande omfattande system för att stödja egenföretagare, ett förbättrat arbetsdelningssystem, ekonomiskt stöd till praktikanter, lärlingar och företag, ett tillfälligt system för korttidsarbete i den privata sektorn och tillfälligt stöd till familjer med barn som skickats hem från skolan på grund av covid-19.

De organ som ingår i tabellen nedan är permanenta treparts- eller tvåpartsorgan som inrättas genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal och som främst rör sysselsättning, utbildning och arbetsmiljö.

De viktigaste treparts- och tvåpartsorganen

De viktigaste kanalerna för arbetstagarrepresentation på arbetsplatsnivå är förtroendemännen och samarbetskommittéerna, som verkar inom den offentliga sektorn kallas medbestämmandekommittén (MED-udvalg). Dessa kommittéer består av lika många representanter för anställda som för ledningen. Arbetstagarrepresentanterna väljs bland de fackliga medlemmarna på arbetsplatsen. Arbetsmiljökommittéer och styrelsemedlemmar är andra viktiga kanaler för medarbetarrepresentation på arbetsplatsen.

Inom den offentliga sektorn har medbestämmandekommittéer även hand om arbetsmiljön och därför finns det ett one-tier-system, till skillnad från ett dualistiskt system med samverkanskommittéer och skyddskommittéer (som sedan 2012 kallas arbetsmiljökommittéer inom privat sektor). Systemet med medinflytande och medbestämmande bygger på ett ramavtal, MED-avtalet (medbestämmandekommittén). Ordföranden i en medbestämmandenämnd inom den offentliga sektorn är i regel kommunens eller regionens direktör, medan vice ordföranden i regel är den gemensamma förtroendemannen.

Representationen på arbetsplatsen regleras i kollektivavtal.

Förordning, sammansättning och organens befogenheter