Landprofil för arbetslivet i Estland
Den här profilen beskriver de viktigaste egenskaperna hos arbetslivet i Estland. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
Med individuella anställningsförhållanden avses förhållandet mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta förhållande formas av rättslig reglering och av resultaten av arbetsmarknadens parters förhandlingar om allmänna villkor. I detta avsnitt behandlas när anställningsförhållandet börjar och avslutas samt vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i Estland.
European Industrial Relations Dictionary: Anställningsförhållande
Krav på ett anställningsavtal
Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren i regel inte ingå ett arbetsavtal med en minderårig under 15 år eller en minderårig som är skyldig att gå i skolan eller tillåta en minderårig att arbeta. I undantagsfall kan arbetsgivaren dock ingå ett arbetsavtal med en minderårig i åldern 13–16 år som är skyldig att gå i skola och ge honom eller henne rätt att arbeta, om uppgifterna är enkla och inte kräver någon större fysisk eller psykisk ansträngning (lätt arbete). Minderåriga i åldern 7–12 år får utföra lättare arbeten inom kultur, konst, idrott och reklam.
Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen. Ett arbetsavtal anses också ha ingåtts om en arbetstagare börjar arbeta som under omständigheterna kan förväntas utföras endast mot ersättning. Ett anställningsavtal antas ingås för en obestämd tid. Det kan ingås för en bestämd period på upp till fem år om det är motiverat av goda skäl, eller upp till vikarieperioden vid vikariat av en anställd som är tillfälligt frånvarande eller vid arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.
Sedan 2014 måste alla anställningsformer (avlönat eller ideellt arbete) registreras av arbetsgivaren i anställningsregistret hos Skatte- och tullverket när den anställde börjar arbeta.
Förfaranden för uppsägning och uppsägning
Förfaranden vid uppsägning och uppsägning finns beskrivna i arbetsavtalslagen. Enligt lagen kan parterna i avtalet när som helst säga upp ett arbetsavtal genom avtal. Arbetstagaren ska dock meddela arbetsgivaren minst 30 dagar i förväg, medan arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren minst 15–90 dagar i förväg (beroende på anställningsförhållandets längd).
Avtal kan också sägas upp extraordinärt under vissa omständigheter. En anställd kan göra detta om han eller hon är oförmögen att utföra sina arbetsuppgifter eller om arbetsgivaren har gjort sig skyldig till ett väsentligt brott mot sin skyldighet gentemot arbetstagaren. Arbetsgivaren kan säga upp avtalet av goda skäl som beror på att en arbetstagare under en längre tid inte kan utföra sina arbetsuppgifter eller av ekonomiska skäl, såsom en minskning av arbetsvolymen, omorganisering av arbetet eller konkurs.
I händelse av kollektiv uppsägning måste arbetsgivaren informera och samråda med arbetstagarrepresentanten, eller med arbetstagarna om de inte har någon representant, och underrätta EUIF.
Med kollektiv uppsägning avses uppsägning, inom 30 kalenderdagar på grund av permittering, av anställningsavtal för minst följande:
5 anställda i ett företag där det genomsnittliga antalet anställda* är upp till 19
10 anställda i ett företag där medelantalet anställda* är 20–99
10 % av antalet anställda i ett företag där det genomsnittliga antalet anställda* är 100–299
30 anställda i ett företag där medelantalet anställda* är minst 300
Anm.: * Det genomsnittliga antalet anställda baseras på sexmånadersperioden före den dag då de anställda informeras om den kollektiva uppsägningen.
Publikation: Eurofound (2013), Arbetsmarknadens parters deltagande i systemen för arbetslöshetsersättning i Europa (se information om Estland).
Föräldraledighet, föräldraledighet och pappaledighet
I det här avsnittet går vi igenom villkoren för föräldraledighet, moderskapsledighet och pappaledighet. År 2018 reformerades systemet för föräldraledighet och föräldrapenningar. Ändringarna, som trädde i kraft stegvis från mars 2018 till april 2022, syftar till att uppnå ett flexiblare system, främja arbete och uppmuntra pappors deltagande i barnomsorg. Med dessa förändringar är det möjligt för båda föräldrarna att få ersättningen samtidigt, att få den under en längre period (3 år i stället för 1,5 år) och att få högre inkomst från arbete under föräldraledigheten. I juli 2020 infördes dessutom 30 dagars pappaledighet, som endast är reserverad för pappor. Pappornas uttag av föräldraledighet ökade stadigt från 6 % 2014 till 16 % i slutet av 2020, med en snabbare ökning från 8 % till 16 % mellan 2018 och 2020.
Arrangemang för lagstadgad ledighet
| Maternity leave | |
| Maximum duration | A woman has the right to 140 calendar days of maternity leave. The leave may be taken 30–70 days before the estimated date of birth (from the 30th to the 36th week of pregnancy), as determined by a doctor or midwife. If a woman starts her maternity leave less than 30 days before the estimated date of birth, leave is shortened by the relevant period. |
| Reimbursement | 100% of average income per calendar day (maternity benefit). |
| Who pays? | Estonian Health Insurance Fund |
| Legal basis | Employment Contracts Act, Article 59; Health Insurance Act, Article 54. |
| Parental leave | |
| Maximum duration | A mother or father has the right to parental leave until his or her child reaches the age of three years. Parental leave may be used by one person at a time. Since April 2022, parents have been allowed to be on leave simultaneously for up to two months. |
| Reimbursement | The benefit is granted for 435 days from the date on which the right to receive the benefit arises. If the mother of the child does not have the right to receive maternity benefit, parental benefit is granted until the day the child reaches 18 months of age. The amount of benefit per calendar month is equivalent to 100% of the average income per calendar month calculated on the basis of the social tax paid during the 12 months preceding the pregnancy (9 months are deducted from the date of birth and the preceding 12 months are taken as the basis for the calculation). |
| Who pays? | State budget, social insurance tax. |
| Legal basis | Employment Contracts Act, Article 62; Family Benefits Act, Chapter 3. |
| Paternity leave | |
| Maximum duration | 30 calendar days, as of July 2020. This can be taken at once or in parts. It is added to the period of parental leave. |
| Reimbursement | Paternity leave is remunerated on the basis of the father’s average wages; the conditions are as parental leave benefit. |
| Who pays? | State budget, social insurance tax. |
| Legal basis | Employment Contracts Act, Article 60; Family Benefits Act, Article 33. |
Sjukledighet
Om en anställd är sjuk har hen rätt att få sjukpenning från och med den fjärde sjukdagen. De första fem dagarna betalas av arbetsgivaren (fjärde till åttonde sjukdagen) och de följande dagarna av den estniska sjukförsäkringskassan. Förmånens belopp är 70 procent av personens genomsnittliga lön. Förmånen betalas ut för högst 182 på varandra följande kalenderdagar. Sedan 2017 har arbetsgivare kunnat (men inte tvingats) att kompensera anställda för den andra och tredje sjukskrivningsdagen utan att behöva betala social avgift, till ett belopp på högst 100 % av personens genomsnittslön.
Enligt arbetsavtalslagen (artikel 88) kan en arbetsgivare i extraordinära fall häva ett arbetsavtal om arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd under en längre tid (fyra månader) inte har kunnat sköta sina arbetsuppgifter. Innan arbetsavtalet hävs ska arbetsgivaren i mån av möjlighet erbjuda arbetstagaren annat arbete, anpassa arbetsplatsen eller arbetsförhållandena eller vid behov ordna utbildning.
Pensionsåldern
Enligt lagen om allmän pensionsförsäkring (artikel 7) är den lägsta formella pensionsåldern i regel 65 år. I dagsläget är den dock lägre och kommer att variera från person till person, beroende på när de är födda, fram till 2026. År 2016 hade pensionsåldern för kvinnor gradvis höjts från 60 till 63 år. År 2016 var pensionsåldern för både män och kvinnor 63 år. Den kommer att fortsätta att gradvis öka till 65 år fram till 2026. År 2018 slutfördes pensionsreformen. I och med dessa ändringar kommer pensionsåldern från och med 2027 att vara bunden till den förväntade livslängden. År 2060 beräknas pensionsåldern vara 68 år och 10 månader. En person har rätt att få sin ålderspension ett till fem år före pensionsåldern (beroende på pensionskarenstid) och när som helst efter uppnådd pensionsålder.
