Stridsåtgärder och tvister i Grekland

Strejkrätten skyddas av den grekiska konstitutionen (artikel 23.1). En laglig strejk kan endast utlysas av "lagligt konstituerade" fackföreningar. Enligt lag nr 1264/1982 får en primär fackförening endast utlysa strejk efter beslut av dess generalförsamling. Enligt en ny lag (lag nr 4808/2021, artikel 86), som ändrade den tidigare lagen (lag nr 4152/2018), krävs det för att beslut om att utlysa en strejk i ett företag/en fabrik en naturlig omröstning eller en omröstning på distans av 50 % av de "ekonomiskt avgjorda fackföreningsmedlemmarna" (dvs. de som har betalat medlemsavgifter). För korta uppehåll på några timmar, som inte får upprepas oftare än en gång i veckan, räcker det dock med ett beslut av förbundets styrelse, om inte annat föreskrivs i förbundets stadgar.

Lag nr 1264/1982 föreskrev att när det gäller fackföreningar på sekundär nivå (federationer) och konfederationsnivå (GSEE) ska en strejk utlysas genom ett beslut av deras verkställande råd, såvida inte deras stadgar föreskriver något annat. Det finns en skyldighet att ge arbetsgivaren minst 24 timmars varsel om avsikten att strejka och kraven. När det gäller allmännyttiga företag krävs fyra dagars varsel. Den fackliga organisation som utlyser en strejk ska se till att det finns tillräckligt med beredskapspersonal tillgänglig i tillräckligt antal under strejken för att garantera anläggningens och utrustningens säkerhet och för att förhindra katastrofer eller olyckor. Det är inte tillåtet att rekrytera strejkbrytare under en strejk, medan en lockout är uttryckligen förbjuden enligt lag.

En ny lag (lag nr 4808/2021) skärpte villkoren för när en strejk kan genomföras. Den har följande lydelse.

• Arbetsgivaren ska underrättas minst 24 timmar innan även korta arbetsnedläggelser inträffar.

• Offentliga eller allmännyttiga företag får inte hålla en strejk förrän minst fyra dagar har förflutit efter det att deras krav meddelades. Denna underrättelse måste lämnas i en handling som överlämnas av en exekutionstjänsteman till arbetsgivaren, det ministerium som utövar den relevanta tillsynen och arbetsmarknadsministeriet. Dessutom måste de fackliga organisationerna innan strejken eller en kort arbetsnedläggelse äger rum lämna in en begäran till OMED om en offentlig dialog. Under den tid som den offentliga debatten pågår är utövandet av strejkrätten upphävt och det är förbjudet att väcka talan vid behörig domstol i frågor som rör strejken i fråga.

• Fackföreningar som utlyser strejk måste ha tillgång till nödvändig säkerhetspersonal under strejken för säkerheten i företagets lokaler och för att förebygga katastrofer och olyckor.

• Utöver säkerhetspersonal finns det en skyldighet, särskilt för offentliga eller allmännyttiga företag, att tillhandahålla den lägsta garanterade servicepersonalen för att tillgodose de grundläggande behoven i samhället som helhet under strejken, definierat som minst en tredjedel av den service som normalt tillhandahålls. Procentandelen personal med lägsta garanterade tjänstgöring (dvs. säkerhetspersonal och, när så krävs, personal med lägsta garanterade tjänstgöringstid) ska därför fastställas av den mest representativa fackföreningen för företaget och arbetsgivaren och anmälas till arbetsmarknadsministeriet senast den 25 november varje år.

Om något av ovanstående inte är fallet förklaras strejken olaglig.

Andra former av stridsåtgärder utanför den rättsliga ramen, såsom blockader och inofficiella strejker, är olagliga.

Enligt en ny lag (lag nr 4325/2015) är "politisk rekrytering av strejkande" (skyldigheten att avsluta strejken och tillhandahålla obligatoriskt arbete eller tjänster) förbjuden i allmänhet och är endast tillåten i händelse av krig, nationellt försvar eller fysisk katastrof eller när folkhälsan hotas.

De viktigaste/vanligaste typerna av strejker i Grekland är:

• generalstrejker (Γενική απεργία), som utlyses av konfederationen (GSEE) inom alla sektorer av ekonomin; alla anställda har rätt att sluta arbeta och denna typ av strejk tar vanligtvis formen av en 24-timmarsstrejk

• arbetsnedläggelser (Στάσηεργασίας), som utmanas av fackföreningen på lämplig nivå (nationell, sektoriell/yrkesmässig eller företagsnivå) för färre timmar än en hel arbetsdag

• Sektoriella strejker (Κλαδική απεργία), som utlyses av en branschfederation eller av en fackförbund på primär nivå mot arbetsgivaren eller mot regeringen när det gäller fackföreningar inom den offentliga sektorn

Andra stridsåtgärder inkluderar demonstrationer, marscher, nedläggning av arbete, strejkvakter och demonstrationer.

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2012–2021

Källa: INE-GSEE, 2022

Mekanismer för tvistlösning

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

Mekanismerna för kollektiv tvistlösning i Grekland är följande:

• Förlikning (lag nr 4808/2021): Mekanismen äger rum under överinseende av OMED. I förlikningen behandlas kollektiva tvister om genomförandet av arbetslagstiftningen på arbetsplatsen, genomförandet av kollektivavtalen och frågor som inte omfattas av kollektivavtalen. Medling är frivillig och skiljer sig från medlings- och skiljeförfaranden.

• Medling (lag nr 1876/1990, 3899/2010, 4046/2012, 4303/2014 och 4549/2018): Mekanismen äger rum under OMED och inleds efter det att förhandlingarna om att ingå ett kollektivavtal har misslyckats. Medlingsförfarandet kan begäras av endera parten, ensidigt eller gemensamt. Medlingen genomförs av en oberoende medlare som hjälper parterna att nå en överenskommelse. I slutet av processen har medlaren rätt att lägga fram ett förslag till lösning, om inte parterna kommer överens om att gå vidare till kollektivavtalet.

• Skiljeförfarande (lag nr 1876/1990, 3899/2010, 4046/2012, 4303/2014 och 4549/2018): Mekanismen äger rum under överinseende av OMED och startar i vilket skede som helst av förhandlingarna om skiljeförfarandet är överenskommet mellan parterna (arbetsgivare och fackföreningar) eller ensidigt i följande fall: av någon part, när den andra parten har vägrat medlingen, eller när medlarens förslag har accepterats av en part och har avvisats av den andra parten. Skiljeförfarande utförs av en oberoende person (skiljeman) eller av en skiljemannakommitté med tre medlemmar. Beslutet är lika bindande som kollektivavtalet.

• Översyn av skiljemannasystemet (lag nr 4635/2019): Denna lag upphävde helt den tidigare lagstiftningen om rätten att ensidigt vända sig till skiljeförfarande. Enligt denna lag får ensidigt skiljeförfarande endast äga rum som en sista utväg för att lösa kollektiva arbetstvister och endast i följande fall: om den kollektiva tvisten rör företag/företag av socialt eller allmänt intresse, vars funktion är avgörande för de grundläggande behoven i samhället i stort, eller; om den fackliga tvisten gäller ingåendet av ett kollektivavtal och förhandlingarna mellan parterna misslyckas slutgiltigt men ett avtal är nödvändigt för det allmännas sociala eller allmänna intresse i förhållande till den grekiska ekonomins funktion.

Mekanismer för individuell tvistlösning

De enskilda tvistlösningsmekanismerna i Grekland beskrivs i detta avsnitt.

Genom lag nr 4808/2021 (artikel 122) avskaffades förlikningsförfarandet, som föreskrevs i lag nr 3996/2011, och nya regler om förfarandet för lösning av arbetstvister infördes.

• Förlikning: I lag nr 4808/2021 (artikel 98), genom vilken lag nr 3996/2011 ändrades, föreskrivs att mekanismen ska äga rum under OMED:s överinseende för att lösa kollektiva tvister eller enskilda tvister av kollektivt intresse mellan en arbetsgivarorganisation eller en enda arbetsgivare och en fackförening eller arbetstagarrepresentanter. Den har en frivillig karaktär. I slutet av förlikningsförfarandet kan förlikningsmannen komma med förslag och problemet antecknas i protokoll, där det framgår om det finns enighet eller oenighet mellan parterna. Före lag nr 4808/2021 låg förlikningsförfarandet under SEPE:s behörighet.

• Lösning av arbetstvister: I lag nr 4808/2021 (artikel 122), som ändrade lag nr 3996/2011, föreskrivs att mekanismen ska äga rum under SEPE:s överinseende. En arbetstvist anses vara alla typer av meningsskiljaktigheter mellan en anställd eller en grupp av anställda och arbetsgivaren som uppstår till följd av anställningsförhållandet när det gäller genomförandet och verkställandet av arbetsrättsliga bestämmelser. För att lösa arbetstvister har arbetsgivaren och de berörda arbetstagarna eller fackföreningarna rätt att begära att inspektören för arbetsmarknadsrelationer ingriper (Επιθεωρητής Εργασιακών Σχεσεων του). Under behandlingen av arbetstvister kan parterna företrädas personligen eller av ett juridiskt ombud eller någon annan befullmäktigad person. Efter diskussionen antecknas problemet i ett protokoll och undertecknas av parterna och inspektören för arbetsmarknadsrelationer, som är skyldig att yttra sig om tvisten. Samtidigt kan inspektören för arbetsmarknadsrelationer besluta om någon av de administrativa sanktioner som föreskrivs i lagen efter att ha utfärdat skriftliga förklaringar. Om överträdelser av arbetsrätten är brott kan inspektören för arbetsmarknadsrelationer stämma eller lämna in ett klagomål till den behöriga åklagaren.

Användning av tvistlösningsmekanismer, 2012–2019

Källor: SEPE, 2014 (för uppgifter från 2012 och 2013); uppgifter för 2014–2019 erhållna av SEPE via e-post och intervjuer.