Aktörer och institutioner i Irland

Premiärministerns kansli var det regeringsdepartement som ansvarade för det tidigare trepartssystemet med socialt partnerskap mellan 1987 och 2009. Ansvaret för regeringens inblandning i arbetsmarknadsrelationer och arbetsvillkor ligger dock i dag under ministeriet för näringsliv, handel och sysselsättning (tidigare departementet för sysselsättning, näringsliv och innovation). Denna avdelning ansvarar för alla större lagstiftningsändringar på detta område (inklusive lagar om arbetsmarknadsrelationer och statliga tvistlösningsorgan). Den fick också i uppdrag att inrätta en kommission för låga löner och ansvarar för att diskutera den nationella minimilönen. År 2019 rekommenderade Low Pay Commission att minimilönen skulle höjas med 0,25 euro i timmen, från 9,55 euro till 9,80 euro.

Avdelningen för offentliga utgifter, NDP Delivery and Reform, som inrättades 2011, ansvarar till stor del för den offentliga sektorns lönekostnader och pensioner. Den förhandlade också fram de viktigaste stabilitetsavtalen inom den offentliga sektorn (Croke Park-avtalet, Haddington Road-avtalet, Lansdowne Road-avtalet, avtalet om stabilitet för offentliga tjänster och – i december 2020 – Building Momentum) med ICTU:s kommitté för offentliga tjänster, med bistånd av Workplace Relations Commission. Dessa avtal gäller även för organ som inte är anslutna till ICTU, t.ex. sammanslutningar som företräder Garda Síochána (polisen) och försvarsmakten, och ett mycket litet antal fackföreningar som inte är anslutna till ICTU och som företräder sjukhuskonsulter, tandläkare och psykiatriska sjuksköterskor.

Kommissionen för relationer på arbetsplatsen inrättades 2015. Det är en sammanslagning av fyra statliga organ som tidigare reglerade anställningsförhållanden: Labour Relations Commission, Employment Appeals Tribunal, Equality Tribunal och National Employment Rights Authority.

Arbetsdomstolen handlägger ärenden som hänskjuts vid enskilda och kollektiva tvister.

Myndigheten för hälsa och säkerhet är det nationella lagstadgade organ som ansvarar för att se till att arbetstagare (anställda och egenföretagare) och de som påverkas av arbetsverksamhet skyddas mot arbetsrelaterade skador och ohälsa. Den ser till att arbetsmiljölagstiftningen följs, främjar förebyggande av olyckor och ger information och råd inom alla sektorer. Den spelade också en roll i övervakningen av protokollet för återgång till arbetet under covid-19-pandemin 2020 och genomförde arbetsplatsinspektioner.

ICTU är paraplyorganisation för den stora majoriteten av fackföreningarna i Irland, med 48 anslutna fackföreningar. På nationell nivå är ICTU det centrala förhandlingsorganet och underlättar till exempel bilaterala förhandlingar om avtal inom den offentliga sektorn. ICTU var också ett trepartsorgan under den formella eran av socialt partnerskap (1987–2009). Fackföreningar behöver inte vara anslutna till ICTU för att vara legitima. Inom den offentliga sektorn förhandlar dock inte arbetsgivaren (regeringen) med fackföreningar som inte är medlemmar i ICTU. En fackförening måste följa villkoren i fackföreningslagarna och arbetsmarknadslagarna och måste uppfylla en rad kriterier för att beviljas förhandlingslicens.

Som arbetsgivare samråder regeringen också med ett litet antal fackföreningar och sammanslutningar som inte är medlemmar i ICTU och som representerar Garda Síochána och försvarsmakten. Emellertid har det uttryckts ett betydande missnöje bland de grupper som inte är medlemmar i ICTU, särskilt de som företräder Garda Síochána och försvarsmakten, när det gäller deras brist på direkt deltagande i förhandlingarna.

Ibec är det största representativa organet för arbetsgivare i Irland. Det var ett trepartsorgan som deltog i sociala partnerskap (1987–2009) men har inte förhandlat på nationell nivå sedan de nationella löneavtalen sades upp (det företräder inte arbetsgivarna i förhandlingar inom den offentliga sektorn, men kan företräda enskilda arbetsgivare inom den offentliga sektorn, t.ex. universitet, vid tvistlösning). Ibec har en roll som förespråkare för politik och representerar medlemmarna i de dagliga arbetsmarknadsrelationerna i Workplace Relations Commission och Labour Court. Ibec lobbar också för småföretag genom sin Small Firms Association.

Byggindustriförbundet representerar arbetsgivare inom byggbranschen, agerar som politisk förespråkare och representerar medlemmar i forum för arbetsmarknadsrelationer.

Den irländska föreningen för små och medelstora företag företräder företag med färre än 250 anställda. Det är en lobbygrupp och deltar inte i kollektiva förhandlingar.

American Chamber of Commerce Ireland (AmCham) ger uttryck för medlemmarnas intressen i utformningen av EU:s och Irlands arbetslagstiftning och håller sina medlemmar informerade om lagändringar "som direkt kan påverka deras sätt att göra affärer". Den deltar inte i kollektiva förhandlingar.

Om facklig representation

Rätten att bilda en fackförening är inskriven i artikel 40.6.1 iii i Irlands konstitution. Medlemmar i ett fackförbund är skyddade mot diskriminering enligt olika lagar. Bland dessa finns Unfair Dismissals Act från 1977, som gör uppsägning på grund av medlemskap i fackförening eller fackföreningsverksamhet automatiskt orättvis. En del offentliganställda är i dag utestängda från möjligheten att bilda fackföreningar, och bildar istället representativa föreningar, som är föremål för restriktioner kring strejker. Bland dessa finns medlemmar av Garda Síochána och försvarsmakten.

Facklig organisationsgrad och organisationsgrad 2012–2020

Anm.: * Andel anställda som är medlemmar i en fackförening. ** Anställdas medlemskap i fackförening beräknas utifrån den totala fackliga anslutningen och vid behov justeras för medlemmar i fackföreningar som står utanför den aktiva, beroende och sysselsatta arbetskraften (dvs. pensionärer, egenföretagare, studenter, arbetslösa). CSO, Centrala statistikbyrån; i.u., ej tillgängligt.

Sammantaget har den fackliga organisationsgraden fortsatt att minska sedan slutet av 1900-talet, även om den fackliga anslutningsgraden har ökat sedan 2019. Befolkningstätheten har minskat på grund av en rekordhög sysselsättningsnivå i Irland, med över 2,5 miljoner sysselsatta människor. Andelen kvinnor i fackföreningarna ökar, och kvinnor utgör nu 75 procent av alla fackföreningsmedlemmar i Irland.

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Det finns bara en facklig centralorganisation i Irland, ICTU.

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

År 2011 publicerades en rapport från kommissionen om fackföreningsrörelsen. I denna rapport rekommenderades att ICTU:s medlemsförbund som arbetar inom gemensamma sektorer skulle samarbeta närmare och undersöka möjliga sammanslagningar och sammanslagningar, för att öka sin förmåga att leverera till medlemmarna och även deras bredare inverkan. År 2013, vid ICTU:s tvååriga konferens, antogs formellt en omgruppering av facket, och sonderande samtal mellan vissa fackföreningar ägde rum 2014. Den 1 januari 2018 trädde en stor sammanslagning av tre fackförbund för offentliganställda – Irish Municipal, Public and Civil Trade Union (Impact), Public Service Executive Union (PSEU) och Civil and Public Services Union (CPSU) – i kraft. Detta ledde till bildandet av en ny fackförening med 80 000 medlemmar, känd som Fórsa. Efter denna sammanslagning gick ett antal hantverksfack samman och bildade Connect Trade Union. Facklig rationalisering kommer sannolikt att bli en aktuell fråga igen, och en viss grad av sammanslagning av mindre fackföreningar kommer av praktiska och ekonomiska skäl sannolikt att stå i fokus.

Om arbetsgivarrepresentation

Arbetsgivarorganisationernas sammansättning och organisationsgrad 2012–2019

Anm.: * Inga nationella administrativa uppgifter finns tillgängliga. Ibec anger att tätheten är 70 % av de anställda i sysselsättning. ** Andel anställda som arbetar på en arbetsplats som är medlem i någon arbetsgivarorganisation som är involverad i kollektivavtalsförhandlingar.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna

Den största arbetsgivarorganisationen i Irland är Ibec, som har cirka 7 500 företag som medlemmar och har 60 underavdelningar som är specialiserade på specifika sektorer. En del av Ibec är Small Firms Association, som specialiserar sig på att företräda företag med 50 anställda eller färre.

Byggindustriförbundet (CIF) är specialiserat på att företräda företag i och med anknytning till byggbranschen. Den har cirka 3 000 medlemmar.

Irish SME Association (ISME) är ett representativt organ för företag med färre än 250 anställda. Det är en lobbygrupp och deltar inte i kollektiva förhandlingar.

AmCham representerar över 500 multinationella företag med huvudkontor i USA i Irland och fungerar som en lobbygrupp.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna 2022

Källor: Organisationers och centralförbunds hemsidor

Trepartssamarbete är inte en del av kollektiva förhandlingar. Så har det varit sedan slutet av 2009. I och med att den irländska ekonomin har haft en stark utveckling sedan 2013 finns det dock ett tryck på att skapa någon form av nationellt system för att samordna politiken för sysselsättningsrelaterade faktorer och för bredare sociala och ekonomiska frågor. ICTU och Ibec har efterlyst en förstärkning och utvidgning av LEEF-processen för att involvera båda aktörerna på områden av ömsesidigt intresse. Under 2020 utgjorde covid-19-pandemin bakgrunden till att de båda representativa organen deltog i arbetet med att samarbeta direkt med regeringen i utarbetandet av protokollet för återgång till arbetet och utvecklingen av pandemiskt betalningsstöd för arbetstagare och företag. Ibec och ICTU fortsätter att trycka på för en fördjupad social dialog. Den nya koalitionsregeringen med tre partier (bestående av Fianna Fáil, Fine Gael och De gröna), där Micheál Martin valdes till premiärminister i juni 2020, lovade att utveckla den sociala dialogen ytterligare och åtog sig att inrätta en ny enhet för social dialog inom premiärministerns kansli. Båda arbetsmarknadens parter, Ibec och ICTU, har uttryckt en önskan om förbättrade strukturer för social dialog, och Ibec vill att LEEF ska involveras i en bredare uppsättning frågor, t.ex. bostäder. För att formalisera och stärka den sociala dialogen kommer de att kräva regeringens godkännande, vilket de ännu inte har fått.

Low Pay Commission är ett tvåpartsorgan som är godkänt av departementet för sysselsättning, näringsliv och innovation. Kommissionen har i uppdrag att titta på de viktigaste frågorna kring lågavlönat arbete och avgöra om den nationella minimilönen förtjänar en höjning. Den består av en oberoende ordförande. Tre personer som företräder lågavlönade arbetstagares intressen. Tre personer som företräder arbetsgivarnas intressen (för vilka den nationella minimilönen är relevant). och två personer med bakgrund inom ekonomi, arbetsmarknadsekonomi, statistik eller arbetsrätt.

Arbetsmarknadens parter sitter i det nationella ekonomiska och sociala rådet (NESC). NESC koncentrerar sig på miljö- och bostadsfrågor. Den spelade dock en viktig roll när det gällde att skapa den sociala och ekonomiska bakgrunden för de på varandra följande partnerskapsavtalen mellan arbetsmarknadens parter (1987–2009). Den är fortfarande aktiv trots att partnerskapet mellan arbetsmarknadens parter kollapsade 2009.

År 2015 inrättade regeringen den nationella ekonomiska dialogen. Dialogen är en formaliserad process av samråd och debatt som omfattar ett brett spektrum av organisationer som företräder samhällsintressen, däribland Ibec och ICTU, för att förbättra budgetutvecklingsprocessen för hela året.

De viktigaste treparts- och tvåpartsorganen

Reglering, sammansättning och organens befogenheter