Stridsåtgärder och tvister i Irland

Stridsåtgärder är alla åtgärder som vidtas av en fackförening, arbetstagare eller av en arbetsgivare under en tvist. Termen används ibland i betydelsen "strejk", men i själva verket omfattar den ett stort antal andra former av åtgärder, inklusive "go-slow", övertidsförbud, "work to rule" och så vidare.

I avsnitt 8 i Industrial Relations Act från 1990 definieras en strejk som:

Upphörande av arbetet av ett visst antal arbetstagare eller en grupp av arbetstagare som handlar tillsammans eller en samordnad vägran eller en vägran enligt en gemensam överenskommelse mellan ett obegränsat antal arbetstagare att fortsätta att arbeta för sin arbetsgivare som ett sätt att tvinga arbetsgivaren, eller för att hjälpa andra arbetstagare att tvinga arbetsgivaren, att godta eller inte godta arbets- eller anställningsvillkor.

Stridsåtgärder definieras som:

varje åtgärd som påverkar eller kan komma att påverka uttryckliga eller underförstådda villkor i ett avtal och som vidtas av ett antal arbetstagare eller en grupp av arbetstagare tillsammans eller enligt en gemensam överenskommelse som ett sätt att tvinga arbetsgivaren, eller för att hjälpa andra arbetstagare att tvinga arbetsgivaren, att godta eller inte godta arbets- eller anställningsvillkor.

Det finns ingen uttrycklig "strejkrätt" i Irland. Arbetstagarna är i stället immuna mot påföljder om de stridsåtgärder som de vidtar är lagliga i enlighet med lagen om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter.

En strejk måste uppfylla följande kriterier för att tas med i statistiken över arbetskonflikter vid den centrala statistikbyrån (CSO): 1) den måste innebära en arbetsnedläggelse som varar i minst en dag; och (2) den totala förlorade tiden måste vara 10 eller fler persondagar.

Under det senaste decenniet har offentliga strejker varit vanligast inom kollektivtrafiksektorn, med uppmärksammade konflikter på spårvagnsbolaget Luas och Bus Éireann och bland gymnasielärare. Totalt sett ligger dock strejkerna i Irland fortfarande på en relativt låg nivå.

Inofficiella stridsåtgärder är någon annan form av stridsåtgärd som antingen inte är formellt sanktionerad av ett fackförbund eller som inte är godkänd av facket (även känd som en "vild" strejk). Denna typ av strejk är mycket ovanlig i Irland. Under de senaste tio åren har det förekommit inofficiella åtgärder inom kollektivtrafiksektorn, vid Dublin Bus och Irish Rail.

Sittstrejker på arbetsplatser var vanligare under och strax efter finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Dessa inträffar vanligtvis när arbetet redan har upphört (t.ex. när ett företag har upphört med sin verksamhet) men där de berörda arbetstagarna inte har fått avgångsvederlag eller rätt till lön. Uppmärksammade exempel i Irland på företag vars anställda har deltagit i sittstrejker är Vita Cortex, Lagan Brick och Paris Bakery.

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2018–2021

Obs: n.a., inte tillgängligt.

Källa: CSO, statistik över arbetskonflikter

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

Workplace Relations Commission inrättades den 1 oktober 2015 i enlighet med Workplace Relations Act 2015. Den har tagit över de uppgifter som ålåg den nationella myndigheten för arbetstagares rättigheter, Labour Relations Commission och Equality Tribunal. Den har också tagit över en del av de uppgifter som tillkommer Employment Appeals Tribunal. Överklagandefunktionen vid Employment Appeals Tribunal har dock överförts till Arbetsdomstolen, som nu är den enda överklagandeinstansen för alla överklaganden av arbetsplatsrelationer.

Förlikningstjänsten: Förlikningstjänsten hjälper arbetsgivare och deras anställda att lösa tvister när de inte har lyckats komma överens under sina egna förhandlingar. En tjänsteman med ansvar för arbetsmarknadsrelationer i Workplace Relations Commission fungerar som ordförande under möten för att förhandla fram ett avtal. Majoriteten av de ärenden som hänskjuts till förlikningstjänsten avgörs. Om ingen överenskommelse nås kan, om parterna så önskar, tvisten hänskjutas till Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen: Arbetsdomstolen prövar kollektiva handelstvister enligt 1946–2015 års arbetsmarknadslagar. Den kan också – på begäran av ministern för näringsliv, handel och sysselsättning – utreda handelstvister som påverkar allmänheten, eller genomföra en utredning av en handelstvist av särskild betydelse och rapportera om sina resultat.

Mekanismer för individuell tvistlösning

Medling: Medling är en frivillig process där båda sidor måste gå med på att delta och arbeta för att lösa problemet. Det säkerställer att alla sidor hörs och att deltagarna är delaktiga i att hitta en överenskommen lösning. Workplace Relations Commission har ökat sin kapacitet för medlingstjänster under de senaste fem åren och fortsätter att främja den som en väg för tvistlösning.

Adjudication Service: Adjudication Service (tidigare Rights Commissioner Service) utreder tvister, klagomål och anspråk som enskilda personer eller små grupper av arbetstagare gör enligt den arbetslagstiftning som anges i bilaga 5 till Workplace Relations Act 2015. Domare är oberoende i sin tjänsteutövning och har en rad olika uppgifter enligt denna arbetslagstiftning.

Enligt Workplace Relations Act 2015 är Labour Court den enda överklagandeinstansen för alla överklaganden av arbetsplatsrelationer, även de som tidigare prövats av Employment Appeals Tribunal. En part kan överklaga skiljemannens beslut genom arbetsdomstolen.

Användning av alternativa tvistlösningsmekanismer

Sedan 1990-talet har ett växande antal företag i Irland börjat anta alternativa tvistlösningsmetoder för att lösa både individuella och kollektiva former av konflikter på arbetsplatsen. De senaste uppgifterna från undersökningen om omfattningen av biverkningar är dock från 2019. Den övergripande prevalensen och arbetskraftens penetration av individuell och gruppbaserad alternativ tvistlösning under 2019 beskrivs i följande två tabeller. Enskilda former av alternativ tvistlösning, förutom användning av externa experter som fungerar som medlare, medlare eller i andra relaterade funktioner, är fortfarande ovanliga. Prevalensen och penetrationen av olika former av gruppbiverkningar var dock betydligt högre än under tidigare år. En stor andel av företagen uppgav att de hade antagit eller använt sig av en eller flera former av alternativ tvistlösning i grupp, bland annat assisterad förhandling, brainstorming eller relaterade problemlösningstekniker och intressebaserade förhandlingar. Dessa former av alternativ tvistlösning konstaterades ha omfattat betydande delar av arbetskraften.

Metoder för hantering av enskilda klagomål i företag i Irland, 2019

ADR-praxis för hantering av grupptvister i företag i Irland, 2008

Källa: Baserat på ett representativt urval av 505 företag inom den privata och kommersiella statsägda sektorn i Irland, med 20 eller fler anställda 2008. För detaljer om undersökningen, se Hann et al (2009)