Landsprofil för arbetslivet i Luxemburg
Den här profilen beskriver de viktigaste kännetecknen för arbetslivet i Luxemburg. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner, aktörer och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
I Luxemburgs konstitution står det: "De fackliga friheterna garanteras. Utövandet av strejkrätten regleras i lag." Rätten att inleda strejk är beroende av att preliminära förlikningsförfaranden iakttas. Varje arbetskonflikt som uppstår i ett företag måste hänskjutas till den nationella förlikningsbyrån (Office National de Conciliation, ONC) innan arbetet läggs ned eller upphör. När förlikningsförfarandet har uttömts upprättar ONC en promemoria med en redogörelse för de punkter som fortfarande är omtvistade. När förlikning har förklarats vara oförenlig kan parterna i konflikten fortfarande hänskjuta tvisten till skiljeförfarande av en ordförande som utsetts av regeringen. När skiljemannen väl har utsetts har båda parter friheten att acceptera eller avvisa dem. Om de accepterar skiljemannen är de skyldiga att acceptera skiljemannens beslut. I annat fall, om försök till förlikning och skiljeförfarande visar sig misslyckas, kan strejkåtgärder inledas lagligt, och en arbetstagares deltagande i en sådan strejk utgör inte grund för uppsägning. Det är inte heller tillåtet att strejka i frågor som regleras i ett kollektivavtal under kollektivavtalets giltighetstid. Förutom strejker, som är ytterst ovanliga i Luxemburg, består andra arbetskonflikter huvudsakligen av demonstrationer. Inga uppgifter om strejker i Luxemburg har publicerats på flera år.
Mekanismer för kollektiv tvistlösning
Kulturen med arbetsmarknadsrelationer bygger på förtroende och diskussion mellan arbetsmarknadens parter. I en rapport från Centre for Population, Poverty and Public Policy Studies (CEPS)/Instead (Rey, 2010) betonas det låga antalet arbetskonflikter i Luxemburg. Alla fyra studier som citeras av CEPS/Instead visar på en frånvaro av kollektiva åtgärder och strejker. I rapporten förklaras att denna "sociala fred" är resultatet av olika metoder för tvistlösning, såsom förlikning som underlättas av ONC (se avsnittet "Rättsliga aspekter"). Om förlikningen inför ONC misslyckas är det möjligt för arbetsmarknadens parter att begära att en skiljeman utses.
Mekanismer för individuell tvistlösning
En arbetsgivare eller arbetstagare kan begära att ITM löser en enskild arbetstvist. Om parterna är överens om att godta den rekommendation som är resultatet av förlikningen anses tvisten vara löst (arbetslagen, artikel L. 652-1). Sådana initiativ är dock sällsynta och inga uppgifter finns tillgängliga.
Användning av alternativa tvistlösningsmekanismer
I sin årsrapport lämnar arbetsmarknadsministeriet uppgifter om antalet fall av kollektiva tvister som granskats av den nationella förlikningsbyrån.
Antal mål där alternativa tvistlösningsmekanismer använts, 2012–2021
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
| Conciliation (ONC) | 7 | 6 | 8 | 2 | 4 | 9 | 16 | 9 | 4 | 4 |
Anm.: ONC, Nationella förlikningsbyrån.
Källa: Arbetsmarknadsministeriets årsrapporter.