Bakgrund för Malta

Mellan 2012 och 2022 ökade Maltas bruttonationalprodukt avsevärt, med 43,31 %, vilket är över genomsnittet för EU-27 på 15,29 % för samma period. Under denna tid sjönk arbetslösheten för alla kategorier och låg fortfarande långt under EU-genomsnittet, med en total arbetslöshet på 2,9 % 2022 (EU-genomsnittet var 6,2 %). Arbetslösheten bland unga minskade mest (-5,5 procentenheter). Den totala sysselsättningen 2012–2022 ökade med 16,1 procentenheter till 80 procent och är därmed högre än EU-genomsnittet på 74,5 procent. Den största ökningen under denna period skedde i sysselsättningsgraden bland kvinnor (24 procentenheter). Ungdomssysselsättningen uppgick 2022 till 56,6 %, vilket är över EU-genomsnittet på 40,7 % för det året. Den maltesiska ekonomin tappade sin positiva dynamik under 2020 på grund av covid-19-situationen: bruttonationalprodukten för årets tredje kvartal var 8,8 % lägre än samma kvartal föregående år (Eurostat [naidq_10_gdp]).

Employment and Industrial Relations Act 2002 (EIRA), kapitel 452 i Maltas lagar, är den viktigaste arbetslagstiftningen som reglerar minimivillkor för anställning, arbetsgivarorganisationer och facklig representation. EIRA kompletteras av ett antal rättsliga meddelanden och 31 beslut om lönereglering som täcker olika sektorer av ekonomin.

Införandet av nya anställningsrelaterade rättsliga meddelanden diskuteras först inom Employment Relations Board, som är ett nationellt rådgivande organ som inrättats av regeringen i enlighet med bestämmelserna i EIRA. Nämnden lämnar rekommendationer till arbetsmarknadsministern så att de frågor som diskuteras så småningom tas upp i en nationell standardorder eller en sektoriell standardorder.

Bestämmelserna i EIRA skyddas av ministeriet för arbetsmarknadsrelationer (DIER), främst genom verkställighetsavdelningen och Industrial Tribunal.

Kollektiva förhandlingar på Malta genomförs i allmänhet på företagsnivå mellan en enda fackförening som representerar minst 50 % + 1 av de anställda som medlemmar och en enda arbetsgivare. Kollektiva förhandlingar leder vanligtvis till ett kollektivavtal. I den offentliga sektorn, där facket traditionellt är starkare, undertecknas ett kollektivavtal av sju fackförbund. Statliga bolag/ämbetsverk/enheter omfattas av separata kollektivavtal som förhandlas fram individuellt för varje organ. I avsaknad av kollektiva förhandlingar fastställs löner och andra anställningsvillkor genom fria individuella förhandlingar. I den maltesiska rättsliga ramen föreskrivs dock en nationell minimilön, som infördes 1974, och 31 sektoriella löneavtal genom löneregleringsförordningar. Dessa beslut bestod av trepartslöneråd, som ersattes av arbetsmarknadsnämnden 1992. Inrättandet av Maltas trepartsråd för ekonomisk utveckling 1990 (som senare blev Maltas råd för ekonomisk och social utveckling) underlättade en mer samarbetsinriktad strategi för arbetsmarknadsrelationer på nationell nivå. Det har till exempel lett till det nationella avtalet om arbetsmarknadsrelationer (1990), som inrättade en mekanism baserad på inflationstakten för beräkning av den årliga justeringen av levnadskostnader (COLA), som beviljas alla anställda. Det nationella avtalet om minimilön, som undertecknades av arbetsmarknadens parter i april 2017, är det senaste exemplet på en sådan samarbetsmodell.

Efterlevnaden av lagstadgade minimilöner och kollektivavtal övervakas av DIER, och överträdelser kan utredas av samma avdelning och prövas inför Industrial Tribunal, Criminal Court och Civil Court. DIER är också inblandad i fall som kräver förlikning, enligt EIRA.

I februari 2016 slog författningsdomstolen fast att EIRA:s bestämmelser om utnämning av tribunalledamöter inte ger någon garanti för att domstolarna kommer att vara oberoende och opartiska. I juni 2016 antogs därför lag nr XXXIIII från 2016 – 2016 års lag om sysselsättning och arbetsmarknadsrelationer (ändring) – 2016. En av de viktigaste aspekterna av dessa ändringar var ökningen av ordförandens och ledamöternas mandatperiod till fem år från den föregående treårsperioden. De kan också utnämnas på nytt för ytterligare en period på fem år efter godkännande av arbetsmarknadsnämnden. Syftet med detta är att trygga besittningsskyddet. Dessutom bör mål som kräver en domstol nu bestå av tre ledamöter, och den ledamot som företräder regeringen måste väljas av ordföranden från en lista över ledamöter som utses av ministern. Före dessa ändringar hade ministern befogenhet att utse en sådan ledamot på ad hoc-basis, vilket skulle ha kunnat ge upphov till misstankar om partiskhet, till exempel i tvister mellan enheter där staten är majoritetsaktieägare och fackföreningar.

Under covid-19-pandemin spelade den sociala dialogen en viktig roll. Medan de första veckorna av pandemin kännetecknades av att arbetsmarknadens parter offentligt förespråkade införandet av statligt stöd för att skydda företag och sysselsättning, infördes ett paket med stödåtgärder, inklusive ett lönetillägg, efter en överenskommelse inom det maltesiska trepartsrådet för ekonomisk och social utveckling. Efter detta spelade dialogen mellan arbetsmarknadens parter en viktig roll i införandet, uppdateringen och utfasningen av covid-19-relaterade stödåtgärder.

Branschavtal är sällsynta på Malta, och de flesta avtal ingås på företagsnivå. Under covid-19-pandemin var det tydligt att fackföreningarna ingrep i några av de hårdast drabbade och mest viktiga sektorerna. Relationerna mellan arbetsmarknadens parter var avgörande för att komma överens om förändrade arbetsvillkor för flygarbetare i syfte att skydda arbetstillfällen, nå överenskommelser om förbättringar av arbetsvillkoren för hälso- och sjukvårdspersonal och se till att utbildare prioriterades för covid-19-vaccinering.