Stridsåtgärder och tvister i Nederländerna

Fackföreningar (och enskilda anställda) har strejkrätt. Denna rättighet fastställs inte i nederländsk lag, men Högsta domstolen har slagit fast att artikel 6 i Europarådets europeiska sociala stadga (som erkänner arbetstagares och arbetsgivares rätt till kollektiva åtgärder vid intressekonflikter, inklusive strejkrätten) har direkt effekt i Nederländerna. Rättspraxis har dock slagit fast att strejkrätten inte är utan begränsningar. Tredje parts intressen får inte skadas på ett oproportionerligt sätt (t.ex. genom att transportstrejker hålls under rusningstid). Den vanliga formen är arbetsnedläggelse, antingen under en mycket kort period eller en längre period, följt av stafettstrejker (korta på varandra följande strejker på olika företag) inom en sektor och stödstrejker (som historiskt sett har varit mindre vanliga i Nederländerna).

Många kollektivavtal innehåller klausuler som begränsar möjligheten för både arbetsgivare och arbetstagare att vidta stridsåtgärder under kollektivavtalets löptid på grund av frågor som behandlas i avtalet. Dessa är kända som fredsklausuler. I rättspraxis har det konstaterats att en fredsklausul är underförstådd även när ingen sådan bestämmelse uttryckligen har avtalats. Anställda kan dock vidta åtgärder i andra frågor – till exempel om deras arbetsgivare bryter mot avtalet. Det finns inget lagstadgat krav på att omröstningar ska hållas innan stridsåtgärder utlyses. Fredliga demonstrationer anses omfattas av strejkrätten.

Det finns inget lagstadgat system för medling, förlikning eller skiljeförfarande i arbetstvister, även om det i vissa kollektivavtal finns bestämmelser om gemensamma tvistlösningsförfaranden.

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2017–2022

Obs: n.a., inte tillgängligt.

Källa: CBS StatLine, 2022b.

Statistik Nederländerna rapporterar att 2017 markerade en topp i strejkaktiviteten i Nederländerna, med 32 strejker, det högsta antalet sedan 1989, och det största antalet inblandade individer. Dessa strejker ledde till en av de högsta registrerade nivåerna av förlorade arbetsdagar på grund av strejker, totalt 306 300 förlorade dagar och påverkade 146 900 arbetare (CBS, 2018a). Trots färre strejker under de följande åren fortsatte antalet förlorade arbetsdagar att öka, särskilt på grund av omfattande strejker inom viktiga sektorer, såsom hälso- och sjukvården. År 2019 resulterade 26 strejker i en ännu större förlust på 391 000 arbetsdagar, vilket involverade 318 700 arbetare.

Även om antalet strejker minskade betydligt till bara 9 år 2020, nådde antalet förlorade arbetsdagar per strejk ett nytt rekord. I genomsnitt gick 23 444 dagar förlorade per strejk, med totalt 211 000 förlorade arbetsdagar och 105 300 arbetare inblandade. Detta gjorde 2020 anmärkningsvärt för den höga effekten i förhållande till det låga antalet strejker.

Efter 2020 började strejkaktiviteten återhämta sig, med 22 registrerade strejker under 2021. 2021 hade dock de lägsta totala siffrorna under de senaste fem åren, med bara 59 300 förlorade arbetsdagar och 28 200 arbetstagare inblandade (CBS StatLine, 2022b). Trots fluktuationer i antalet strejker nådde strejkernas inverkan på antalet förlorade arbetsdagar och antalet inblandade arbetstagare sin topp under 2019 och 2020, vilket visar hur färre men större strejker inom viktiga sektorer kan ha en betydande effekt.

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

Det finns ingen officiell mekanism för tvistlösning och ingen styrelse. Det är mycket sällsynt att regeringen utser medlare i utdragna konflikter, utan endast i undantagsfall.

Mekanismer för individuell tvistlösning

I vissa kollektivavtal inrättas nämnder för att hantera konflikter som uppstår i förhållande till det befintliga avtalet. Det finns inga särskilda organ med permanenta uppgifter, såsom att övervaka och verkställa kollektivavtal eller underlätta medlingstjänster. Ett första steg som rekommenderas av regeringen och rättsliga organ är att ta hjälp av en medlare. Om enskilda tvister eskalerar kan de tas till domstol. Denna process brukar inledas på regional nivå, i en underdistriktsdomstol (kantonrechter). UWV kan också vara involverad i att granska förfrågningar från arbetsgivare om att säga upp anställda. Det tenderar att vara involverat i fall där en arbetsgivare vill säga upp en anställd; UWV undersöker begäran och grunden för att säga upp personen och bedömer den rättsliga giltigheten av begäran. Om ingen överenskommelse kan nås är distriktsdomstolen det första steget i formella rättsliga förfaranden.

Användning av alternativa tvistlösningsmekanismer

Medling kan användas för att lösa tvister, men det är upp till parterna i konflikten. Det finns ett certifieringssystem för privata medlare. Det finns ingen kvantitativ information, men medling tillämpas sällan. Som nämnts ovan kan fall där arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens (t.ex. om kollektiva åtgärder och strejker) samt enskilda tvister tas till domstol för lösning av rättsliga tvister. Det finns inga arbetsdomstolar, men det finns allmänna underdistriktsdomstolar.

Det finns inte mycket statistik om tvistlösning. Den nationella statistikbyrån för uppgifter om hur många personer som avskedas eller sägs upp genom UWV och genom en distriktsdomare. Det verkar inte finnas några aktuella uppgifter om användningen av medlare i Nederländerna.

Användning av tvistlösningsmekanismer 2012–2022

Anm.: * Dessa uppgifter uppdateras inte längre på grund av utebliven finansiering (CBS, 2018b). Uppgift saknas i uppgift Ej tillgänglig.

Källa: CBS, 2017.