Bakgrund för Polen

Polens bruttonationalprodukt (BNP) per capita var 47 % högre 2022 än 2012. Under 2021 uppgick BNP-tillväxten till 6,7 procent, vilket var en återhämtning från den covid-19-relaterade nedgången 2020. Under 2022 avtog BNP-tillväxten till 4,9 procent, ett resultat som var bättre än väntat under omständigheterna. Under 2022 var arbetslösheten fortsatt låg, med en genomsnittlig årlig arbetslöshet på 2,9 %, vilket var betydligt lägre än genomsnittet för EU-27 (6,2 %). Trots att cirka 800 000 ukrainska flyktingar absorberades på den polska arbetsmarknaden låg arbetslösheten kvar på 2,9 % i slutet av 2022, medan ungdomsarbetslösheten steg till 10,8 % under andra halvåret 2022.

Medborgare i EU/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan ta anställning i Polen utan arbetstillstånd, precis som polska medborgare, enligt principen om fri rörlighet för personer (reglerna om genomförande av den fria rörligheten för personer regleras i direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier).

Att söka arbete kan göras antingen individuellt av den arbetssökande eller genom följande institutioner: den offentliga arbetsmarknadsförvaltningen, som driver den centrala databasen över jobberbjudanden (Centralna Baza Ofert Pracy) (registrering krävs); Nätverket för det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures). Frivilligkåren (Ochotnicze Hufce Pracy), som tillhandahåller rekryteringstjänster främst för ungdomar. privata arbetsförmedlingar (detta är en licensierad verksamhet; sådana byråer måste ha ett intyg utfärdat av de regionala myndigheterna – det vill säga av vojvodskapmarskalken); och webbplatser (dvs. genom platsannonser som placeras direkt av arbetsgivare).

Mängden odeklarerat arbete har varit stabil under de senaste åren. Enligt Polens statistiska centralbyrå (Główny Urząd Statystyczny, GUS) utförde 5,4 % av alla sysselsatta (dvs. cirka 880 000 personer) oregistrerat arbete 2017, jämfört med 4,5 % (cirka 700 000) 2014. Tyvärr, från och med 2022, tillhandahåller GUS inte längre dessa uppgifter.

Mer information finns på följande webbsidor:

• Europeiska kommissionen: EURES – leva och arbeta i Polen

• Eurofound: European Industrial Relations Dictionary – Odeklarerat arbete

• Uppgifter: Bekämpning av odeklarerat arbete i Europa

Arbetslagstiftningen (Kodeks pracy) reglerar arbetstagares och arbetsgivares rättigheter och skyldigheter i Polen. Ett stort försök att reformera arbetslagstiftningen misslyckades 2018, eftersom det polska parlamentet beslutade att inte gå vidare med två utkast till förordningar (ett som handlar om individuella och det andra om kollektiva anställningsförhållanden).

År 2017 trädde bestämmelser om införande av minimilön per timme (13 PLN (3,12 euro den 15 juli 2024), höjda till 18,30 PLN (4,07 euro) 2021) i kraft. Cirka 0,5 miljoner människor på arbetsmarknaden, för vilka arbete som bygger på frilanskontrakt är deras huvudsakliga verksamhetsform, gynnades av den nya lagen.

År 2018 ändrades lagen om fackföreningar (Ustawa o związkach zawodowych) så att föreningsrätten utvidgades till att omfatta "personer som utför avlönat arbete", oavsett den rättsliga grunden för deras anställningsförhållande. Icke-anställda måste dock stanna kvar i relationen med sin arbetsgivare i sex månader innan de "förtjänar" sin rätt till facklig behörighet. Största delen av ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagen om rådet för social dialog och andra organ för social dialog (Ustawa o Radzie Dialogu Społecznego i innych instytucjach dialogu społecznego) ändrades också, så att det maximala antalet deltagare från arbetsmarknadens parter i rådet för social dialog (Rada Dialogu Społecznego, RDS) blev 25 på vardera sidan.

Under 2020 infördes på grund av pandemin omfattande anställningsskydd i arbetslagstiftningen. Arbetsgivare (till en början alla, men sedan mitten av 2020 endast de inom sektorer som hotell- och restaurangbranschen och fritid) kunde ansöka om bidrag (dvs. "Anti-crisis Shield" (Tarcza Antykryzysowa)). Det belopp som de var tvungna att betala tillbaka var begränsat om de lyckades behålla sin sysselsättningsnivå. Under pandemin kunde anställda också få anställningsbidrag och bidrag från arbetsfonden (Fundusz Pracy) och socialförsäkringsinstitutionen (Zakład Ubezpieczeń Społecznych, ZUS).

Under 2020 lättades vissa arbetsrättsliga bestämmelser om obligatorisk betald ledighet och avgångsvederlag tillfälligt upp. Distansarbete infördes i arbetslagstiftningen – till en början som ett slags flexibla, tillfälliga åtgärder, men ett nytt kapitel om distansarbete lades till i arbetslagen, som trädde i kraft i april 2023. I detta nya kapitel behandlas områdena hälsa och säkerhet och arbetsgivarens ekonomiska andel av kostnaderna för distansarbete. Det uppmuntrar också föräldrar till små barn, gravida kvinnor och vårdgivare att arbeta på distans.

Relationerna mellan arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen i Polen regleras av arbetslagen, lagen om fackföreningar, lagen om arbetsgivarorganisationer (Ustawa o organizacjach pracodawców), lagen om lösning av kollektiva tvister (Ustawa o rozwiązywaniu sporów zbiorowych) och lagen om rådet för social dialog och andra organ för social dialog (Ustawa o Radzie Dialogu Społecznego i innych instytucjach dialogu społecznego).

Arbetsmarknadsrelationer i Polen kan beskrivas som en blandning av pluralism, nykorporativism och etatism, vilket återspeglas i de olika etiketter som används för att beskriva situationen, inklusive "illusorisk korporativism" (Ost, 2000), "pluralism" (Meardi, 2002) och "falsk korporativism" (King, 2007). För Bechter et al (2012) är Polen (liksom andra länder i Central- och Östeuropa) ett "blandat" eller "tomt" fall. Nyare analyser har gett bevis för en framväxande neo-etatism (med växande statlig voluntarism) (Czarzasty och Mrozowicki, 2018). De polska arbetsmarknadsrelationerna kombinerar en hög grad av decentralisering av kollektivavtal med de relativt svaga institutionerna för den sociala dialogen på nationell nivå (RDS och, tidigare, trepartskommissionen för sociala och ekonomiska frågor (Trójstronna Komisja ds. Społeczno-Gospodarczych)) och underutvecklade kollektivförhandlingar på branschnivå. De flesta kollektivavtalsförhandlingar sker på företagsnivå.

Medlemstäckningen är svag både bland fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Under många år har det funnits en viktig politisk klyfta mellan fackföreningarna, vilket återspeglar deras kommunistiska och antikommunistiska förflutna. Den "konkurrensmässiga pluralismen" (Gardawski, 2003) bland fackföreningarna återspeglar deras fragmentering och konkurrens mellan fackföreningarna.

Staten spelar en viktig roll i de polska arbetsmarknadsrelationerna. För det första är det en viktig arbetsgivare, eftersom 17,6 % av de anställda arbetade inom den offentliga sektorn i Polen 2021 (denna siffra omfattar endast anställda inom förvaltning och offentliga tjänster och omfattar inte företag med dominerande statligt ägande). För det andra är nationell lagstiftning fortfarande den grundläggande referenspunkten för att fastställa minimilöner och arbetsvillkor för de flesta anställda i den privata sektorn på grund av den begränsade täckningen för kollektivavtal på alla nivåer. För det tredje spelar de statliga myndigheterna en avgörande roll i den sociala trepartsdialogen på nationell och regional nivå.

I juni 2015 antogs ny lagstiftning för att återupprätta systemet med social trepartsdialog i landet, och i oktober inledde nya trepartsorgan sin verksamhet. Efter Andrzej Dudas seger i presidentvalet i juni 2015 vann hans tidigare parti – Lag och rättvisa (Prawo i Sprawiedliwość, PiS) – parlamentsvalet i oktober 2015 och säkrade majoriteten av platserna i båda kamrarna. Den nya regeringens inledande fas av verksamheten kännetecknades av ett antal förändringar till förmån för arbetstagarna i den rättsliga miljön (som beskrivits ovan) och en relativt stor uppmärksamhet från regeringens sida på trepartssamråd. Sedan 2017 har det dock funnits allt fler tecken på en återgång till den tidigare regeringens selektiva strategi för trepartssamarbete (som kännetecknas av att man undviker eller bortser från trepartssamråd när de ses som ett hinder för uppfyllandet av regeringens politiska mål). År 2019 vann PiS återigen parlamentsvalet, men förlorade sin oberoende majoritet i senaten, som är parlamentets övre kammare (dess lagstiftningsbefogenheter är dock betydligt mindre än den som den andra kammaren, det vill säga sejmen, har). År 2020 omvaldes Andrzej Duda till presidentämbetet. Under pandemin fortsatte RDS:s verksamhet, men vissa fackliga företrädare anser att kvaliteten på den sociala dialogen gradvis har försämrats på alla nivåer. Regeringen planerade att införa en möjlighet för premiärministern att avskeda RDS-medlemmar, men denna idé blockerades framgångsrikt av arbetsmarknadens parter. I oktober 2022 greps ordföranden för konfederationen Lewiatan (Konfederacja Lewiatan) (en av de största arbetsgivarorganisationerna i RDS) av den centrala byrån för korruptionsbekämpning (Centralne Biuro Antykorupcyjne) under ett möte med RDS verkställande kommitté och samma dag som konfederationen Lewiatans årliga konferens – det europeiska forumet för nya idéer (Europejskie Forum Nowych Idei) – i Sopot. Åklagarens argumentation var så svag att domstolarna inte kunde enas om ett tillfälligt anhållande. Än så länge har ärendet inte avslutats. Denna händelse ledde dock till en betydande försämring av relationerna mellan RDS och regeringen. RDS-medlemmar har också uppgett att de känner sig åsidosatta i den offentliga samrådsprocessen och har påpekat att regeringen när det gäller vissa idéer endast samråder med de organisationer som den föredrar (både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan).

RDS-medlemmarna hoppas också att deras ställning kan stärkas till följd av reformerna av den nationella planen för återhämtning och resiliens (Krajowy Plan Odbudowy), men dessa reformer har försenats.