Stridsåtgärder och tvister i Polen

Strejkrätten garanteras av konstitutionen och Internationella arbetsorganisationens konventioner (som ratificerats av Polen och därmed är bindande). I 1991 års lag om lösning av kollektiva tvister fastställs villkoren för en strejk. För att inleda en strejk måste följande villkor vara uppfyllda.

• Den kollektiva tvisten har inte lösts på grund av misslyckade förhandlingar och misslyckad medling.

• Det är bra att nämna möjligheten till strejk i den anmälan om arbetskonflikt som lämnas till arbetsgivaren, och strejken får inte inledas tidigare än 14 dagar efter varslet.

• När beslutet om att inleda en strejk fattas bör arbetstagarrepresentanten i den kollektiva tvisten ta hänsyn till om kraven står i proportion till de potentiella förluster som strejken kan orsaka.

En strejk kan utlysas trots att ovan nämnda villkor inte uppfylls, om arbetsgivarens lagstridiga förfarande har förhindrat förhandlingar eller medling eller om arbetsgivaren upplöser anställningsförhållandet med den som leder strejken.

En kollektiv tvist (spór zbiorowy) är en arbetskonflikt som uppstår till följd av en oenighet mellan arbetstagarrepresentanten (fackföreningarna) och arbetsgivaren i frågor som arbetsvillkor, lön eller sociala förmåner samt rättigheter och föreningsfrihet för anställda eller andra grupper av arbetstagare som har rätt att vara medlemmar i fackföreningen. Vissa yrkesgrupper har inte rätt att hamna i kollektiva tvister: poliser och tjänstemän vid gränsbevakningen (Straż Graniczna), den statliga kriminalvårdsmyndigheten (Służba Więzienna), den statliga brandkåren och den högsta kontrollkammaren (den statliga revisorn).

Om medlingen inte verkar leda till en lösning av den kollektiva tvisten inom den lagstadgade tidsramen (den s.k. nyhetsfristen på två veckor för att försöka lösa tvisten genom förhandlingar och/eller medling) har den fackliga organisation som har inlett den kollektiva tvisten rätt att utlysa en engångsvarning som varar i högst två timmar.

För att försvara rättigheterna och intressena för de anställda som inte har rätt att strejka kan fackföreningar på andra arbetsplatser inleda en solidaritetsstrejk som inte varar längre än en halv arbetsdag.

Lagen föreskriver att andra former av stridsåtgärder kan tillgripas om de rättsliga förfaranden som lagen avser för kollektiv tvistlösning inte har lett till något resultat, trots att de har genomförts på ett korrekt sätt. Dessa "andra former av protestaktioner" nämns inte uttryckligen, men måste uppfylla följande villkor: de skadar inte hälsa och liv, orsakar inga avbrott i arbetet och bryter inte mot lagen. Anställda som inte har rätt att strejka kan också ta till dessa "andra former av protestaktioner".

Jordbrukare har rätt att protestera i enlighet med särskilda regler som fastställts av jordbrukarnas fackföreningar.

Det finns andra former av stridsåtgärder som inte uttryckligen nämns i lagen men som erkänns i den officiella rapporteringen och den inhemska litteraturen: "work-to-rule", vägran att arbeta övertid, arbetsnedläggelse, blockad, ockupation och hungerprotester.

Arbetstagare som arbetar för staten, den centrala förvaltningen, den lokala offentliga förvaltningen, domstolarna och åklagarmyndigheterna har inte rätt att strejka. Dessutom finns det ett antal arbetsplatser där inga strejker är tillåtna, bland annat polisen, de väpnade styrkorna, underrättelsetjänsterna, gränsbevakningen, den statliga kriminalvården, tullen (Służba Celno-Skarbowa) och den statliga brandkåren.

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2017–2022

Anm.: * Av dessa var 1 520 inom utbildningssektorn. ** Av dessa var 9 673 inom utbildningssektorn. *** Av dessa var 9 046 inom utbildningssektorn. Av dessa var 19 294 inom utbildningssektorn.

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

De viktigaste mekanismerna för lösning av kollektiva arbetsmarknadskonflikter beskrivs nedan.

Förhandlingar: Parterna i den kollektiva tvisten förhandlar på egen hand för att försöka hitta en lösning på tvisten.

Medling: Efter att förhandlingarna har misslyckats begär parterna att en medlare (från den officiella listan över medlare som upprätthålls av MRPiPS) ska utses, i samförstånd mellan båda parter. Om parterna inte kan samtycka utses medlaren ensidigt av MRPiPS

Skiljeförfarande: Om medlingen är improduktiv kan arbetstagarsidan, i stället för att utlysa en strejk (som de har rätt till), begära att tvisten avgörs av rådet för social skiljeförfarande (Kolegium Arbitrażu Społecznego), ett särskilt organ inom en domstol.

Goodwilluppdrag: Ett goodwilluppdrag är en särskild tvistlösningsväg för att lösa gräl i anställningsförhållanden som av juridiska skäl (omfattningen av de frågor som ska bli föremål för kollektiva tvister anges uttryckligen i lagen) inte kan eskalera till en formell kollektiv tvist. Goodwill-uppdrag kan genomföras av det regionala rådet för social dialog.

Från och med första kvartalet 2023 har det inte skett några betydande förändringar i lagstiftningen.

Mekanismer för individuell tvistlösning

Det finns två huvudsakliga sätt att lösa enskilda tvister:

1. rättsligt, det vill säga vid arbetsdomstolar, som erkänner fall och löser tvister på ett auktoritativt sätt

2. icke-rättsligt, genom något av följande:

• En förlikningskommitté på arbetsplatsnivå (Zakładowa Komisja pojednawcza), på begäran av den anställde, som kan försöka lösa tvisten på ett sådant sätt innan den går till domstol – organet inrättas av arbetsgivaren och fackföreningen på företagsnivå (eller enbart av arbetsgivaren om det inte finns någon fackförening) och måste lösa tvisten inom 14 dagar

• Medling på begäran av arbetstagaren eller arbetsgivaren, som kan försöka lösa tvisten på detta sätt innan den går till domstol (medling kan genomföras även medan ärendet är i domstol) – medling av detta slag regleras inte av arbetsrätten utan av civilrätten

Användning av tvistlösningsmekanismer, 2012–2018

Anm.: Det finns inga uppgifter om hur många tvister och meningsskiljaktigheter som löses genom skiljeförfarande och goodwilluppdrag, men MRPiPS uppger att förekomsten av det förstnämnda är mycket sällsynt och att ingen information om det senare är tillgänglig.

Källa: Ministerstwo Rodziny, Pracy i Polityki Społecznej (2023)