Stridsåtgärder och tvister i Portugal

I Portugal är strejker den överlägset mest använda formen av stridsåtgärder. Strejkrätten har garanterats i konstitutionen sedan 1976, som slår fast att arbetarna själva har ansvaret för att definiera omfattningen av de intressen som ska försvaras genom strejk, och att denna omfattning inte får begränsas av lagen. Parallellt med att strejkrätten etableras förbjuder den användningen av lockouter. Andra former av arbetsmarknadskonflikter, som sittstrejker och andra störande aktioner, var relevanta under den revolutionära perioden (1974–1975) och dess efterdyningar, men de förekommer inte längre. Ett undantag kan vara när arbetstagare på en fabrik som ska läggas ned försöker stoppa uttaget av utrustning och material från anläggningen för att undvika att de säljs innan företaget har betalat sin skuld till den uppsagda arbetskraften.

Olika former av stridsåtgärder mellan 2010 och 2019

Anm.: * Procentandel av arbetsställena inom den privata sektorn som rapporterar någon form av stridsåtgärd under den angivna perioden.

Källa: European Company Survey 2019.

Utvecklingen av stridsåtgärder 2012–2021

Källor: GEE/MTSSS (2014a, 2014b), GEP/MTSSS (2015, 2016, 2017, 2018, 2019a, 2021a, 2022a, 2022b).

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

Arbetsrätten reglerar följande mekanismer för kollektiv tvistlösning.

• Förlikning och medling (artiklarna 523–528 i arbetslagen): Förlikning kan inledas på begäran av en eller båda parterna i konflikten. Processen utförs normalt av ansvarig tjänst av MTSSS. Parterna är skyldiga att närvara vid förlikningsmötena, men processens framgång beror helt och hållet på deras vilja. Om förlikningen misslyckas kan den omvandlas till medling. Medling kan inledas på begäran av en eller båda parterna i konflikten. Medlaren utses av MTSSS. Han eller hon lägger fram en kompromiss för att lösa konflikten. Parterna är skyldiga att närvara vid medlingsmötena, men processens framgång beror helt och hållet på deras vilja.

• Frivilligt skiljeförfarande (arbetslagen, artiklarna 506–507): Parterna som är involverade i förhandlingen om ett kollektivavtal kan inleda en process av frivilligt skiljeförfarande när som helst under konflikten. Skiljenämnden består av en representant från vardera sidan av konflikten (arbetsgivare och fackföreningar) och en tredje ledamot som väljs av de två representanterna. De berörda parterna är skyldiga att informera MTSSS om början och avslutningen av processen.

• Obligatoriskt skiljeförfarande (artiklarna 508–509 i arbetslagen): Obligatoriskt skiljeförfarande kan äga rum om alla tidigare steg i förhandlingarna och förlikningen i samband med ett kollektivavtal (förlikning, medling och frivilligt skiljeförfarande) har misslyckats och om majoriteten av de arbetsmarknadsparter som är företrädda vid CPCS rekommenderar det. I händelse av risker för medborgarnas liv, hälsa eller säkerhet kan MTSSS ensidigt inleda det obligatoriska skiljeförfarandet (efter samråd med CPCS). Vid förhandling om ett helt nytt avtal kan en av parterna begära obligatoriskt skiljeförfarande om den andra parten har misslyckats med alla tidigare förhandlings- och förlikningssteg. MTSSS beslutar om genomförandet av ett obligatoriskt skiljeförfarande med hänsyn till (1) antalet arbetstagare som påverkas av konflikten, (2) betydelsen av socialt skydd för de arbetstagare som omfattas, (3) de sociala och ekonomiska konsekvenserna av konflikten och (4) de inblandade parternas ställning när det gäller föremålet för skiljeförfarandet. Efter samråd med de berörda parterna och det reglerande eller övervakande organet inom respektive sektor fastställer MTSSS ensidigt beslutet om skiljeförfarandet.

• Nödvändigt skiljeförfarande (arbetslagen, artiklarna 510–511): Om ett kollektivavtal löper ut och inte ersätts av ett annat avtal under de 12 månaderna (som omfattar minst 50 % av respektive arbetsstyrka), kan MTSSS inleda processen för ett nödvändigt skiljeförfarande (som regleras av ett särskilt lagdekret). Denna typ av skiljeförfarande är utformad för att utlösas när ett kollektivavtal löper ut. I händelse av en strejk inom en sektor eller institution som tillhandahåller oumbärliga tjänster för befolkningen är respektive fackförening skyldig att i sitt förhandsmeddelande om strejken som lämnats in till MTSSS lägga fram ett förslag om "minimitjänster". Om de inblandade parterna inte kommer fram till en gemensam lösning sker ett skiljeförfarande på CES (arbetslagen, artiklarna 534, 537–538).

Mekanismer för individuell tvistlösning

I arbetslagen (artikel 492.2 f) föreskrivs att kollektivavtal ska reglera konflikter om anställningsavtal, "nämligen genom förlikning, medling och skiljeförfarande". Det verkar som om de viktigaste kollektivavtalen som reviderats sedan 2009 (textilier, kläder, skor, metall, bygg och handel) inte utnyttjar denna rättsliga möjlighet att reglera lösningen av enskilda konflikter.

Vid disciplinära åtgärder mot en enskild arbetstagare och vid uppsägning ska respektive företagsråd och fackliga organisationer underrättas (artiklarna 353, 356–357 i arbetslagen). Om en arbetstagare sägs upp till följd av att arbetsplatsen har upphört att gälla eller på grund av att arbetstagaren inte har anpassat sig till de krav som hans eller hennes arbete ställer, ska respektive företagsråd och fackliga organisationer informeras och rådfrågas (arbetslagen, artiklarna 370, 375 och 377–378).

I arbetslagen (artikel 387) anges att lagligheten och tillåtligheten av en uppsägning endast kan bedömas av en domstol.

De vanligaste formerna av kollektiv tvistlösning i Portugal i samband med kollektivavtalsförhandlingar är förlikning och medling. Skiljeförfarande är extremt sällsynt. I årsrapporten om kollektivavtal för 2015, 2017 och 2019 (CRL/MTSSS, 2016, 2018, 2020) granskades de trender som observerats under 2005–2018 och slutsatsen var att den vanligaste och mest framgångsrika formen av tvistlösning har varit förlikning. Medling har varit mindre frekvent och med mer begränsade resultat. Mellan 2005 och 2018 offentliggjordes endast ett beslut baserat på frivilligt skiljeförfarande och tre förfaranden för obligatoriskt skiljeförfarande avslutades. De sista två åren fanns det inget att tillägga. När det gäller det nödvändiga skiljeförfarandet har inte ett enda mål avslutats under det senaste årtiondet, även om det 2018 fanns en begäran.

Användning av tvistlösningsmekanismer, 2012–2021

Notera: * Antal årliga förfrågningar.

Källa: CRL/MTSSS (2016, 2018, 2021); DGERT/BTE på nätet.