Landprofil för arbetslivet i Slovakien
Den här profilen beskriver de viktigaste egenskaperna hos arbetslivet i Slovakien. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner, aktörer och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
Mellan 2012 och 2022 ökade bruttonationalprodukten (BNP) per capita i Slovakien avsevärt, med 23,5 %. Detta var en högre tillväxttakt än den genomsnittliga tillväxten i EU-27 på 15,3 % för samma period. Arbetslösheten minskade avsevärt i alla kategorier, med den största minskningen av ungdomsarbetslösheten, som minskade med 15,4 procentenheter under perioden och uppgick till 19,9 % 2022. Den totala arbetslösheten uppgick till 6,1 % 2022, vilket är nära EU-genomsnittet på 6,2 % för samma år. Med undantag för sysselsättningsgraden bland unga ökade sysselsättningsgraden, och tillväxttakten är särskilt hög för kvinnor, och ökade med 6,1 procentenheter från 2012 till 2022.
Sedan den 1 april 2002 regleras anställningsvillkor och arbetsmarknadsrelationer inom den privata och den offentliga sektorn i arbetslagstiftningen (lag nr 311/2001). Lag nr 552/2003 och lag nr 553/2003 reglerar anställningsvillkor inom den offentliga sektorn. Sedan den 1 juni 2017 regleras anställningsvillkoren inom den offentliga sektorn av lag nr 55/2017. Arbetstagarna har traditionellt företrädts av fackföreningar och, när fackföreningar inte varit närvarande, av företagsråd. Sedan den 1 juli 2003 är det dock enligt arbetslagstiftningen tillåtet att anordna företagsråd i fackligt anslutna företag. Det är dock bara fackföreningar som har rätt att delta i kollektiva förhandlingar.
Förutom arbetslagstiftningen regleras arbetsvillkoren, inklusive arbetsmiljön, av lag nr 124/2006. Kollektiva förhandlingar, inklusive förlängning av avtal och lösning av arbetskonflikter, regleras av lag nr 2/1991 om kollektivavtalsförhandlingar.
Det nuvarande systemet för arbetsmarknadsrelationer bildades i början av 1990-talet, när arbetsmarknadens parter bildades. Den sociala dialogen äger rum på treparts- och tvåpartsnivå. Arbetsmarknadens parter rådfrågas av regeringen genom en social trepartsdialog. Den sociala tvåpartsdialogen består av kollektiva förhandlingar på två nivåer som förs på sektors- och företagsnivå.
Arbetsmarknadsrelationerna i Slovakien är för det mesta konsensusorienterade och relativt fredliga. De flesta kollektiva tvister löses genom förlikning eller medling, och få kräver skiljeförfarande. Strejker är sällsynta, och de kollektiva konflikter som registreras leder endast i undantagsfall till strejk.
Kollektiva förhandlingar spelar en viktig roll för utformningen av anställningsvillkor och löner. Det finns inga kollektivavtal på nationell nivå i Slovakien. Det är frivilligt att förhandla om kollektivavtal, men ingångna avtal är juridiskt bindande. Kollektivavtal med en arbetsgivare och flera arbetsgivare ingås inom den privata och den offentliga sektorn. Kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare ingås inom de flesta relevanta sektorer i ekonomin. Förlängningar av kollektivavtal är tillåtna. Inom den offentliga sektorn ingår man separata kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare (flera sektorer) för offentliga och offentliga tjänster.
Den fackliga organisationsgraden har minskat sedan finanskrisen 2008–2009, som ledde till att tusentals arbetstillfällen gick förlorade. Systemet för arbetsmarknadsrelationer påverkades dock inte nämnvärt. Under krisen koncentrerade fackföreningarna sin verksamhet främst på att upprätthålla sysselsättningen i företag som hotades av lågkonjunkturen, och de organiserade inga betydande sociala åtgärder. Eventuella förändringar i systemet för arbetsmarknadsrelationer sedan covid-19-pandemin har varit små. Pandemin hade ingen relevant inverkan på systemet för arbetsmarknadsrelationer under 2020, men de arbetsmarknadsparter som deltar i trepartsrådet för ekonomi och sociala frågor (Hospodarska a socialna rada, HSR) rådfrågades sällan av regeringen om ändringar som antagits i lagstiftningen.
