Kollektivavtal i Slovakien

Kollektiva förhandlingar är frivilliga för arbetsmarknadens parter och äger rum utan inblandning från staten. Kollektivavtal på två nivåer äger rum på bransch- och företagsnivå, där kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare och en arbetsgivare kan ingås. Det finns inga kollektivavtalsförhandlingar på nationell nivå i Slovakien. Bestämmelser som avtalats i kollektivavtal som omfattar både arbetsgivare och en arbetsgivare är rättsligt bindande för avtalsparterna. Det finns inga separata kollektivavtalsförhandlingar för tjänstemän och arbetare. Kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare kan utvidgas till att omfatta arbetsgivare som bedriver jämförbar verksamhet i enlighet med den statistiska näringsgrensindelningen (NACE). Kollektivavtalen tillämpas på samma sätt för alla arbetstagare, oavsett om de är medlemmar i ett fackförbund eller inte.

Sedan den ekonomiska krisen har det funnits en tendens till decentralisering av förhandlingarna från sektorsnivå till företagsnivå. Till exempel registrerades 27 och 23 nya kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare av MPSVR SR under 2011 respektive 2012. Under både 2017 och 2018 registrerades 14 nya avtal som omfattar flera arbetsgivare. En del av avtalen som omfattar flera arbetsgivare ingås för mer än ett år, vilket påverkar antalet nya avtal som ingås under motsvarande år. Under 2019 och 2020 registrerades till exempel 20 respektive 11 nya avtal som omfattar flera arbetsgivare. Under 2022 registrerades 13 nya avtal.

Löneförhandlingarnas omfattning

Enligt arbetsmarknadens parter omfattas upp till 35 procent av de anställda i landet av kollektivavtal. Enligt European Company Survey (ECS) 2013 omfattades cirka 30 % av de anställda på företagsnivå när alla nivåer beaktas. På sektoriell och regional nivå är täckningen cirka 10 %. På samma sätt är täckningen på yrkesnivå och sektorsövergripande nivå också 10 %.

Kollektivavtalstäckning för anställda från olika källor

* Andel anställda som arbetar i lokala enheter där mer än 50 % av de anställda omfattas av ett kollektivavtal i förhållande till det totala antalet anställda som deltog i undersökningen.

Källor: Eurofound, ECS 2013 och 2019 (inklusive företag inom den privata sektorn med >10 anställda (Nace-koderna B–S), med möjlighet till flervalssvar). Eurostat [earn_ses10_01], [earn_ses14_01], [earn_ses18_01], Undersökning av inkomststrukturer 2010, 2014 och 2018 (inklusive företag med >10 anställda (Nace-koderna B–S, utom O), med ett enda svar för varje lokal enhet).

Enligt KOZ SR var den totala täckningen av anställda enligt företagens kollektivavtal i Slovakien 26,4 % 2019. I den privata sektorn var täckningen 15,4 %, det vill säga högre än den täckning som uppskattades av ECS 2019. Den totala täckningen av kollektivavtal är dock högre (cirka 35 procent) eftersom anställda i flera företag som inte omfattas av företagsavtal omfattas av avtal som omfattar flera arbetsgivare. Sedan 2021, då utvidgningen av avtal som omfattar flera arbetsgivare avskaffades, har täckningen minskat. Enligt KOZ SR minskade antalet anställda som omfattas av kollektivavtal med cirka 140 000 anställda mellan 2021 och 2022.

Kollektiva förhandlingar äger rum på två nivåer: kollektivavtalsförhandlingar med en enda arbetsgivare på företags- eller etableringsnivå och kollektivavtalsförhandlingar som omfattar flera arbetsgivare inom de flesta sektorer i ekonomin. Kollektivavtalsförhandlingar som omfattar flera arbetsgivare och en enda arbetsgivare spelar en viktig roll när det gäller att fastställa de anställdas arbetsvillkor, arbetstid och löner. Kollektiva förhandlingar som omfattar flera arbetsgivare är viktiga, men kollektiva förhandlingar med en enda arbetsgivare dominerar.

Kollektiva förhandlingar förekommer inom den privata och den offentliga sektorn. Till exempel inom den offentliga sektorn sluts separata kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare (flera sektorer) för den offentliga sektorn. Kollektivavtalet för den offentliga sektorn omfattar i första hand arbetstagare inom utbildningssektorn (inklusive forskning) och hälso- och sjukvårdssektorn.

Nivåer av kollektivavtalsförhandlingar, 2022

Artikulation

Vertikal samordning finns eftersom kollektivförhandlingar på sektors- och företagsnivå är sammanlänkade. I kollektivavtal på företagsnivå kan man avtala om förmånligare anställnings- och arbetsvillkor än vad som fastställs i kollektivavtalet som omfattar flera arbetsgivare.

Avtalsförhandlingarna inleds i allmänhet ett par månader före utgången av kalenderåret, då kollektivavtalen vanligtvis löper ut. Båda parter kan inleda förhandlingar, men de fackliga organisationerna brukar ta det första steget genom att lämna in sitt första förslag till arbetsgivaren, företagsledningen eller arbetsgivarorganisationen. Arbetsgivarrepresentanterna förväntas svara inom 60 dagar. Kollektiva förhandlingar består vanligtvis av en eller flera förhandlingsrundor. Antalet beror vanligtvis på fackföreningarnas krav och den ekonomiska situationen på arbetsgivarsidan. Det kan också påverkas av förhandlingsstilen (i samförstånd eller motstridig).

Kollektiva förhandlingar samordnas vertikalt mellan olika förhandlingsnivåer. Det finns en direkt koppling mellan kollektivavtalsförhandlingar som omfattar flera arbetsgivare och kollektivavtal som omfattar en enda arbetsgivare. På grund av sambandet föregår förhandlingsrundor som omfattar flera arbetsgivare vanligtvis avtalsrundor med en enda arbetsgivare. Enligt arbetslagen kan man i företagets kollektivavtal endast avtala om bestämmelser som är lika förmånliga eller förmånligare för arbetstagarna än de som definieras i arbetslagen eller bestämmelser som överenskommits i kollektivavtalet för flera arbetsgivare. Man kan till exempel komma överens om en lika stor eller högre löneökning. Det finns inga "mönstersättande" kollektivavtal eller avtal. Kollektivförhandlingar i enskilda sektorer är formellt oberoende utan formaliserad horisontell samordning.

Det är tillåtet enligt lag att utvidga kollektivavtalen. Kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare kan utvidgas till att omfatta andra arbetsgivare inom samma bransch eller sektor i enlighet med de regler som anges i lag nr 2/1991 om kollektivavtalsförhandlingar, i dess ändrade lydelse. Ett förslag till förlängning kan lämnas in av båda de avtalsslutande arbetsmarknadsparterna, men det är oftast de fackliga organisationerna som gör det. Förslaget överlämnas till MPSVR SR och en särskild arbetsgrupp behandlar det. På grund av frekventa förändringar i regleringen av förlängningar avseende samtycke från arbetsgivare som berörs av förlängningen, tillämpas förlängningar sällan. Till exempel gjordes fyra förlängningar 2005–2006, fem förlängningar 2009 och ingen under 2010–2013.

Sedan 2014 har det varit möjligt att förlänga ett kollektivavtal utan samtycke från den arbetsgivare som berörs av förlängningen. Vissa fackliga organisationer, särskilt OZ Kovo, utnyttjade denna möjlighet till sin fördel. I mars 2016 beslutade författningsdomstolen att utvidgningsmekanismen inte var förenlig med den konstitutionellt godtagbara andan i lagstiftningen. Den 1 september 2017 infördes genom ändringar i lagstiftningen begreppet "representativt kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare". Nu kunde bara sådana avtal förlängas, och det behövdes inte samtycke från de arbetsgivare som inte hade undertecknat kollektivavtalet. Under både 2019 och 2020 förlängdes fem avtal som omfattar flera arbetsgivare. Den 1 mars 2021 slopades förlängningen av representationsavtal (lag nr 76/2021, artikel II) och under 2022 förlängdes inget kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare.

Det är tillåtet att avvika från kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare endast till förmån för arbetstagarna. Det är till exempel inte möjligt att avvika från kollektivavtal för att betala löner som är lägre än den kollektivavtalade nivån. Undantagsklausuler tillämpas vanligtvis inte i kollektivavtal, och öppningsmöjligheterna är föremål för en ömsesidig överenskommelse mellan avtalsparterna.

Kollektivavtalet kan vara i kraft om det inte i kollektivavtalet förhandlas om på något annat sätt om giltighetstiden för vissa skyldigheter. När giltighetstiden eller upphörandedatumet inte har angetts i kollektivavtalet är det giltigt i ett år. Tidigare avtalades kollektivavtal för företag och kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare inom den offentliga sektorn för ett år, men på senare tid har man inom den offentliga sektorn ingått avtal som omfattar flera arbetsgivare för en längre period. Kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare inom näringslivet var tidigare giltiga i två till tre år.

Arbetsfred ska råda så länge kollektivavtalet gäller. Fredsklausuler som sådana ingår dock i allmänhet inte i kollektivavtal. Lag nr 2/1991 om kollektivavtalsförhandlingar innehåller en bestämmelse enligt vilken en kollektiv arbetskonflikt kan uppstå genom att bestämmelser eller rättigheter som överenskommits i det befintliga kollektivavtalet (tvist om rättigheter) inte uppfylls. I sådana fall kan de avtalsslutande arbetsmarknadsparterna använda sig av förfarandet för lösning av arbetstvister. För att lösa uppkomna arbetskonflikter finns det interna mekanismer i vissa kollektivavtal inom företagen.

Förutom veckoarbetstid och löneökningar är gemensamma ämnen i kollektivavtalen bland annat arbetstagarnas rätt att företräda, arbetarskydd, regler om uppsägning (främst avgångsvederlag), tilläggsersättning (t.ex. för övertidsarbete, arbete på helgdagar eller nattarbete), flexibla arbetstidsformer, inrättandet av en socialfond i företagen och dess användning samt icke-diskriminering och jämställdhet i arbetslivet. År 2020 avtalades om villkoren för hemarbete under covid-19-pandemin i företagens kollektivavtal.