Landprofil för arbetslivet i Slovakien
Den här profilen beskriver de viktigaste egenskaperna hos arbetslivet i Slovakien. Syftet är att ge relevant bakgrundsinformation om arbetslivets strukturer, institutioner, aktörer och relevanta regelverk.
Detta omfattar indikatorer, data och regleringssystem för följande aspekter: aktörer och institutioner, kollektiva och individuella anställningsförhållanden, hälsa och välbefinnande, lön, arbetstid, kompetens och utbildning samt jämställdhet och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Profilerna uppdateras systematiskt vartannat år.
Stridsåtgärder och lösning av kollektiva arbetsmarknadstvister regleras av lagen om kollektivavtalsförhandlingar. För att försvara sina intressen och driva sina krav har de anställda rätt att strejka, och arbetsgivarna har rätt att stänga ute de anställda från sina lokaler. Dessa verktyg anses dock vara extrema och kan endast användas när andra alternativ för att lösa den industriella konflikten har misslyckats. Enligt lagen om kollektivavtal måste fackföreningarna, innan de utlyser en strejk, försöka lösa tvisten genom ett förliknings- eller medlingsförfarande (konanie pred sprostredkovatelom). Om detta misslyckas kan endera parten begära en skiljeman, eller så kan fackföreningarna utlysa en strejk och arbetsgivarna kan använda en lockout (výluka).
Ett fackligt beslut om strejk måste grundas på resultatet av en sluten omröstning, där det krävs en majoritet av rösterna. Fackföreningar kan välja olika typer av strejker; Vanligtvis tar en strejk formen av en arbetsnedläggelse, men i sällsynta fall kan det vara en arbetsstrejk. Innan de går ut i strejk utlyser fackföreningarna ett strejklarm (strajková pohotovost) eller utlyser en korttidsvarning för att sätta press på arbetsgivaren när de förhandlar. En strejk kan betraktas som olaglig om den inte föregås av en formell begäran om kollektivavtal och ett försök till förlikning (med undantag för solidaritetsstrejker), om den äger rum medan kollektivavtalet i frågan fortfarande är i kraft eller om skiljeförfarandet har inletts.
Strejker förekommer relativt sällan – under åren 2005–2010 förekom endast tre verkliga strejker. År 2011 förekom två symboliska varningsstrejker och år 2012 organiserades två kortvariga strejker av lärare. En del strejker organiserades inte i enlighet med lag nr 2/1991 om kollektivavtalsförhandlingar, som reglerar strejker. I stället baserades de på slovakiska medborgares konstitutionella rätt att strejka. Under åren 2013–2015 förekom inga betydande strejker, men under åren 2019–2022 ökade antalet strejker. Under denna period gick det största antalet arbetsdagar förlorade under 2020 (19 dagar), då 330 anställda deltog i tre strejker.
Utöver de verktyg som diskuterats tidigare kan man i kollektivavtal komma överens om interna mekanismer och spelregler för konfliktlösning för att förebygga öppna konflikter. Interna mekanismer avtalas i allmänhet i kollektivavtal. I kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare inrättas i allmänhet bilaterala jämställdhetskommittéer för att behandla tvister.
Civila domstolar kan besluta om legitimiteten av strejker, men sådana fall är sällsynta.
Utvecklingen av stridsåtgärderna 2011–2022
2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Working days lost per 1,000 employees1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | n.a. | n.a. | n.a. | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.0 |
| Number of strikes2 | 4 | 2 | 0 | 1 | 1 | 2 | 2 | 0 | 4 | 3 | 4 | 0 |
Obs: n.a., inte tillgängligt.
Källor: 1ETUI, 2Slovakiens statistikkontor (Štatistický úrad Slovenskej republiky).
Mekanismer för kollektiv tvistlösning
Standardmekanismerna för att hantera kollektiva arbetstvister är förlikning eller medling och skiljeförfaranden. Kollektiva arbetsmarknadskonflikter kan gälla ingående av ett nytt kollektivavtal eller fullgörande av bestämmelser eller skyldigheter som avtalsparterna har kommit överens om i befintliga kollektivavtal eller företagsavtal som omfattar flera arbetsgivare. Kollektiva arbetskonflikter uppstår vanligtvis på grund av uppsägningar och lönefrågor.
Förlikning eller medling äger rum endast om parterna så önskar och syftar till att få de två parterna i en kollektiv tvist att nå en överenskommelse. Förlikningsmän och medlare finns tillgängliga från en lista som upprätthålls av MPSVR SR. Om förlikning eller medling misslyckas kan parterna komma överens om att hänskjuta tvisten till skiljeförfarande. MPSVR SR kan på begäran av någon av avtalsparterna utse en skiljeman om tvisten rör tolkningen av ett befintligt kollektivavtal eller i företag där strejk är förbjuden på grund av yrkets eller arbetets natur, t.ex. inom vissa specialiserade offentliga och offentliga tjänsteområden. Endera parten kan överklaga skiljemannens beslut till den civila domstolen inom 15 dagar efter det att beslutet har meddelats. I annat fall är avgörandet rättsligt bindande. Om skiljemannens beslut godkänns som ogiltigt behandlar samma skiljeman ärendet igen. Om detta inte är möjligt utser MPSVR SR en annan skiljeman.
Mekanismer för individuell tvistlösning
Det finns inga specialiserade arbetsdomstolar i Slovakien. Tvister mellan en anställd och dennes arbetsgivare om anspråk som härrör från arbetsrättsliga förhållanden, främst från arbetslagstiftningen, prövas och avgörs av tvistemålsdomstolarna. Deltagarna kan lösa sina bestridda anspråk genom ett avtal om dessa krav, som måste vara skriftligt, annars är det ogiltigt.
Användning av tvistlösningsmekanismer 2012–2022
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Number of cases registered by the MPSVR SR | 15 | 13 | 11 | 14 | 17 | 21 | 21 | 28 | 26 | 20 | 18 |
Källa: MPSVR SR (odaterad)
Användning av alternativa tvistlösningsmekanismer
Med undantag för 2013 och 2021 dominerade användningen av förlikning eller medling bland de tillgängliga tvistlösningsmekanismerna under 2012–2022. Under 2019 och 2020 användes till exempel förlikning eller medling i 23 och 22 fall av 28 respektive 26 registrerade arbetstvister. Under 2015 och 2022 användes endast förlikning eller medling.
Tvistlösningsmekanismer används effektivt och nästan alla registrerade tvister löses framgångsrikt. Största delen av tvisterna gäller ingående av nya kollektivavtal eller kompletteringar av befintliga avtal.
Användning av tvistlösningsmekanismer 2012–2022
2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Number of conciliation or mediation cases | 14 | 9 | 10 | 14 | 15 | 17 | 18 | 23 | 22 | 13 | 18 |
| Number of arbitration cases | 2 | 4 | 1 | 0 | 2 | 4 | 3 | 5 | 4 | 7 | 0 |
Källa: MPSVR SR (odaterad)
