Aktörer och institutioner i Slovenien

Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor, sociala frågor och lika möjligheter (Ministrstvo za delo, družino, socialne zadeve in enake možnosti) arbetar främst med social dialog och arbetsvillkor, inklusive hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Dess mål är att tillhandahålla den nödvändiga rättsliga ramen och informations-, rådgivnings- och tvistlösningstjänster samt en miniminivå av arbetarskydd genom lagstiftning. Till ministeriets sektion för arbetarskyddsfrågor hör beredning av lagar och andra bestämmelser som gäller hälsa och säkerhet i arbetet. Delegationen samarbetar också med de övriga fackministerierna vid beredningen av enskilda förordningar. Staten deltar också i nationella trepartssamråd eller trepartsförhandlingar om ekonomiska och sociala frågor och är partner i sektoriella trepartsorgan. Staten har i egenskap av arbetsgivare i hög grad engagerat sig i arbetsmarknadsrelationerna inom den offentliga sektorn. Detta omfattar den offentliga förvaltningen (statlig förvaltning på central, regional och lokal nivå), offentliga sociala tjänster (t.ex. hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, utbildning och barnomsorg) samt industriella och kommersiella företag (t.ex. posttjänster och järnvägar).

Sloveniens yrkesinspektion övervakar genomförandet av lagar, andra författningar, kollektivavtal och allmänna lagar som reglerar anställningsförhållanden, löner och andra vinster av anställningen, anställning av arbetstagare i hemlandet och utomlands, arbetstagares deltagande i företagsledningen, strejker och arbetstagarnas säkerhet på arbetsplatsen, om inte annat anges i förordningar. En arbetstagare kan begära rättsligt skydd vid en behörig arbetsdomstol. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan också komma överens om att lösa en tvist genom medling. Representativa fackförbund och arbetsgivarorganisationer föreslår medlingsexperter för medling i enskilda fall och skiljemän för att lösa arbetstvister. Uppgifterna om experter och skiljedomare förs av ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor, sociala frågor och lika möjligheter.

Avdelningen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen vid ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familjefrågor, sociala frågor och lika möjligheter övervakar och bedömer situationen på arbetsmiljöområdet.

Fackföreningarnas representativitet regleras i lagen om representativitet för fackföreningar. I artikel 6 i denna lag fastställs kriterierna för representativitet, enligt vilka en representativ fackförening måste vara demokratisk, möjliggöra frivilligt medlemskap, ha varit aktiv under de senaste sex månaderna, vara oberoende av statliga organ och arbetsgivare, till största delen finansieras genom medlemsavgifter och andra interna källor, och ha ett visst antal medlemmar (minst 10 % av de anställda i en viss bransch, verksamhet eller sysselsättning).

Arbetsgivarorganisationernas representativitet regleras inte i någon särskild lag. Den regleras dock indirekt i lagen om kollektivavtal. I artikel 12 i lagen föreskrivs att när ett kollektivavtal har slutits mellan en eller flera representativa fackföreningar och en eller flera representativa arbetsgivarorganisationer, kan en av parterna begära att arbetsmarknadsministern utvidgar kollektivavtalet till att omfatta alla arbetsgivare i den verksamhet som avtalet avser. Arbetsgivarorganisationen måste i det här fallet anställa mer än hälften av alla arbetstagare i företag som omfattas av utvidgningen.

Om facklig representation

Den fackliga representationen garanteras i Sloveniens författning. I artikel 76 i konstitutionen föreskrivs att det är fritt att organisera sig och arbeta i fackföreningar, liksom att vara medlem i fackföreningar. Följaktligen finns det inga rättsliga begränsningar när det gäller rätten att ansluta sig till fackföreningar.

Enligt uppgifter från OECD och AIAS (2021) hade den fackliga anslutningsgraden minskat före finanskrisen (från 43,7 % av arbetskraften 2003 till 26,2 % 2013) och fortsatte att minska under krisen.

Facklig organisationsgrad och organisationsgrad 2011–2019

Anm.: * Andel anställda som är medlemmar i en fackförening. ** Det totala antalet medlemmar i en fackförening (inklusive egenföretagare och icke aktiva medlemmar i en fackförening – dvs. studenter, pensionärer och arbetslösa) på nationell nivå. Uppgift saknas när uppgiften saknas.

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och federationerna i Slovenien är följande:

• ZSSS, den största fackliga organisationen

• Samorganisationen för fackföreningar inom den offentliga sektorn (Konfederacija Sindikatov Javnega Sektorja Slovenije, KSJS)

• Sloveniens fackliga centralorganisation Pergam (Konfederacija Sindikatov Slovenije Pergam, Pergam)

• Sloveniens fackliga samorganisation 90 (Konfederacija Sindikatov 90 Slovenije, KS90)

• Oberoende konfederationen av nya fackföreningar i Slovenien (Konfederacija novih sindikatov Slovenije, KNSS)

• Sloveniens fackförenings fackförening – Solidaritet (Zveza delavskih sindikatov Slovenije – Solidarnost, Solidarnost)

• Slovenska zveza sindikatov Alternativa, Alternativa, Slovenska zveza sindikatov Alternativa, Alternativa)

• Sammanslutningen av representativa fackföreningar i Slovenien (Zveza reprezentativnih sindikatov Slovenije, ZRSS)

• (Konfederacija slovenskih sindikatov, KSS)

De viktigaste fackliga centralorganisationerna och centralorganisationerna

Källor: Eurofound, 2014a; ZSSS, interna data

Om arbetsgivarrepresentation

Medlemskapet i arbetsgivarorganisationer minskade mest när det obligatoriska medlemskapet i Sloveniens handels- och industrikammare (Gospodarska zbornica Slovenije, GZS) avskaffades 2006. Två år senare låg den på 55 % av arbetsgivarna (Glassner, 2013).

Sloveniens arbetsgivarförbund (Združenje delodajalcev Slovenije, ZDS) var den första frivilliga ekonomiska sammanslutningen i Slovenien som företrädde och skyddade arbetsgivarnas intressen. Den hävdar att hälften av alla anställda i den privata sektorn är anställda av mer än 1 000 av dess medlemmar, vilket motsvarar över hälften av det totala kapitalet i Slovenien.

Arbetsgivarorganisationernas medlemsantal och organisationsgrad, 2012–2019 (%)

Anm.: * Procentandel anställda som arbetar på en arbetsplats som är medlem i en arbetsgivarorganisation som deltar i kollektivavtalsförhandlingar. Uppgift saknas i uppgift om hur stor andel av de anställda som arbetar på en arbetsplats är inte tillgänglig.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna

De viktigaste branschövergripande arbetsgivarorganisationerna i Slovenien är följande:

• GZS

• ZDS (på engelska)

• Slovenska handelskammaren (Trgovinska zbornica Slovenije, TZS)

• Sloveniens kammare för hantverk och småföretag (Obrtno-Podjetniška zbornica Slovenije, OZS)

• Sammanslutningen av arbetsgivare inom hantverk och småföretag i Slovenien (Združenje delodajalcev obrti in podjetnikov Slovenije, ZDOPS)

Det finns fyra branschövergripande arbetsgivarorganisationer i Slovenien som alla uppfyller tröskeln för att betraktas som representativa. Alla fyra deltar i branschövergripande kollektivförhandlingar och i strukturer för social dialog mellan två och tre parter.

TZS omfattar endast handelssektorn och deltar inte i sektorsövergripande kollektivavtalsförhandlingar, utan är en del av den sociala trepartsdialogen.

De viktigaste arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna

Källor: Eurofound, 2014a; ZDS (medlemsregister); TZS (medlemsregister); OZS (odaterad); GZS (medlemsregister)

ESK inrättades i juni 1994 genom en trepartsöverenskommelse om lönepolitiken inom den privata sektorn. Genom detta avtal inrättade regeringen, arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna ett centralt organ för trepartssamarbete i Slovenien. ESK har i hög grad bidragit till ett framgångsrikt genomförande av grundläggande ekonomiska och sociala reformer och övergångsprocessen, liksom till närmandet till EU och integrationen i den internationella ekonomin. Dessutom har den bidragit till att upprätthålla social rättvisa och social fred, som ses som avgörande för en framgångsrik ekonomisk utveckling. ESK:s verksamhetsområde rör främst arbetsmarknadsrelationer, arbetsvillkor, arbetslagstiftning, sociala rättigheter och sysselsättningspolitik. Andra bredare ekonomiska och sociala frågor som berör arbetstagare och deras familjer. arbetsgivarnas intressen och regeringens politik.

ESK:s främsta uppgift är rådgivande, vilket innebär att den deltar aktivt i beredningen av lagstiftning och andra dokument. Den kan också ta ställning i olika frågor, t.ex. arbetsdokument och utkast till dokument (t.ex. statsbudgeten och budgetpromemorian).

ESK har också en förhandlingsliknande funktion (även om den inte deltar i kollektivavtalsförhandlingar i egentlig mening), vilket innebär att "sociala avtal", lönepolitiska avtal och andra trepartsöverenskommelser förhandlas fram inom ramen för ESK.

ESK:s ändrade arbetsordning antogs i januari 2017. Varje partner representeras nu av åtta ledamöter. Detta är en välkommen förändring, eftersom den återspeglar det ökade antalet fackföreningar.

ESK:s arbetsordning ändrades på nytt 2019. Inom ramen för sitt arbete bör ESK, i egenskap av viktig aktör, delta i utarbetandet av lagstiftning på de ekonomiska och sociala områden som den behandlar (före och under den offentliga diskussionen om denna) genom att formulera ståndpunkter, yttranden och rekommendationer om arbetsdokument, utkast till och förslag till rättsakter, förordningar och förordningar som föreslagits av Sloveniens regering.

De viktigaste treparts- och tvåpartsorganen

På företagsnivå finns det två representationskanaler: fackföreningar och företagsråd/förtroendevalda. Resultaten av Eurofounds europeiska företagsundersökning 2019 tyder på att fackliga förtroendemän spelar en framträdande roll i Sloveniens tvåkanalssystem. Resultaten tyder också på att där det finns dubbla representationsformer tenderar fackföreningar att fokusera mest på kollektiva förhandlingar, medan företagsråd främst är involverade i information och samråd. I Slovenien finns det en avgränsning av befogenheterna mellan företagsråd och fackföreningar. Lagstiftningen slår fast att arbetstagarnas rätt att delta i företagsledningen inte får inkräkta på fackföreningars och arbetsgivarorganisationers rättigheter och skyldigheter att skydda sina medlemmars intressen.

Enligt Eurofound (2009) har Sloveniens strukturer för arbetstagarrepresentation en medelhög till hög täckning jämfört med Europa som helhet, med 42 % av de företag som ingår i undersökningen och 66 % av arbetstagarna som omfattas av någon form av organ, och ytterligare 15 % av företagen som använder representation vid behov. Fackföreningar har den högsta förekomsten av representation på en kanal (23 % av arbetsplatserna täcker 25 % av de anställda). När det gäller personaltäckning är representation med dubbla kanaler mest utbredd (15 % av anläggningarna har 39 % anställda). Företagsråd som representativa organ med en kanal är mycket sällsynta och förekommer främst i mindre företag (4 % av anläggningarna, vilket endast omfattar 2 % av de anställda).

Regleringen av dessa organ är kodifierad både i lag och i kollektivavtal.

Förordning, sammansättning och organens befogenheter