Bakgrund för Slovenien

Mellan 2012 och 2022 ökade Sloveniens BNP kraftigt, med 25,92 %. Denna ökning var mer än genomsnittet för EU-27 på 15,29 % för samma period. Arbetslösheten minskade i alla kategorier. Den största minskningen skedde i ungdomsarbetslösheten, som sjönk med 10,7 procentenheter, från 20,8 procent 2012 till 10,1 procent 2022. Den totala arbetslösheten i Slovenien 2022 uppgick till 4 %, vilket var lägre än EU-genomsnittet på 6,2 %. Sysselsättningen bland kvinnor ökade mellan 2012 och 2022 (6,4 procentenheter) till 72,9 %. Ungdomssysselsättningen ökade med 3,1 procentenheter under samma period och uppgick till 35,9 procent 2022.

Institutet för makroekonomisk analys och utveckling rapporterar att Sloveniens ekonomi såg en snabb återhämtning under 2021 med hjälp av kraftfulla statliga åtgärder som höll befolkningens materiella och finansiella situation relativt stabil (IMAD, 2022). De åtgärder som vidtogs för att mildra effekterna av covid-19-pandemin bidrog i hög grad till den snabba återhämtningen av BNP (som redan 2021 hade överskridit nivån före krisen), eftersom de gjorde det möjligt att upprätthålla landets ekonomiska potential samtidigt som strikta begränsningsåtgärder vidtogs.

Anställningsförhållanden i Slovenien regleras av lagen om anställningsförhållanden (Zakon o delovnih razmerjih, Sloveniens officiella tidning, nr 21/2013). Under 2022 gjordes inga större ändringar i lagen.

I juni 2017 antog regeringen ändringar av lagen om arbetsmarknadsreglering (Zakon o urejanju trga dela) och lagen om yrkesinspektion (Zakon o inšpekciji dela, Sloveniens officiella tidningnr 55/2017 ) efter att slutligen ha nått en överenskommelse med arbetsmarknadens parter. Ändringarna av arbetsmarknadslagstiftningen omfattar olika åtgärder som syftar till att aktivera arbetsmarknadspolitiken för arbetslösa, medan ändringarna av lagstiftningen om yrkesinspektion omfattar nya befogenheter för yrkesinspektörer att förhindra arbete på grundval av civilrättsliga avtal och att skydda arbetstagare om deras arbetsgivare inte betalar dem i tid.

I maj 2014 trädde lagen om förebyggande av odeklarerat arbete och sysselsättning (Zakon o preprečevanju dela in zaposlovanja na črno, Sloveniens officiella tidningnr 32/2014) i kraft.

Kollektivavtal regleras av lagen om kollektivavtal (Zakon o kolektivnih pogodbah, Sloveniens officiella tidning, nr 43/2006). I denna lag regleras parterna, innehållet i och förfarandet för undertecknande av ett kollektivavtal samt dess form, giltighet och uppsägning. fredlig lösning av kollektiva arbetstvister; registrering och offentliggörande av kollektivavtal. Den fackliga representationen regleras av lagen om fackliga organisationers representativitet (Zakon o reprezentativnosti sindikatov, Sloveniens officiella kungörelseorgan, nr 13/1993).

Arbetsmarknadsrelationerna i Slovenien slog rot på 1870-talet, när fackföreningarna blev juridiska personer. Vid sekelskiftet fanns det 17 industriförbund. Fackföreningarna centraliserades efter andra världskriget och det blev obligatoriskt att vara medlem. Det fanns inga arbetsgivarorganisationer.

Efter förändringen av det socioekonomiska systemet och de första fria valen växte ett demokratiskt system för arbetsmarknadsrelationer gradvis fram med fria kollektiva förhandlingar. En studie av Stanojević och Kanjuo Mrčela (2014) visade att de industriella relationerna i Slovenien höll på att förändras. Även om arbetsmarknadens parter beskrev kollektivförhandlingarna i Slovenien som mer samarbetsinriktade än konfliktfyllda, rapporterade de också att det fanns sektorer där det praktiskt taget inte fanns någon social dialog längre. Denna studie bekräftade resultaten av en tidigare analys av Eurofound (2013), som visade att den sociala dialogen har försämrats sedan finanskrisen bröt ut (t.ex. att arbetsgivarna bröt mot kollektivavtalen i allt större utsträckning, att oron bland arbetstagarna ökade, att antalet strejker ökade och att ensidiga och förhastade statliga ingripanden i samband med arbetsvillkoren i den offentliga sektorn ökade). Arbetsmarknadens parter undertecknade dock socialavtalet för 2015–2016 i februari 2015, efter många års förhandlingar.

I början av covid-19-pandemin kände sig fackföreningarna utestängda från den sociala dialogen. De framhöll att regeringen helt ignorerade dem och inte beaktade deras förslag när de utarbetade det första och andra åtgärdspaketet för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. En del av de fackliga förslagen antogs senare i flera på varandra följande paket, men regeringen ignorerade fackföreningarna när det gällde de viktigaste frågorna. Sloveniens fria fackföreningsförbund (Zveza Svobodnih Sindikatov Slovenije, ZSSS), den största fackliga centralorganisationen, hävdar att regeringen bröt mot reglerna för Sloveniens ekonomiska och sociala råd (Ekonomsko-socialni svet, ESK) när den antog åtgärder som svar på covid-19-pandemin. De största fackföreningarna avgick i protest från detta organ i maj 2021. De bestämde sig för att ta detta steg eftersom regeringen antog lagar utan att samråda med arbetsmarknadens parter. I juli 2022, efter valet till solidaritetskåren, träffades arbetsmarknadens parter på nytt och undertecknade ingressen till överenskommelsen om att återuppta den sociala dialogen. I ingressen konstateras att den sociala dialogen är en viktig demokratisk tillgång som är av avgörande betydelse för Sloveniens utveckling, medborgarnas välfärd, den sociala freden och återuppbyggnaden av förtroendet mellan arbetsmarknadens parter. Den nyutnämnde ordföranden för ESK betonade vikten av att förnya den sociala dialogen och det sociala partnerskapet.