Kollektivavtal i Slovenien

Kollektivavtalsförhandlingarna i Slovenien är mycket strukturerade. I den privata sektorn sker kollektiva förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare på bransch- och företagsnivå. De nationella förhandlingarna för den privata sektorn som helhet upphörde dock i slutet av 2005 efter det att arbetsgivarna beslutat att dra sig ur avtalet. Det avtal som tidigare hade omfattat hela den privata sektorn, det allmänna kollektivavtalet för den icke-kommersiella sektorn, sades upp 2005.

Inom den offentliga sektorn finns ett avtal som omfattar hela den icke-kommersiella sektorn och separata avtal för olika delar av den.

Avtal på branschnivå måste registreras hos ministeriet för arbete, familj, sociala frågor och lika möjligheter.

Förhandlingar på företagsnivå är mycket viktiga och kompletterar sektorsvisa förhandlingar inom de flesta sektorer. I Slovenien finns det inga större (sektorsövergripande) avtal mellan arbetsmarknadens parter eller höjningar av minimilönen som föreskrivs av regeringen.

Kollektivavtal är juridiskt bindande. I den privata sektorn samordnas löneförhandlingarna på branschnivå. Kollektivavtalen på branschnivå innehåller minimistandarder som endast kan ändras till det bättre genom kollektivavtal på lägre nivå (på företagsnivå). Inom den offentliga sektorn finns ett centraliserat system för att fastställa löner och andra rättigheter. Den viktigaste tendensen inom kollektivförhandlingar är decentralisering (Eurofound, 2013).

Täckningen för kollektiva löneförhandlingar bland företag inom den privata sektorn uppgick till 68 % 2019, enligt uppgifter från European Company Survey 2019.

Uppgifter från European Company Survey 2013 visar att kollektivavtalen omfattades av 78 % år 2013, vilket tyder på att täckningen minskar.

Kollektivavtalstäckning för anställda

Källor: Eurofound, European Company Survey 2013/2019 (inklusive företag i den privata sektorn med fler än 10 anställda (Nace-koderna B–S), frågan i undersökningen var en flervalsfråga och flera svar var möjliga). Eurostat [earn_ses10_01], [earn_ses14_01], [earn_ses18_01] (inklusive företag med fler än 10 anställda (Nace-koderna B–S, utom O), med ett enda svar för varje lokal enhet). OECD och AIAS, 2021.

Under lång tid var den dominerande förhandlings- och lönebildningsnivån i Slovenien sektorsnivå, men den nuvarande trenden inom kollektivförhandlingar är decentralisering.

Arbetstiden definieras i Sloveniens lagstiftning. I kollektivavtalen fastställs den lagstadgade veckoarbetstiden, som är 40 timmar.

Nivåer av kollektivavtalsförhandlingar, 2022

Artikulation

I allmänhet kan överenskommelser på en lägre nivå endast förbättra de överenskommelser som uppnåtts på en högre nivå. I 2006 års lag om kollektivavtal infördes dock en bestämmelse enligt vilken det i ett avtal på högre nivå uttryckligen kan föreskrivas att avtal på lägre nivå ska försämra villkoren. Det måste dock betonas att denna bestämmelse genomförs i praktiken i få avtal.

Förhandlingsrundor äger rum under hela året. Det finns ingen specifik period eller mönster över året.

I Slovenien finns det inga vägledande kollektivavtal eller "trendsättande sektorer" som utgör en ram för andra sektorer. För närvarande finns det inget tvärsektoriellt kollektivavtal inom den privata sektorn. Det finns ingen egentlig samordning av kollektivavtalen, men det finns ett visst mönster för förhandlingar (mellan olika sektorer). Vertikal samordning spelar också en roll, eftersom förhandlarna från arbetsgivare och fackföreningar också företräder olika företag, och därmed påverkar de rättigheter som överenskommits på de lägre nivåerna de högre nivåerna i kollektivavtalsförhandlingarna.

Vissa branschvisa kollektivavtal som ger arbetstagarna lägre rättigheter än andra branschvisa kollektivavtal, t.ex. kollektivavtalet för textil-, beklädnads-, läder- och läderförädlingsindustrin, används av arbetsgivarna när de förhandlar om andra branschvisa kollektivavtal för att försöka sänka standarden på arbetstagarna.

När det gäller förlängningsmekanismerna anges följande i 12 och 13 §§ i lagen om kollektivavtal.

• Om ett kollektivavtal om en eller flera verksamheter ingås mellan en eller flera representativa fackföreningar och en eller flera representativa arbetsgivarorganisationer, kan en av parterna föreslå arbetsmarknadsministern att giltigheten av hela kollektivavtalet eller en del av det ska utvidgas till att omfatta alla arbetsgivare inom en eller flera verksamheter för vilka avtalet har ingåtts.

• Ministern erkänner en förlängning av giltighetstiden för hela eller delar av kollektivavtalet om avtalet har ingåtts mellan en eller flera representativa fackföreningar. Detsamma gäller om avtalet har ingåtts mellan en eller flera arbetsgivarorganisationer vars medlemmar sysselsätter mer än hälften av alla arbetstagare hos arbetsgivare för vilka en utvidgning av kollektivavtalet har föreslagits.

• I ministerns beslut om förlängning av giltighetstiden för hela eller en del av kollektivavtalet är de bundna av ett förslag från avtalsparterna.

• Ministern erkänner en förlängning av giltighetstiden för hela eller delar av ett kollektivavtal genom ett beslut som offentliggörs i Sloveniens officiella kungörelseorgan.

Undantag från miniminormer föreskrivs i vissa kollektivavtal. Det är möjligt att avvika från dessa kollektivavtal genom ett avtal mellan det representativa företagets fackförening (eller nationella fackförening) och arbetsgivaren, främst för att rädda arbetstillfällen. Denna bestämmelse trädde i kraft separat för vart och ett av kollektivavtalen i Slovenien, främst från och med 2006 (Eurofound, 2015).

Villkoren för att häva ett kollektivavtal och uppsägningstiden bestäms av parterna i ett kollektivavtal. Om ett kollektivavtal inte innehåller någon uppsägningstid kan det sägas upp inom sex månader. Kollektivavtal som ingåtts för viss tid kan inte hävas i förtid (16 § i lagen om kollektivavtal).

Enligt 17 § i lagen om arbets- och anställningsavtal ska de bestämmelser i den processuella delen som reglerar arbetstagares och arbetsgivares rättigheter och skyldigheter tillämpas tills ett nytt avtal har ingåtts. Sådana bestämmelser gäller ingående av arbetsavtal, rättigheter och skyldigheter som gäller under anställningsförhållanden, upphörande av anställningsavtal, lön och annan personlig ersättning och ersättning för arbete samt arbetarskydd. De gäller dock endast i högst ett år, om inte annat anges av parterna.

Det finns inga fredsklausuler i kollektivavtalen i Slovenien. Nästan alla kollektivavtal innehåller dock en klausul om "positiv och negativ prestationsskyldighet", där parterna förbinder sig att se till att kollektivavtalet tillämpas på ett korrekt sätt och att respektera dess bestämmelser. Denna klausul är nästan en allmän bestämmelse och ingår i den del av ett kollektivavtal som anger skyldigheterna. Om ett kollektivavtal bryts har facket mekanismer för att utöva arbetstagarnas rättigheter och det är inte begränsat av ett åtagande om arbetsfred.