Stridsåtgärder och tvister i Slovenien

Det finns inga nationella uppgifter (officiella eller inofficiella) om strejker i Slovenien. De främsta orsakerna till kollektiva åtgärder har varit lönesänkningar och uteblivna löner. Mekanismer för att lösa kollektiva tvister ingår i kollektivavtal. Det finns dock inga uppgifter om deras användning.

Strejkrätten regleras i strejklagen (Zakon o stavki, Sloveniens officiella tidning, nr 23/1991). I denna lag definieras en strejk som en organiserad arbetsnedläggelse av arbetstagare i syfte att utöva ekonomiska och sociala rättigheter och intressen som härrör från arbetet. Arbetstagarna kan fritt besluta att delta i en strejk. I strejklagen anges att en strejk kan ordnas i ett företag eller en annan sammanslutning, i en del av en organisation, inom en bransch eller som en generalstrejk.

Strejkrätten för arbetstagare i organisationer som bedriver verksamhet av särskild betydelse för det militära försvaret kan endast utövas på följande villkor: att tillhandahålla en miniminivå av arbete som garanterar säkerheten för människor och egendom eller som är en oersättlig förutsättning för medborgarnas liv och arbete eller för andra organisationers verksamhet; eller för att säkerställa att Slovenien fullgör sina internationella skyldigheter.

Arbetstagare som deltar i en strejk behåller sina grundläggande rättigheter från anställningsförhållandet, med undantag för rätten till lön. De behåller sin rätt till pensions- och sjukförsäkring i enlighet med bestämmelserna om dessa frågor. Ekonomisk ersättning under en strejk kan beviljas om detta föreskrivs i ett kollektivavtal eller ett allmänt rättsligt dokument (se Eurofound, 2002).

Utvecklingen av stridsåtgärderna 2013–2019

Obs: n.a., inte tillgängligt.

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

I 18 § i lagen om kollektivavtal föreskrivs följande:

• Kollektiva arbetstvister löses på fredlig väg genom förhandling, medling och skiljeförfarande och i enlighet med lagen om arbets- och socialdomstolar (Zakon o delovnih in socialnih sodiščih, Sloveniens officiella tidning, nr 2/04 och 61/04) vid behörig arbetsdomstol

• Tvisterna avgörs i enlighet med denna lag, om det inte har avtalats i det tillämpliga kollektivavtalet om ett förfarande för tvistlösning

I lagen om kollektivavtal skiljer man mellan förfaranden för att lösa intressetvister genom medling eller skiljeförfarande och förfaranden för fredlig lösning av tvister om rättigheter.

I artikel 87 (om lösning av kollektiva tvister) i kollektivavtalet för detaljhandelssektorn föreskrivs att avtalsparterna ska komma överens om att kollektiva tvister ska lösas i enlighet med det förfarande som fastställs i lagen om kollektivavtal.

Sedan 2010 har medling varit den mest använda mekanismen för tvistlösning. Innan dess var det skiljeförfarande. Alla mekanismer för kollektiv tvistlösning införs på frivillig basis. I en kvalitativ studie av Stanojević och Kanjuo Mrčela (2014) rapporterade en representant för arbetsgivare inom hantverk och entreprenörskap om införandet av medling som ett instrument för konfliktlösning i deras kollektivavtal.

Mekanismer för individuell tvistlösning

I artikel 5 i lagen om arbets- och socialdomstolar anges att arbetsdomstolen är behörig att avgöra enskilda (såväl som kollektiva) arbetsmarknadstvister. De aspekter som omfattas är bland annat anställningsavtal; Rättigheter, skyldigheter och ansvar som följer av anställningsförhållandet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller deras rättsliga efterträdare. Rättigheter och skyldigheter som följer av förhållandet mellan arbetstagaren och kundföretaget. anställningsförfarandet, Rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsförhållandet. arbete för barn under 15 år; arbete för lärlingar, elever och studenter; Stipendier; Frivilliga lärlingsutbildningar. och andra frågor som avgörs i lag.

Användning av alternativa tvistlösningsmekanismer

Det finns inga uppgifter om alternativa tvistlösningsmekanismer (skiljeförfarande och medling).