Sedan Eurofound grundades har det byggt upp en stark kunskapsbas om levnads- och arbetsvillkor i Europeiska unionen. En viktig uppgift för myndigheten är att övervaka utvecklingen i medlemsstaterna över tid, och myndigheten har tagit fram tre återkommande sannolikhetsbaserade EU-omfattande undersökningar som ger uppgifter av hög kvalitet.
Representativa prover
Täckning av alla EU:s medlemsstater samt (potentiella) kandidatländer och ofta Norge och Schweiz.
Jämförbarhet mellan länder
Flera vågor, vilket möjliggör tidsserieanalys
Utvecklad i nära samarbete med Eurofounds trepartsintressenter och experter på området
Frågeformulär som täcker ett brett spektrum av ämnen och som är utformade för att tillgodose EU:s politiska behov
Frågeformulär som bygger på en tvärvetenskaplig grund
Utarbeta en strategi för kvalitetssäkring
Snabb tillgång till resultat i form av policyrelevanta rapporter, datavisualisering online och mikrodata.
Syftet med Eurofounds kartläggningsarbete är att tillhandahålla information av hög kvalitet om levnads- och arbetsvillkoren i Europa. För att uppnå detta mål riktar sig var och en av undersökningarna till en annan population för att få specifik information.
I den europeiska undersökningen om arbetsvillkor tillfrågas arbetstagarna för att få insikt i arbetets och sysselsättningens kvalitet.
Den europeiska företagsundersökningen riktar sig till chefer och arbetstagarrepresentanter i företag för att samla in information om praxis på arbetsplatsen.
I den europeiska undersökningen om livskvalitet intervjuas europeiska medborgare för att få ett perspektiv på levnadsvillkor och uppfattningar om livskvalitet.
Trots dessa skillnader när det gäller målgruppen strävar Eurofound efter att harmonisera undersökningsmetoderna när så är möjligt, för att säkerställa att de lärdomar som dragits i en undersökning genomförs i de andra.
Som med alla forskningsprojekt deltar både Eurofounds intressenter och experter på det relevanta området i utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av varje omgång av varje undersökning, vilket säkerställer att de är relevanta för beslutsfattare på europeisk och nationell nivå och arbetsmarknadens parter.
Genom att experter deltar i utvecklingen av frågeformulär och genom att experter på nationell nivå deltar i översättningsprocessen strävar Eurofound efter att se till att alla enkätfrågor fångar upp de verkliga fenomen som de är avsedda att fånga upp (validitet).
Genom att noggrant välja ut representativa urval, välja det lämpligaste sättet att administrera frågeformulären med hjälp av den senaste tekniken, rekrytera erfarna intervjuare och tillhandahålla omfattande utbildning för intervjuer och kodning, samt genom minutiös kontroll av insamlade uppgifter, sofistikerad viktning och lämplig analys strävar Eurofound efter att säkerställa enhetlighet i undersökningsmätningarna (tillförlitlighet).
Eurofounds engagemang för att ta fram information av hög kvalitet framgår också av dess kvalitetssäkringsstrategi för undersökningar.
Oavsett om målgruppen för en undersökning är europeiska medborgare, arbetstagare eller arbetsplatser är det inte möjligt att samla in information från alla medlemmar av den populationen. Ett urval av respondenter väljs ut för att vara så representativa som möjligt för den totala befolkningen.
Eurofound strävar efter att använda urvalsramar av högsta möjliga kvalitet. I varje land försöker man hitta ett register som täcker minst 95 procent av målpopulationen. För ECS innehåller dessa register företrädesvis kontaktuppgifter till etableringar och i övrigt till företag. För europeiska företagsråd och europeiska kvalitetsstandarder för europeiska företagshemligheter innehåller registren vanligtvis adressuppgifter om hushåll och ibland om enskilda personer. När det inte finns något sådant register i EWCS och EQLS genereras en lista över möjliga svarande genom ett förfarande med så kallad slumpmässig väg.
Eurofound strävar efter att göra urval som är tillräckligt stora för att ge giltiga resultat på enskilda länders nivå och som återspeglar fördelningen av den europeiska befolkningen tillräckligt väl för att möjliggöra generaliseringar till Europa som helhet. Det första målet kräver att urvalsstorleken på landsnivå är minst 1000 svarande, vilket minskar felmarginalen till en acceptabel nivå. Det andra syftet är anledningen till att man väljer ut större urval i större länder, vilket gjordes i de senaste EWCS och EQLS.
Ibland är det nödvändigt att ställa öppna frågor, det vill säga frågor som inte direkt kan besvaras av en förutbestämd uppsättning svar. Detta kan till exempel vara fallet för olika sektorer. Intervjuaren noterar först det givna svaret i detalj och placerar det sedan i lämplig kategori i den europeiska statistiska näringsgrensindelningen (NACE).
Kodning måste vanligtvis tillämpas för öppna frågor som rör inkomst, respondenternas utbildningsnivå (via ISCED) samt den region de bor i (via NUTS).
När fältarbetet är klart måste datauppsättningarna viktas för att kompensera för olika möjliga orsaker till obalans i urvalet. Till exempel har olika personer olika sannolikhet att bli utvalda för undersökningen måste beaktas statistiskt. Ju större enhet (hushåll/företag) människor bor eller arbetar i, desto mindre är deras chanser att bli intervjuade. Variationer i graden av vilja att delta i en undersökning kan också leda till att vissa grupper av svarande är underrepresenterade. Skillnaderna mellan länderna när det gäller storleken på deras arbetskraft återspeglas inte (fullt ut) i urvalsstorleken i varje land, så viktning används för att säkerställa att större länder väger tyngre i resultaten på EU-nivå.
Den europeiska arbetskraftsundersökningen (AKU) används ofta som källa till referensdata för att bedöma i vilken utsträckning uppgifterna är representativa för befolkningen.
Metodiken anpassas till de specifika kraven för varje undersökning - mer information finns på de enskilda undersökningssidorna.
Enkäter har aldrig varit den enda källan till storskaliga, kvantitativa data, och diskussioner om att bättre integrera data från andra källor i social forskning har pågått under en längre tid. Under de senaste årtiondena, i takt med att individer och organisationer i allt högre grad är anslutna till internet, har dock mängden data som finns tillgänglig från källor som webbapplikationer, mobila enheter, sensorer, videoströmmar och sociala medier exploderat.
I detta sammanhang undersöker Eurofound den potentiella användningen av stordata för att komplettera och kontextualisera data från sina befintliga forskningsinsatser, särskilt sina undersökningar. Projektet fokuserar för närvarande på tre spår, och detta arbete diskuteras i tre working papers.
Frågeformulär för Eurofounds tre alleuropeiska undersökningar – EWCS, EQLS och ECS – finns tillgängliga för nedladdning på en mängd olika språk. Dataset för de olika undersökningsutgåvorna finns också tillgängliga.
Alla frågeformulär görs tillgängliga efter att fältarbetet har slutförts.
Eurofounds undersökningsdataset görs tillgängliga senast två år efter det att fältarbetet har slutförts. Eurofounds dataset lagras hos UK Data Service(opens in new tab)This link opens in a new tab (UKDS) i Essex, Storbritannien och marknadsförs online via deras webbplats. Uppgifterna är tillgängliga utan kostnad för dem som har för avsikt att använda dem för icke-kommersiella ändamål. Ansökningar om användning för kommersiella ändamål kommer att vidarebefordras till Eurofound för godkännande.
Genom att registrera sig hos UKDS är användarna säkra på att få tillgång till den senaste versionen och få information om viktiga uppdateringar. För att ladda ner uppgifterna, registrera dig först online hos UKDS. Om du inte kommer från ett brittiskt universitet eller högskola kan du ansöka om ett användarnamn från UK Data Archive(opens in new tab)This link opens in a new tab eller läsa sidan om hur du får tillgång till data.
När du har registrerat dig skriver du "Eurofound" i fältet "Sök data" för att hitta Eurofound-data. En lista över Eurofounds undersökningar bör visas, klicka sedan på namnet på den relevanta undersökningen för mer information och ladda ner den med ditt användarnamn och lösenord.
Eurofound gör särskilda datavisualiseringar online tillgängliga för utvalda undersökningar. Du hittar dem genom att gå till den enskilda undersökningsomgången.
I syfte att säkerställa undersökningsdata av hög kvalitet följer Eurofound gemensamt överenskomna standarder för sina undersökningsmetoder och förfaranden. Eurofound följer det europeiska statistiksystemets (ESS) kvalitetskriterier vid utformning, genomförande och kvalitetsbedömning av undersökningar.
I alla undersökningar tillämpar Eurofound en uppsättning kvalitetskriterier.
Relevans: Säkerställa att undersökningen uppfyller nuvarande och potentiella användarbehov
Noggrannhet: Att ha data för vilka uppskattningarna ligger så nära de verkliga värdena som möjligt. Rent praktiskt görs detta genom att minimera eventuella fel i undersökningen
Akualitet och punktlighet: Att sprida uppgifterna så nära referensperioden som möjligt och följa den tidtabell som fastställts för offentliggörandet
Tillgänglighet och tydlighet: Göra det möjligt för användarna att enkelt få tillgång till undersökningsresultaten och data och erbjuda dem nödvändig bakgrundsinformation för att tolka resultaten
Samstämmighet och jämförbarhet: Granska uppgifterna i jämförelse med andra relaterade uppgifter från andra källor och bedöma om skillnaderna kan tillskrivas skillnader mellan verkliga värden. Fastställa jämförbarhet av data över geografiska områden och över tid.
Eurofound strävar efter att kontinuerligt förbättra kvaliteten och kostnadseffektiviteten i varje undersökning. Kvalitetskriterier, och de steg som krävs i processen för att uppfylla dessa kriterier, anges både i förfrågningsunderlaget och i den detaljerade planeringen av besiktningsprocessen. Förfaranden fastställs för att kontrollera alla aspekter av undersökningens förberedelser, fältarbete och databehandling och för att samla in omfattande dokumentation om hur kvalitetskriterierna uppfylls.
Eurofound övervakar regelbundet undersökningarnas inverkan på det politiska beslutsfattandet och användningen av data i forskning. Den samlar in information om hur undersökningarna uppfyller användarnas behov. Myndigheten beställer och offentliggör dessutom externa kvalitetsbedömningar av data och processer när en kartläggning har genomförts.
Eurofounds huvudentreprenör och dess nationella partner är skyldiga att följa de yrkesetiska riktlinjerna för de makroregionala strategierna och Esomar, som är utformade för att uppfylla lagstiftningen och främja forskning av hög kvalitet. Koderna omfattar bland annat respekt för uppgiftslämnaren och konfidentialitet för uppgifterna. Entreprenören följer också ISO-standarderna för besiktningar.
Intervjuare som arbetar med Eurofounds undersökningar är skyldiga att följa etiska regler och sekretessregler när de genomför intervjuer. Samma regler har utarbetats för varje land för att säkerställa ett harmoniserat fältarbete. Uppgifterna samlas in och registreras i enlighet med intervjuarnas utbildning och projektanvisningar, och intervjuarna måste se till att de svarandes deltagande i undersökningen grundar sig på frivilligt informerat samtycke.
Information om Eurofounds undersökningar lämnas till Eurofounds interna dataskyddsombud för att säkerställa att EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) följs. Uppgifter som överförs till UKDS är helt anonymiserade för att skydda respondenternas konfidentialitet.
De metoder och frågeformulär som används i Eurofounds alleuropeiska undersökningar är fritt tillgängliga för användning av andra forskare, med förbehåll för vissa upphovsrättsliga villkor, och många har uttryckt intresse för att använda vårt material eller samarbeta med Eurofound.
I de senaste upplagorna av den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) har de nationella regeringarna i Belgien, Frankrike, Slovenien och Spanien på egen bekostnad finansierat en ökning av urvalsstorleken för att kunna genomföra mer djupgående analyser. Både Norge och Schweiz har varit involverade i EWCS under ett antal år.
På samma sätt finansierade Italiens nationella institut för offentlig politisk analys (INAPP) en ökning av urvalsstorleken för Italien för den europeiska undersökningen om livskvalitet (EQLS) 2016.
Inom ramen för samförståndsavtalet med Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) har Eurofound gett EU-Osha värdefull information om utvecklingen av undersökningsmetoder och utformning av undersökningar. EU-Osha använde metoden från Eurofounds europeiska företagsundersökning (ECS) i sin europeiska företagsundersökning av nya och framväxande risker (Esener) 2009. De grupper som arbetar med ECS och Esener har regelbunden kontakt för att se till att de lärdomar som dragits från vart och ett av projekten delas mellan byråerna. ECS 2019 genomfördes i samarbete med Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop). Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) använder data från EWCS för sitt jämställdhetsindex. Eurofound har också stött Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i dess förberedelser inför undersökningarna.
Europeiska kommissionen (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar) stöder inkluderingen av EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer i Eurofounds undersökningar.
EWCS-enkäten och metodiken är en inspirationskälla för andra undersökningar i världen, till exempel American Working Conditions Survey, South Korea Working Conditions Survey och Israel Social Survey 2016. Vissa länder i Centralamerika samt Argentina, Chile och Uruguay använder anpassade EWCS-frågeformulär för att genomföra nationella undersökningar. Ett begränsat antal frågor från EWCS har inkluderats i 2016 års undersökning om arbetskraften i städerna i Kina.
För att komma till rätta med bristen på tillförlitliga uppgifter och information om arbetsvillkoren i utvecklings- och övergångsländer har Eurofound och Internationella arbetsorganisationen (ILO) gått samman för att utveckla projekt för övervakning och analys av arbetsvillkor globalt.
Eurofound har samarbetat med ILO i ett banbrytande projekt om övervakning av arbetsvillkor runt om i världen som analyserar utvecklingen av arbetskvalitet och arbetslivskvalitet i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika.
Forskningsrapport: Working conditions in a global perspective
Båda organisationerna har också utvecklat en standardmetod för en global undersökning av arbetsvillkor (GWCS) för att skapa ett öppet verktyg på nationell nivå som kan anpassas för att bäst passa behoven hos landets trepartsaktörer, vilket är en viktig del av ILO:s landsprogram för anständigt arbete.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har tidigare använt Eurofounds frågeformulär om luftkvalitet i Europa (EQLS) för att genomföra undersökningar om livskvaliteten i Kroatien och Nordmakedonien.
Eurofound har också bidragit till utvecklingen av internationella statistiska riktlinjer för mätning av arbetskvalitet och arbetsliv genom undersökningar. Exempel på detta är:
EWCS används också för att övervaka utvecklingen av kvaliteten i arbetet, till exempel inom Europeiska kommissionens gemensamma bedömningsram eller OECD:s arbete med arbetskvalitet. Eurostat använder vissa frågor i EWCS för att övervaka kvaliteten på sysselsättningen i Europa.
Europeiska kommissionen: Gemensam rapport om sysselsättningen(opens in new tab)This link opens in a new tab; Sysselsättning och social utveckling i Europa(opens in new tab)This link opens in a new tab. Verktyg för sysselsättningsresultat(opens in new tab)This link opens in a new tab
OECD: Kvalitet i arbetet(opens in new tab)This link opens in a new tab
Eurostat: Sysselsättningens kvalitet(opens in new tab)This link opens in a new tab
I ett internationellt sammanhang ger EQLS ett distinkt bidrag på grund av att det täcker alla EU:s medlemsstater, mångfacetterad information i en datauppsättning samt täckning av både den förvärvsarbetande och den icke-förvärvsarbetande befolkningen. Data från EQLS är en del av flera internationella övervakningsinitiativ:
Jämställdhetsindexet från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) använder data från EQLS och EWCS för att täcka tidsområdet (opens in new tab)This link opens in a new tab
Index för aktivt åldrande, som stöds av Europeiska kommissionen och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece)
Social Cohesion Radar (2013 och 2014) av Bertelsmannstiftelsen
EQLS har varit en viktig källa i både forskningen och den offentliga debatten och bidragit till utvecklingen av kommissionens agenda för länder bortom BNP. Den har också använts vid utvecklingen av en uppsättning indikatorer för livskvalitet från Eurostat.
