Jämställdhet

23 juni 2022

Woman working in warehouse

Jämställdhet innebär att kvinnor och män behandlas lika och har samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ekonomiska och socialRead more

Jämställdhet innebär att kvinnor och män behandlas lika och har samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ekonomiska och sociala villkor. Jämställdhet anses ha uppnåtts när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i alla delar av samhället, och när mäns och kvinnors olika intressen, behov och prioriteringar värderas lika.

Read less

Senaste uppdateringar

Eurofound and FRA collaboration prioritises social inclusion and employment rights

The Directors and senior staff of Eurofound and the European Union Agency for Fundamental Rights (FRA) met in Dublin...

Watch the webinar: #AskTheExpert: Reassessing gender inequalities in the labour market: impact of COVID-19 pandemic

To mark International Women's Day on 8 March 2022, Eurofound and EIGE held a joint webinar to reassess gender...

International Women’s Day: Eurofound and EIGE reassess gender inequalities in the labour market following COVID-19 in LIVE webinar

On the occasion of International Women’s Day, Eurofound and the European Institute for Gender Equality (EIGE) are...

EU-sammanhang

Top

Jämställdhet är ett av EU:s grundvärden, en grundläggande rättighet, en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. EU har också uppnått framsteg i sitt arbete med att skapa större jämställdhet under de senaste årtiondena.Read more

Jämställdhet är ett av EU:s grundvärden, en grundläggande rättighet, en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. EU har också uppnått framsteg i sitt arbete med att skapa större jämställdhet under de senaste årtiondena. Men trots att framsteg har gjorts finns det fortfarande klyftor mellan könen på arbetsmarknaden och när det gäller sysselsättning, livskvalitet och arbetsvillkor. Jämställdhet är en central politisk prioritering i Europeiska kommissionens arbetsprogram. Målet är att genomföra EU:s nya jämställdhetsstrategi och förbättra poängen i EU:s jämställdhetsindex 2021, som låg på 68,0 för EU som helhet.

Den 5 mars 2020 lanserade kommissionen en ny jämställdhetsstrategi för 2020–2025. Strategin har följande huvudteman: våld mot kvinnor, insyn i lönesättningen och löneskillnader mellan kvinnor och män, jämn könsfördelning i bolagsstyrelser samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Den vägleds också av visionen om ett Europa där kvinnor och män är fria att följa den väg de valt i livet, där de har lika möjligheter att växa och utvecklas och där de på lika villkor kan delta i och leda vårt europeiska samhälle. Ett av strategins första konkreta resultat var kommissionens förslag om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen som lades fram den 4 mars 2021.

Den 25–28 oktober 2021 anordnade Europaparlamentet den andra europeiska jämställdhetsveckan på initiativ av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM). Parlamentsutskotten stod värd för diskussioner om en rad frågor med koppling till jämställdhet. Under veckan offentliggjorde Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) även resultaten av sitt jämställdhetsindex 2021, som särskilt inriktades på hälsa och på hur könsaspekten påverkar kvinnors och mäns hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård.

Covid-19-pandemin har fått stora konsekvenser för hälsa, välbefinnande, livskvalitet, arbetsmarknad och ekonomi. Den har också på många olika sätt påverkat jämställdheten både på arbetsplatsen och i hemmet. Att främja jämställdhet är kärnan i EU:s politiska svar på krisen, vilket är i linje med jämställdhetsstrategin.

Eurofounds arbete på jämställdhetsområdet är kopplat till kommissionens prioritering för perioden 2019–2024 om en ekonomi som fungerar för människor. Eurofound har på senare tid bidragit till EU:s initiativ för balans mellan arbete och privatliv och till initiativet för insyn i lönesättningen.

Read less

Forskning

Top

Eurofound tillämpar systematiskt jämställdhetsintegrering i sin forskning. När så är möjligt och relevant ska forskningsresultat, inklusive undersökningar och politiska analyser, delas upp efteRead more

Eurofound tillämpar systematiskt jämställdhetsintegrering i sin forskning. När så är möjligt och relevant ska forskningsresultat, inklusive undersökningar och politiska analyser, delas upp efter kön. I andra forskningsprojekt ingår särskilda analyser som är relevanta i jämställdhetshänseende. Forskningen sträcker sig över ett bredare spektrum av frågor med ett jämställdhetsperspektiv och inbegriper bland annat EU-omfattande undersökningar och regelbunden rapportering på nationell nivå. Frågor som tas upp är till exempel lön och inkomstminimilön, omvårdnad, deltagande på arbetsmarknaden, ledighet, kompetens och utbildning, organisation av arbetet, kvalitet i arbetet, arbetstid, balans mellan arbetsliv och privatliv och konvergens uppåt.

Covid-19 och jämställdhet

Covid-19 -pandemin riskerar att omintetgöra flera års framsteg på jämställdhetsområdet. Eurofounds e-undersökning ”Leva, arbeta och covid-19” ger en inblick i hur pandemin har påverkat EU-medborgarnas liv. Undersökningen genomfördes i flera omgångar under 2020 och 2021 och gör det möjligt att jämföra livsutmaningarna under pandemins olika stadier. Resultaten visade att covid-19 har påverkat jämställdheten i hemmet. På grund av pandemin arbetade betydligt fler EU-invånare på distans, särskilt kvinnor. Nedstängningen av skolor och barnomsorg påverkade också på ett oproportionerligt sätt kvinnorna, som i allmänhet tog ett större ansvar för barnen och hushållet.

Dessutom ledde pandemin till en allmän försämring av balansen mellan arbete och privatliv bland arbetstagare i EU: fler kvinnor och män uppgav att de upplevde konflikter mellan arbete och privatliv. Kvinnor som distansarbetade och samtidigt tog hand om små barn verkar dock ha haft det svårast. Kvinnor uppgav också att de drabbats av ekonomiska påfrestningar i högre grad än män under pandemin. Frågorna i e-undersökningen om covid-19 byggde på frågor som används i Eurofounds EU-omfattande undersökningar EQLS och EWCS.

I maj 2020 lanserade Eurofound databasen ”COVID-19 EU PolicyWatch”, där uppgifter om politiska åtgärder i de olika EU-länderna under pandemin samlas in och kartläggs. En del av dessa åtgärder har en jämställdhetsaspekt.

Sysselsättning och kön

I Eurofounds forskning undersöks särdragen och konsekvenserna av skillnader mellan könen när det gäller deltagande på arbetsmarknaden. Man granskar även politik och åtgärder som syftar till att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande är fortfarande lägre än mäns i nästan alla EU-länder. Eurofound uppskattade 2018 den årliga kostnaden för denna sysselsättningsskillnad mellan könen i EU till över 320 miljarder euro. Denna kostnad håller visserligen på att minska, men den ekonomiska förlusten är fortfarande betydande. I samband med forskningen tittar man också på konvergens uppåt när det gäller sysselsättningsskillnaden mellan könen och bedömer vilka EU-länder som har bäst och sämst resultat i detta avseende.

Övervakningsverktyget European Jobs Monitor (EJM) används för att övervaka strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna i fråga om yrke och sektor. Det ger även en kvalitativ bedömning av dessa förändringar med hjälp av olika mått på arbetskvalitet. I övervakningen ingår en analys av förändringar i sysselsättningsmönstren uppdelat på kön och på lönekvintil samt av den yrkesmässiga segregeringen.

Löner och kön

Eurofound forskar om ett flertal ämnen som rör löner och kön, till exempel rörlig lön, resultatrelaterad lön, låga löner och löneskillnader mellan könen. I forskningen betraktas lönenivån som en av sju indikatorer på arbetskvaliteten för både män och kvinnor. När det gäller minimilöner görs en årlig översyn av minimilönerna i Europa. Man mätte även arbetstagarnas täckningsgrad efter kön 2019 och kopplingen till löneskillnaderna mellan könen. Dessutom kommer EJM att användas för att analysera i vilken utsträckning olika jobb, yrken och sektorer bidrar till löneskillnaderna mellan könen. Det kommer att vara till nytta för tolkningen av indikatorn för löneskillnader mellan könen i kommissionens sociala resultattavla liksom för genomförandet av jämställdhetsprincipen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Eurofound granskade ländernas första erfarenheter av åtgärder för insyn i lönesättningen under 2018. På kommissionens begäran har Eurofound också påbörjat en studie om åtgärder för att främja insyn i lönesättningen inom företag, där man tittar på hur mycket åtgärderna kostar och om företagen ser några fördelar med dem. Studien kommer att bilda underlag till kommissionens konsekvensbedömning.

Arbetsvillkor och kön

Den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) som genomförs av Eurofound omfattar ett antal olika aspekter på arbetsvillkor ur ett jämställdhetsperspektiv. I de senaste undersökningarna har jämställdhetsintegrering varit ett viktigt ämne. Undersökningen omfattar skillnader när det gäller yrkesval, sektorer, arbetstid och löner, arbetstidsmönster, balans mellan arbetsliv och privatliv, våld och trakasserier på arbetsplatsen samt hälsa och välbefinnande, liksom vad alla dessa faktorer innebär för arbetets hållbarhet.

Resultaten från EWCS används när man utformar politik för att minska skillnaderna mellan könen när det gäller arbetsområden och sysselsättningens kvalitet. Den kunskap som erhålls är relevant för principen om jämställdhet och initiativ för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den är även relevant för initiativ inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Man forskar också om erfarenheterna för kvinnor i ledande befattningar och hur deras underrepresentation i ledningsroller kan åtgärdas. Arbetskvaliteten för både manliga och kvinnliga chefer och den inverkan ett jobb som chef har på privatlivet analyseras.

I annan forskning analyseras omfattningen av kvinnligt företagande i Europa och marknadsmisslyckandet när det gäller investeringar i företag som leds av kvinnor. Man tittar bland annat på vilka ekonomiska hinder som finns för kvinnliga företagare och hur privata eller offentliga medel används för att göra investeringar i denna grupp. Dessutom undersöks förekomsten av offentliga finansieringsverktyg och stödsystem som effektivt undanröjer hinder och gör det möjligt för kvinnor att bli kompetenta entreprenörer.

Kvinnors allt större deltagande på arbetsmarknaden har lett till förändringar i hur europeiska arbetsmarknadsparter hanterar jämställdhetsfrågor. Det har också forskats om den roll som de europeiska arbetsmarknadsparterna spelar för att främja jämställdhet. Man har tittat på nationella åtgärder som rör förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och åtgärder som vidtagits som svar på EU-ländernas rangordning i EIGE:s jämställdhetsindex.

Eurofound deltar dessutom i ett gemensamt projekt med Internationella arbetsorganisationen (ILO) för att undersöka arbetsvillkor ur ett globalt perspektiv. I projektet undersöks klyftorna mellan könen i världen (1,2 miljarder arbetstagare), och man har kunnat konstatera att det finns skillnader mellan könen när det gäller arbetets kvalitet och att kvinnor löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Det sistnämnda konstaterades också i EWCS 2015.

Livskvalitet och kön

Undersökningen av livskvaliteten i Europa (EQLS) tar också upp jämställdhetsaspekten i samband med sysselsättning, inkomst, risk för fattigdom, hushållens sammansättning och välbefinnande, utbildning, familje- och omsorgsansvar, hälsa samt balans mellan arbetsliv och privatliv.

Uppgifterna från både EWCS och EQLS bidrar till den politiska debatten om möjligheten att förena arbete och familj för män och kvinnor. I EQLS tittar man på skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller hur nöjda de är med livet och hur lyckliga de känner sig. Den könsrelaterade uppdelningen av oavlönat arbete, till exempel när det gäller barnomsorg eller vård av äldre anhöriga, undersöks också i EQLS.

I forskning om mönster för social rörlighet för kvinnor och män i hela EU undersöks vilka hinder som står i vägen för lika möjligheter och vilka politiska åtgärder som vidtagits för att främja lika möjligheter. Forskningen belyser att det finns en allt starkare könsaspekt när det gäller social rörlighet i olika länder.

Eurofounds samarbete med EIGE

Eurofound samarbetar med Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) i frågor som rör jämställdhet. Eurofound tillhandahåller viktiga uppgifter för EIGE:s jämställdhetsindex och deltar i arbetsgruppen för denna indikator. De två instituten samarbetade i ett gemensamt projekt om konvergens uppåt i jämställdhetsindexets olika dimensioner. Andra samarbetsområden är de samhällsekonomiska konsekvenserna av covid-19 för kvinnor och jämställdhet, EJM:s tematiska analys av kön och ålder samt forskning om plattformsarbete.

Read less

Huvudbudskap

Top

Covid-19 och jämställdhet

Read more

Covid-19 och jämställdhet

  • Resultaten av Eurofounds e-undersökning ”Leva, arbeta och covid-19” visar att kvinnor fortsatt drabbas oproportionerligt hårt av krisen och är mindre optimistiska än män när det gäller sin framtid.
  • Pandemin har också påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv mer för kvinnor än för män: kvinnors arbetstid har kortats i högre grad och unga kvinnor löper större risk än män att förlora sitt arbete. I synnerhet ökade omsorgsansvaret för kvinnor under pandemin. Det är mycket viktigt att åtgärda dessa problem om kvinnor inte ska betala ett oproportionerligt högt pris i pandemin.

Sysselsättning

  • Två av tre nya nettojobb i EU under de senaste två årtiondena har gått till kvinnor, och denna ökning har varit störst bland personer i åldern 30–49 år och äldre kvinnor i åldern 50+.
  • Sysselsättningsskillnaden mellan könen i EU fortsätter att minska. Omkring 46 procent av arbetstagarna i EU är kvinnor, jämfört med 40 procent för en generation sedan. Sysselsättningsskillnaden mellan könen har dock inte förändrats särskilt mycket de senaste åren och uppgick till 11,3 procentenheter 2020, vilket kostade EU 320 miljarder euro per år. Covid-19-åtgärderna har på ett oproportionerligt sätt påverkat lågavlönade jobb inom tjänstesektorn där kvinnliga arbetstagare är i majoritet. Till följd av detta har fler kvinnor hamnat utanför arbetsmarknaden.
  • Kvinnor är fortfarande kraftigt överrepresenterade inom lågavlönade yrken. Sysselsättningsgraden bland kvinnor har emellertid ökat snabbare än bland män när det gäller de mest högavlönade jobben, det vill säga den femtedel av alla jobb som har den högsta genomsnittslönen.

Löner

  • Kvinnor är överrepresenterade bland lågavlönade och minimilöntagare i nästan alla EU-länder.
  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män är störst inom välbetalda yrken. Det är ett vanligt mönster i alla EU-länder som kvarstår trots att unga kvinnor i allt större utsträckning är mer välutbildade än unga män.
  • Olika typer av rörlig ersättning, till exempel aktier i företaget eller betalningar som grundar sig på företagets resultat, blir allt vanligare. Nivån på denna sorts ersättning ökar snabbare bland män än kvinnor, vilket skulle kunna öka löneskillnaderna mellan könen (14,1 procent år 2019).
  • Enklare versioner av rapportering om lönesättningen för olika kön utgör inget större hinder för företagen. Kraven på rapportering och revision blir dock mer meningsfulla när de omfattar mer komplexa och ingående uppgifter och analyser, till exempel av olika lönekomponenter utöver grundlönen och extra information såsom längden på de anställdas arbetslivserfarenhet eller anställningstid.
  • För att undvika att rapporter eller revisioner blir till ren pappersexercis kan man använda gemensam sammanställning, diskussion och överenskommen uppföljning mellan företagsledningen och arbetstagarnas företrädare för att få resultat. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller att inkludera arbetstagarnas företrädare i denna process.

Arbetsvillkor

  • Klyftorna mellan könen på arbetsmarknaderna, i fråga om sysselsättning och på arbetsplatsen handlar om mycket mer än segmentering av arbetsmarknaden och löneskillnader.
  • Arbetsvillkoren och arbetskvaliteten för kvinnor och män skiljer sig också åt i alla länder, sektorer och yrken.
  • Män uppger att de har högre kvantitativa krav i sitt jobb, medan kvinnor mycket oftare rapporterar att de utsätts för känslomässiga krav genom att de till exempel tvingas hantera upprörda kunder, patienter eller elever eller befinna sig i situationer som är känslomässigt störande.
  • Kvinnor är underrepresenterade på chefspositioner inom nästan alla ekonomiska sektorer. Ledningarna är mest jämställda inom den offentliga sektorn, trots att män dominerar även här.

Livskvalitet

  • Kvinnor och män har en liknande subjektiv upplevelse av sitt välbefinnande i hela Europa. När man undersöker andra faktorer (särskilt inkomst) visar det sig dock att kvinnor är mer tillfreds med livet än män, och det antas att deras lägre genomsnittsinkomst bidrar till att minska kvinnors genomsnittliga välbefinnande.
  • I de flesta kärnfamiljer finns två förvärvsarbetande personer och här förekommer också den snedaste fördelningen av oavlönat arbete: kvinnor gör det mesta av hushållsarbetet och många av dem upplever att de har problem med balansen mellan arbetsliv och privatliv.
  • Varje dag tillhandahåller dubbelt så många kvinnor som män långtidsvård. Skillnaden är störst i åldersgruppen 50–64 år.
  • Utöver det tydliga ekonomiska motivet till att minska sysselsättningsskillnaderna mellan könen finns det också en viktig social dimension, eftersom skillnaderna får konsekvenser för kvinnors liv, ekonomiska trygghet och livskvalitet.
Read less

Publikationer och data

Top

I avsnitten nedan ges tillgång till en rad publikationer, data och pågående arbete på området. 

  • Publikationer (631)
  • Uppgifter
  • Pågående arbete (1)

Uppgifter

Uppgifterna om detta ämne är länkade nedan.

Pågående arbete

Forskningen fortsätter i denna fråga på en rad olika områden, som beskrivs nedan med länkar till kommande titlar.