Att flytta fokus från energisubventioner till att minska energiberoendet
Den ryska invasionen av Ukraina och de därpå följande sanktionerna har fått energipriserna att skjuta i höjden. Regeringar som försöker lindra de negativa effekterna av prisökningar på hushållen har infört energisubventioner och momssänkningar för el, gas och bränsle. Även om sådana policyer kan behövas för att skydda dem som behöver det mest, är subventionering av energianvändning en kortsiktig lösning – det är en tillfällig, delvis kompensation som inte alltid når de hårdast drabbade. Därtill strider subventionering av fossilbränsleanvändning mot EU:s mål att begränsa koldioxidutsläpp och upprätthåller sitt energiberoende av tredje länder, såsom Ryssland.
Den oöverkomliga energin skulle dock kunna hanteras i harmoni med EU:s klimatpolitik och dess geopolitiska intressen, om regeringar gick från energisubventioner till att investera i att minska hushållens energibehov och beroende av energi från externa källor.
Minska hushållens energianvändning
Begreppet 'energifattigdom' förekommer ofta i diskussioner om den nuvarande energiprispressen, vilket antyder att tillgång till energi är det viktigaste målet. Men energianvändning är inte ett mål i sig – det är ett medel för att nå ett mål, som används för att värma hem, driva apparater med mera. Målet bör därför vara att minska mängden energi som behövs för att uppnå samma mål.
Hushåll kommer alltid att behöva energi, men detta behov kan minskas eller tillgodoses på andra sätt än genom att hjälpa dem att köpa den. Detta kan till exempel uppnås genom att regeringar stödjer isoleringen av hem och uppmuntrar användningen av energieffektiva värmesystem och apparater – flera smarta enheter finns tillgängliga för att göra det möjligt för hushåll att effektivt styra sin centralvärme.
Fler hem kan till exempel utrustas med solpaneler, vilket kan minska människors elräkningar. Tak är fortfarande ett underutnyttjat utrymme för solpaneler, och deras användning för detta ändamål har större allmän acceptans än solcellsparker som förstör landskapet.
Det finns många energiuppgraderingsprogram i hela EU som erbjuder bidrag till hushåll för att isolera sina hem och installera solpaneler. Sådana program når dock ofta inte dem som bor i dåliga, energiineffektiva bostäder – främst personer med låga inkomster. Denna grupp kanske inte känner till vilka stöd som finns eller saknar pengar för att göra nödvändiga förskottsbetalningar eller egenavgifter. Hyresgäster kanske inte kvalificerar sig om åtgärderna riktar sig till husägare. Eurofounds forskning har visat att låginkomstgrupper ofta inte använder stödåtgärder som de är berättigade till, så proaktiva tillvägagångssätt behövs där de som behöver mest kontaktas och hinder åtgärdas. 1 I länder där leverantörer av sociala bostäder spelar en viktig roll kan åtgärder genomföras genom dem. När det gäller hyresbostäder bör hyresvärdar få rätt incitament för att installera solpaneler och tillhandahålla effektiva värmesystem och apparater för sina hyresgäster.
Publikation: Unaffordable and inadequate housing in Europe
Stöd för mer klimatvänlig transport
Transport är ett annat viktigt område där människor drabbas av stigande energipriser. Det är också en av de främsta bidragsgivarna till klimatförändringarna och står för nästan en fjärdedel av Europas växthusgasutsläpp. 2
Figur: Transportsektorn har inte sett samma gradvisa minskning av utsläppen som andra sektorer
Källa: ec.europa.eu
För att ta itu med detta problem kan beslutsfattare fokusera på två saker: att minska människors behov av transporter och att minska transportens energibehov.
Till exempel kan tjänster som skolor, barnomsorg och sjukvård vara mer tillgängliga för de människor de betjänar. Som framgår av Eurofounds forskning om tillgång till vårdtjänster handlar det inte bara om tillgänglighet att säkerställa att människor använder närliggande tjänster, de måste också vara av god kvalitet och tillgängliga på andra sätt (t.ex. avsaknad av väntetid) för att minska incitamentet att resa i jakten på bättre och mer tillgängliga alternativ. 3
Teknologi kan spela en viktig roll: distansarbete, e-förvaltning och e-sjukvård minskar alla behovet av att resa. Pandemisituationen har visat den enorma potentialen i detta.
Transportbehov kan tillgodoses på sätt som minskar beroendet av fossila bränslen. Att tillhandahålla god tillgång till kollektivtrafik är en nyckelkomponent i sådana insatser, och att främja kollektivtrafik är mer i harmoni med EU:s energipolitik än att underlätta privat transport. Dessutom är personer med lägre inkomster mer benägna att använda kollektivtrafik och är mer känsliga för kostnader, så investeringar i kvalitativ kollektivtrafik är en prioritet för en rättvis omställning. I sitt kommande arbete om tillgång till viktiga tjänster för personer med låga inkomster kartlägger Eurofound hur långt medlemsstater och lokala myndigheter underlättar tillgången till kollektivtrafik genom att minska användarkostnaderna för låginkomstgrupper.
Arbetsdokument: Lokala aspekter av livskvalitet: En illustrerad ram
Städer behöver fortsätta främja cykling och gång genom att investera i välansluten, framtidsinriktad cykel- och gånginfrastruktur. Sådana aktiva transportmedel är utan tvekan de renaste, hälsosammaste och billigaste att använda, och eftersom den stora majoriteten av européer bor i urbana områden skulle en bred del av befolkningen gynnas. Arbetsplatser ligger ofta i stadskärnor, där hyror och bostadspriser har blivit oöverkomliga för många, vilket innebär att det är omöjligt att bo nära arbetet. Att bättre koppla samman förorter med infrastruktur som möjliggör aktiva transportformer kan gynna dessa arbetare.
Landsbygdssamhällen bör inte förbises; De behöver få bättre service. Även om det på kort sikt kan vara nödvändigt att ta till bränslesubventioner, kan smartare lösningar sökas. Dessa skulle kunna inkludera bättre tillgång till bredband, vilket skulle kunna minska behovet av att resa till jobbet. Eller, där renare alternativ som cykelvägar och kollektivtrafik är orealistiska, skulle tillgång till elbilar och solcellsdriven laddning kunna erbjudas.
Att förbättra motståndskraften för en osäker framtid
Invasionen av Ukraina har återigen lärt oss att framtiden är osäker – konflikt är en ny drivkraft för förändring. 4 Ett resultat kan vara att energipriserna förblir höga eller stiger ännu mer. Till skillnad från ad hoc-ekonomiskt stöd för energiförbrukning skulle en minskning av hushållens beroende av externa energikällor förbättra deras motståndskraft inför sådana prisökningar. Energisubventioner kan skäras ner och momsen kan höjas från en stund till en annan, av nuvarande eller framtida regeringar. De flesta åtgärder för att minska beroendet av extern energi kan dock inte enkelt rivas: när solceller väl har installerats, hem isolerats och cykel- eller gånginfrastruktur byggts, vet folk att de kan lita på dem på lång sikt.
Ökningen av energipriserna riskerar att skapa en grön omställning där de fattiga möter de största utmaningarna. Att minska deras energibehov och, där behoven finns, deras beroende av fossila energikällor skulle bidra till en verkligt rättvis omställning: att nå klimatneutralitet till 2050 utan att lämna någon bakom.
Bild © Sergey/Adobe Stock
1.Eurofound (2015), Access to social benefits: Reducing non-take-up
2.European Commission, Climate action, webpage.
3.Eurofound, Access to care services: Early childhood education and care, healthcare and long-term care
4.Eurofound, Recovery and resilience in the EU – Back to the future? Some reflections on Foundation Forum 2022
Författare
Hans Dubois
Senior research managerHans Dubois är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans forskningsämnen inkluderar bostäder, överskuldsättning, hälso- och sjukvård, långtidsvård, sociala förmåner, pension och livskvalitet i närområdet. Innan han kom till Eurofound var han biträdande professor vid Kozminski-universitetet i Warszawa. Han avslutade en doktorsexamen i företagsekonomi och ledning vid Bocconi-universitetet (Milano), efter att ha arbetat som forskningssekreterare vid European Observatory on Health Systems and Policies (Madrid).
Related content
30 May 2023
Unaffordable and inadequate housing in Europe
Unaffordable housing is a matter of great concern in the EU. It leads to homelessness, housing insecurity, financial strain and inadequate housing. It also prevents young people from leaving their family home. These problems affect people’s health and well-being, embody unequal living conditions and opportunities, and result in healthcare costs, reduced productivity and environmental damage. Private tenants have faced particularly large housing cost increases, and owners with mortgages are vulnerable to interest rate increases. In addition, many owners without mortgages, especially in post-communist and southern European countries, experience poverty and housing inadequacy. The cost-of-living crisis affects people in all tenancies. Social housing and rent subsidies support many, but capacity differs across and within countries, and these measures exclude certain groups in vulnerable situations and fail to reach everyone who is entitled to them. Three quarters of Member States have Housing First initiatives – providing housing for homeless people – but these mostly operate on a small scale. This report maps housing problems in the EU and the policies that address them, drawing on Eurofound’s Living, working and COVID-19 e-survey, European Union Statistics on Income and Living Conditions and input from the Network of Eurofound Correspondents.
8 October 2020
Access to care services: Early childhood education and care, healthcare and long-term care
The right of access to good-quality care services is highlighted in the European Pillar of Social Rights. This report focuses on three care services: early childhood education and care (ECEC), healthcare, and long-term care. Access to these services has been shown to contribute to reducing inequalities throughout the life cycle and achieving equality for women and persons with disabilities. Drawing on input from the Network of Eurofound Correspondents and Eurofound’s own research, the report presents an overview of the current situation in various EU Member States, Norway and the UK, outlining barriers to the take-up of care services and differences in access issues between population groups. It pays particular attention to three areas that have the potential to improve access to services: ECEC for children with disabilities and special educational needs, e-healthcare and respite care.
4 August 2016
Inadequate housing in Europe: Costs and consequences
This report aims to improve understanding of the true cost of inadequate housing to EU Member States and to suggest policy initiatives that might help address its social and financial consequences. The full impact of poor housing tends to be evident only in the longer term, and the savings to publicly funded services, the economy and society that investment in good quality accommodation can deliver are not always obvious. While housing policies are the prerogative of national governments, many Member States face similar challenges in this field. In some, projects to improve inadequate housing have already provided valuable practical experience that can usefully be shared, and this report presents eight such case studies. While improving poor living conditions would be costly, the report suggests the outlay could be recouped quite quickly from savings on healthcare and a range of publicly funded services – in the EU as a whole, for every €3 invested in improving housing conditions, €2 would come back in savings in one year.
With contributions from Robert Anderson, Pierre Faller, Jan Vandamme (Eurofound) and Madison Welsh.
