Stridsåtgärder och tvister i Kroatien

Strejkrätten (štrajkoch/eller att genomföra en solidaritetsstrejk (štrajk solidarnosti) finns för arbetstagarna, medan arbetsgivarna endast kan lockouta arbetstagare som ett svar på en strejk som redan pågår. En lockout får inte inledas förrän åtta dagar efter det att strejken har inletts. I artikel 205 i arbetslagen föreskrivs att fackföreningar har rätt att utlysa och genomföra en strejk för att skydda och främja sina medlemmars ekonomiska och sociala intressen, eller för att ersättning och ersättning inte har betalats ut. I alla tvister som rör ingående, ändring eller förnyelse av ett kollektivavtal har de fackföreningar som har fastställts vara representativa för kollektivavtal rätten att utlysa och genomföra en strejk

En strejk måste anmälas till arbetsgivaren, eller till den arbetsgivarorganisation, som den riktar sig mot, medan en solidaritetsstrejk måste anmälas till den arbetsgivare i vars lokaler den organiseras. I ett brev där strejken varslas ska skälen till strejken anges. Plats, datum och tid för dess början. och metoden för dess utförande. I artikel 206 i arbetslagen anges att vid en tvist som kan leda till strejk eller annan form av stridsåtgärd ska ett medlingsförfarande genomföras, utom när parterna har kommit överens om en alternativ metod för att lösa tvisten. Medling genomförs av en oberoende medlare som väljs ut av parterna i en tvist och som väljs antingen från den förteckning som sammanställts av GSV eller genom ömsesidig överenskommelse.

Mekanismer för kollektiv tvistlösning

I artikel 205 i arbetslagen föreskrivs att en strejk inte får inledas innan medlingsförfarandet har avslutats, om ett sådant förfarande föreskrivs i denna lag, eller innan andra förfaranden för tvistlösning i godo som parterna kommit överens om har slutförts.

Tvistlösning genom medling

Den tidigare nämnda obligatoriska medlingen genomförs av en medlare som väljs ut av parterna i en tvist från den förteckning som sammanställts av GSV eller som fastställts i samförstånd. Medlarnas arvoden fastställs genom ett beslut av ministern med ansvar för arbetsmarknadsfrågor på grundval av ett förhandsyttrande från GSV och med finansministerns samtycke. Ministern ska, tillsammans med ett föregående yttrande från GSV, anta en förordning som reglerar metoderna för val av medlare, genomförandet av medlingsförfarandet och utförandet av det administrativa arbete som krävs för detta förfarande. I artikel 208 fastställs tidsfristen för slutförandet av medlingsförfarandet. Om inte parterna i en tvist har kommit överens om något annat, måste den obligatoriska medling som föreskrivs i arbetslagen slutföras inom fem dagar från det att information om tvisten har lämnats till GSV eller till en statlig förvaltningsmyndighet i ett län som ansvarar för arbetsmarknadsfrågor.

Lösning av tvister genom skiljeförfarande

I artiklarna 210–212 i arbetslagen finns bestämmelser om tvistlösning genom skiljeförfarande. Parterna i en tvist kan komma överens om att föra sin kollektiva arbetstvist inför ett skiljeförfarande. Utnämningen av en enskild skiljeman eller en skiljenämnd och andra frågor som rör skiljeförfarandet kan regleras i ett kollektivavtal eller i ett avtal mellan parterna som ingås efter det att tvisten har uppstått. De frågor som kan avgöras genom skiljeförfarande anges i artikel 211. I denna artikel anges hur parterna, i sitt avtal om att hänskjuta en tvist till ett skiljeförfarande, måste avgränsa den fråga som ska lösas. Skiljenämnden får endast fatta beslut i de frågor som parterna i en tvist har hänskjutit till den. Om en tvist rör tillämpningen av lagar och andra författningar eller ett kollektivavtal grundar skiljenämnden sitt beslut på tillämplig lag, förordning eller kollektivavtal. Om en tvist gäller ingående, ändring eller förnyelse av ett kollektivavtal grundar skiljenämnden sitt beslut på skäliga grunder. Om inte parterna i en tvist anger något annat i ett kollektivavtal eller en överenskommelse om att hänskjuta en tvist till ett skiljenämnd, ska en skiljedom innehålla skälen för skiljedomen. Det är inte tillåtet att överklaga en skiljedom. Om en tvist gäller ingående, ändring eller förnyelse av ett kollektivavtal har skiljedomen samma rättsverkan och verkan som ett sådant avtal.

Mekanismer för individuell tvistlösning

I artikel 209 i arbetslagen regleras beslut som fattas av parterna och deras verkningar, och det anges att parterna kan avsluta medlingsförfarandet med ett avtal. Ett avtal som ingåtts i händelse av en tvist i samband med ingående, ändring eller förnyelse av ett kollektivavtal har samma rättskraft och verkan som ett kollektivavtal. En överenskommelse som nås i händelse av en tvist om ersättning och ersättning kan användas för att komma överens om betalningsmetod och dynamik för betalning.

Uppgifter från den tidigare statliga myndigheten för socialt partnerskap visar att 100 ärenden behandlades under 2012 (45 avgjorda eller villkorligt avgjorda) och 137 behandlades under 2013 (70 avgjorda) – en betydande ökning jämfört med 2011 års siffror på 100 mål (46 avgjorda). Både antalet ärenden och andelen framgångsrika avgöranden minskade under 2014, och även om det absoluta antalet mål också minskade under 2015 och 2016 ökade andelen framgångsrika avgjorda mål under båda dessa år. Under 2017 ökade det absoluta antalet medlingar i kollektiva arbetstvister betydligt, medan andelen framgångsrika förlikningar ökade med en procentenhet. Antalet ärenden ökade under 2018 och 2019, men andelen framgångsrikt avgjorda ärenden minskade. Under 2020 minskade antalet ärenden betydligt, medan andelen framgångsrikt avgjorda ärenden minskade något.

Användning av tvistlösningsmekanismer 2012–2020

Anm.: Uppgifterna är endast tillgängliga fram till 2020.

Källa: GSV, odaterad