&w=3840&q=90)
Bostäder
Tillgången till överkomliga och lämpliga bostäder är ett stort problem i många medlemsstater, i deras städer och regioner, och förvärras av de senaste årens kriser. Människor som har problem med att ha råd med en bostad riskerar att bli utestängda, osäkra på att behöva lämna sitt hem, att inte ha råd med andra saker på grund av höga boendekostnader och att tvingas bo kvar i bostäder som inte är lämpliga för deras behov. Med stigande levnadskostnader kommer risken för energifattigdom för låginkomstfamiljer som inte har råd att hålla sina hem tillräckligt varma eller betala hyra eller amorteringar. Samtidigt ökar hemlösheten i en stor majoritet av medlemsstaterna.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Den utelåsta generationen: Europas bostadsmarknad sviker sina unga
I Europas huvudstäder har en tyst men djupgående avkoppling ägt rum. I årtionden antydde det underförstådda samhällskontraktet att när ekonomierna växte och unga arbetare kom in på arbetsmarknaden, skulle de så småningom säkra nycklarna till sina egna ytterdörrar.Är Europas psykiska hälsa fortfarande i kris?
Den psykiska hälsan i Europa står vid ett avgörande vägskäl. Även om vissa indikatorer har förbättrats sedan pandemin visar en ny rapport från Eurofound på oroväckande tendenser, bland annat ett oroväckande stopp för den decennier långa minskningen av självmordstalen. I det här avsnittet av Eurofound Talks talar Mary McCaughey med forskningschefen Hans Dubois om denna komplexa fråga och betonar att psykisk ohälsa i oproportionerligt hög grad drabbar utsatta grupper.Ojämn bild av ett föränderligt Europa: Resultat från Living and Working in the EU e-survey 2025 - Digital berättelse
Denna digitala berättelse från Eurofounds e-undersökning 2025 avslöjar bestående ekonomiska påfrestningar, ojämna nivåer av motståndskraft, skört förtroende för institutioner, pågående utmaningar kring balans mellan arbete och privatliv samt växande oro för miljöfrågor bland européer.Demografiska förändringar och klimatförändringar, i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi, kräver att Eurofound förser beslutsfattarna med nya uppgifter om levnadsvillkoren och den sociala situationen för olika grupper i samhället och bedömer deras behov av bostäder.
Genom sin europeiska undersökning om livskvalitet (EQLS)mäter Eurofound levnadsvillkoren för människor i Europa genom att undersöka en rad faktorer, bland annat boende, alltför höga boendekostnader och undermåliga bostäder. Uppgifterna om boende omfattar uppgifter om hyresformer och otillräckliga bostadsförhållanden, såsom energifattigdom och otrygga boendeförhållanden.
EQLS undersöker de sociala konsekvenserna av klimatneutralitet när det gäller acceptans och antagande av hållbara beteenden samt dess inverkan på levnadskostnader, bostäder och energifattigdom. Ny forskning följer de eventuella sociala konsekvenserna av den gröna omställningen för levnadskostnader, boende och transporter. Nästa upplaga av EQLS börjar 2026.
Eurofounds forskning ger belägg för dynamiken och tendenserna när det gäller ojämlikhet i Europa mellan olika sociodemografiska grupper och analyserar de ojämna effekterna av levnads- och boendekostnader. I rapporten analyseras också bostadsproblemen i EU och den politik som syftar till att ta itu med dem. I synnerhet i takt med att hyresrätter har blivit allt vanligare bland Europas ungdomar är ungdomars levnadsvillkor och deras tillgång till bostäder en viktig del av forskningsagendan.
Eurofounds forskning om levnadskostnader, bostadsförhållanden, offentliga tjänster och utsatta grupper kommer att stödja EU:s beslutsfattares arbete med att övervaka och genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab.
Pelaren syftar till att främja socialt skydd och social inkludering, vilket inbegriper en satsning på att få ett slut på hemlösheten och ta itu med frågor som rör tillgång till överkomliga bostäder av god kvalitet, särskilt för personer med funktionsnedsättning och låginkomstfamiljer som lever i energifattigdom. År 2025 planerar EU-kommissionen att lansera en reviderad handlingsplan med initiativ för att genomföra pelaren.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inledde sin andra mandatperiod i december 2024 och har lagt fram ambitiösa förslag för 2024–2029 för att hantera bostadskrisen. Det handlar bland annat om utnämningen av den första kommissionsledamoten med ansvar för bostäder, samt den första europeiska planen någonsin för bostäder till överkomliga priser och en alleuropeisk investeringsplattform för hållbara bostäder till överkomliga priser.
Att minska hushållens energikostnader är också en viktig del av målen i den europeiska gröna given. År 2021 lanserade Europeiska kommissionen initiativet för bostäder till överkomliga priseropens in new tab som en del av strategin för renoveringsvågen, som syftar till att renovera 35 miljoner byggnader fram till 2030. Utbyggnaden av den sociala klimatfonden i medlemsstaterna kommer att stödja resurseffektiva renoveringar och energieffektiva bostäder.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
17 December 2025
Grundläggande utmaningar: Europas ungdomars bostadskamp
17 December 2025
Europeisk bostadsdashboard
1 October 2025
Housing affordability: Approaches to measurement and key data insights – Background paper
21 May 2024
Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
30 May 2023
Unaffordable and inadequate housing in Europe
Unaffordable housing is a matter of great concern in the EU. It leads to homelessness, housing insecurity, financial strain and inadequate housing. It also prevents young people from leaving their family home. These problems affect people’s health and well-being, embody unequal living conditions and opportunities, and result in healthcare costs, reduced productivity and environmental damage. Private tenants have faced particularly large housing cost increases, and owners with mortgages are vulnerable to interest rate increases. In addition, many owners without mortgages, especially in post-communist and southern European countries, experience poverty and housing inadequacy. The cost-of-living crisis affects people in all tenancies. Social housing and rent subsidies support many, but capacity differs across and within countries, and these measures exclude certain groups in vulnerable situations and fail to reach everyone who is entitled to them. Three quarters of Member States have Housing First initiatives – providing housing for homeless people – but these mostly operate on a small scale. This report maps housing problems in the EU and the policies that address them, drawing on Eurofound’s Living, working and COVID-19 e-survey, European Union Statistics on Income and Living Conditions and input from the Network of Eurofound Correspondents.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Marie Hyland
Research officerMarie Hyland började på Eurofound som forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik 2023. Dessförinnan arbetade Marie flera år som ekonom på Världsbanken, där hon arbetade med en rad olika frågor, bland annat genus, klimatförändringar och utveckling av den privata sektorn. Maries forskning har tittat på effekterna av juridisk diskriminering på kvinnors ekonomiska egenmakt, övervägt den roll som företagsstorlek och ledningspraxis spelar för produktivitet och ekonomisk utveckling, och analyserat de ekonomiska aspekterna av åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Marie har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Sanna Nivakoski
Research officerSanna Nivakoski är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Innan hon började på Eurofound 2021 arbetade hon som postdoktoral forskare vid Geary Institute for Public Policy vid University College Dublin, Economic and Social Research Institute i Dublin och Royal College of Surgeons i Irland. Hon har arbetat inom många forskningsområden inom mikroekonomi, bland annat pensionsinkomst och förmögenhet, pensionssparande, generationsväxlingar och de ekonomiska konsekvenserna av att bli änka. Sanna har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Hans Dubois
Senior research managerHans Dubois är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans forskningsämnen inkluderar bostäder, överskuldsättning, hälso- och sjukvård, långtidsvård, sociala förmåner, pension och livskvalitet i närområdet. Innan han kom till Eurofound var han biträdande professor vid Kozminski-universitetet i Warszawa. Han avslutade en doktorsexamen i företagsekonomi och ledning vid Bocconi-universitetet (Milano), efter att ha arbetat som forskningssekreterare vid European Observatory on Health Systems and Policies (Madrid).
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
