Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
During daylight hours, a young woman examines real estate listings displayed in a shop window
Forskningsrapport
Publicerad: 17 December 2025

Grundläggande utmaningar: Europas ungdomars bostadskamp

Data: 17 figurer

Europa står inför en bostadspriskris som påverkar alla åldersgrupper, med särskilt tydliga konsekvenser för unga. För dem kan krisen få långtgående konsekvenser, påverka utbildnings- och anställningsmöjligheter, hushållssammansättning och bildning samt nuvarande och framtida välbefinnande. Denna rapport undersöker bostadssituationen för EU:s befolkning, med särskilt fokus på unga. Den visar att unga på flera mätpunkter generellt upplever bostadskrisen mer akut än äldre grupper. Unga som söker bostäder i stadscentra och populära turistmål möter särskilt betydande utmaningar. Undersökningsdata tyder på att bostadskrisen hindrar familjebildning, där många unga vuxna bor i föräldrahemmet när de föredrar att bo självständigt eller med en partner. Rapporten lyfter också fram olika typer av policyer som har införts för att hantera utmaningar kring bostadsprisvärdhet.

Observera att de flesta av Eurofounds publikationer endast finns tillgängliga på engelska och för närvarande inte översätts automatiskt.

Loading PDF…

  • Unga vuxna i åldern 18–39 drabbas oproportionerligt hårt av Europas nuvarande kris för oöverkomliga bostäder, eftersom deras lägre inkomster eller osäkra anställning gör att de har svårare att hantera stigande kostnader. De tenderar också att söka boende i stadsområden, där gapet mellan utbud och efterfrågan är som mest akut.

  • Unga människor är mer benägna än äldre kohorter att uppleva bostadsosäkerhet, bli överbelastade med bostadskostnader och bo i bostäder av sämre kvalitet.

  • I många medlemsstater kan unga som söker bostad till genomsnittlig lön nästan inte hitta något prisvärt i stadsområden. Landsbygdsområden är generellt mer prisvärda men erbjuder färre fastigheter, särskilt för uthyrning.

  • Europas unga står inför denna kris i ett avgörande livsskede och tvingar många in i boendeformer de annars inte skulle välja, såsom att bo hos föräldrar eller släktingar. Resultatet är att de avstår från karriär- och utbildningsmöjligheter, vilket påverkar deras hälsa och välbefinnande samt påverkar deras beslut kring familjebildning.

  • Samtidigt som en rad olika policyer genomförs i hela EU för att hantera bostadskrisen, fokuserar de mest lovande lösningarna på snäva bostadsmarknader på att öka tillgången på prisvärda bostäder.

Europa upplever en kris med oöverkomliga bostäder. Sedan 2010 har genomsnittliga försäljningspriser i EU ökat med 55,4 % och hyrorna med 26,7 %, vilket överstiger inkomsttillväxten för många grupper. Dessa genomsnitt döljer allvaret i problemet som upplevs i vissa regioner och för vissa grupper. Till exempel har priserna i vissa EU-medlemsstater mer än tredubblats. Och inom medlemsstaterna har trenderna i priser och hyror varit mycket ojämna mellan regioner och grader av urbanisering. Vanligtvis har ökningarna av bostadskostnaderna i stadscentra vida överträffat genomsnittstrenderna. Många unga i Europa upplever denna priskris särskilt starkt. Deras arbetsinkomster är relativt låga och de är mer benägna att ha tillfälliga eller osäkra anställningar än äldre. De har ofta svårt att hyra ett hem där de skulle vilja bo. Om de vill köpa ett hem kan de ha svårt att spara till en kontantinsats eller kvalificera sig för ett bolån. Unga fortsätter att flytta till stadsområden, där arbetstillfällena är koncentrerade men bostäder är minst överkomliga. De möter dessa hinder under en avgörande period i sina liv, samtidigt som de övergår till självständigt vuxenliv och fattar beslut om utbildning, karriär, relationer och familjebildning. För dem är Europas nuvarande bostadspriskris ett grundläggande problem.

Problemet med oöverkomliga bostäder är inte nytt. I vissa europeiska regioner och städer är bostadskostnader en långvarig utmaning för många grupper. Men under de senaste åren har problemet blivit mer utbrett och drabbar större delar av befolkningen. Höga energipriser, arbetskraftsbrist, miljöregler, zonindelningslagar och brist på mark har begränsat byggaktiviteten. Det har också skett en ökning av användningen av bostäder som investeringsverktyg. Detta innebär att individer och familjer konkurrerar med investerare på en alltmer tajt bostadsmarknad. Även om EU inte har någon direkt kompetens inom bostäder, utövar EU ett betydande inflytande genom relevant vägledning, lagstiftning och finansiering. I takt med att Europas bostadskris har förvärrats har Europeiska kommissionen för första gången svarat genom att inkludera bostäder som en separat del av en kommissionärs portfölj. Dan Jørgensen, den nya kommissionären för energi och bostäder, har i uppdrag att stödja medlemsstaterna i att ta itu med orsakerna till bostadsbrist och frigöra både offentlig och privat finansiering för att investera i prisvärda och hållbara bostäder. Andra EU-organ, inklusive Europaparlamentet och Europeiska investeringsbanken, tar också ansvar för utmaningen att avslöja orsakerna till bostadskrisen, identifiera lösningar och leverera finansiering.

  • Den nuvarande bostadspriskrisen i EU har särskilt påtagliga effekter på yngre åldersgrupper.

  • I flera medlemsstater har den genomsnittliga åldern då en ung person lämnar föräldrahemmet ökat. Många unga, inklusive de som är anställda, har inte råd att bo självständigt.

  • Samtidigt har hemlösheten ökat i många medlemsstater. Unga människor i städer är bland de grupper som är särskilt drabbade.

  • För unga som faktiskt uppnår självständigt boende fortsätter utmaningarna. Unga, särskilt de i den yngre årskullen 18–29 år, är mer benägna att hamna i skuld med bostads- och elräkningar. Unga rapporterar också oftare att de kan behöva lämna sitt hem eftersom de inte längre har råd.

  • Unga som bor självständigt från sina föräldrar spenderar betydligt mer av sina inkomster på bostäder och är mer benägna att bli överbelastade av bostadskostnader jämfört med andra åldersgrupper.

  • Trots att de spenderar mer av sina inkomster på bostäder tenderar unga att bo i bostäder av sämre kvalitet.

  • Det finns betydande skillnader mellan geografiska regioner när det gäller prisvärdheten på fastigheter som för närvarande erbjuds till försäljning eller uthyrning.

  • I hela EU kan mycket lite av den bostad som erbjuds att hyra i stadsområden anses vara överkomlig för en ung person med medianlön. Detta gäller särskilt i huvudstäder och populära turistmål.

  • I Bulgarien, Irland, Polen, Portugal och Spanien samt i delar av Österrike och Italien är graden av oöverkomlighet på hyresmarknaden sådan att i många områden krävs mer än 80 % av medianlönen för att hyra en standard tvårumslägenhet.

  • Ett möjligt svar på prisproblemet vore att minska storleken och försöka hyra en mindre fastighet. Detta kan dock innebära tillräcklighetsutmaningar, och priset per kvadratmeter är högre för mindre fastigheter.

  • I hela Europa sätter bostadskrisen många unga vuxna i en situation där de inte kan uppnå sin önskade boendesituation (till exempel att bo ensam eller med en partner), vilket leder till betydande missanpassningar mellan ungas faktiska och föredragna boendeförhållanden.

  • Undersökningsdata från fyra medlemsstater (Tjeckien, Nederländerna, Spanien och Sverige) visar att betydligt fler bor med vänner, släktingar eller föräldrar än vad som skulle vilja göra det. Betydligt färre bor med partners eller ensamma än de önskar göra det.

  • Ouppfyllda bostadspreferenser är kopplade till en rad negativa utfall. Dessa inkluderar oförmåga att uppnå självständigt boende, oförmåga att följa en vald karriär, negativa effekter på mental hälsa och att välja att skjuta upp att skaffa barn.

  • För att fullt ut förstå och hantera bostadspriskrisen är det viktigt att beakta både kvantitativa data om ungas bostadsutmaningar och kvalitativa data om deras preferenser och hur de navigerar i bostadspolitiken.

  • Beslutsfattare bör undvika att utveckla ett fragmenterat policylandskap där policyer genomförs styckvis med motstridiga mål.

  • När det gäller finansiering av bostadsinitiativ är revolverande fonder som återanvänder kapital för bostäder ett effektivt sätt att finansiera projekt.

  • När det gäller att skapa nya bostadsmöjligheter för unga (såsom prisvärda 'startbostäder') har utbudsbaserade lösningar större potential än efterfrågesidans monetära och skattemässiga fördelar.

  • Regeringar bör säkerställa anställningsneutralitet i finanspolitiken och behandla ägande och hyresvärd lika.

  • För att hantera bostadsbrist är det avgörande att öka antalet tillgängliga bostäder. Det befintliga beståndet av tomma och underutnyttjade byggnader erbjuder betydande outnyttjad potential i detta avseende, även om det ofta kräver omfattande renoveringar.

  • Policyer för att reglera hyror och öka tryggheten i bosättningen måste ta hänsyn till både insiders (befintliga hyresgäster) och externa (nya eller potentiella hyresgäster, ofta unga), samt bostadsleverantörer.

  • Unga kan spela en aktiv roll i policyutformningen – inte bara i utformningen av nya eller reviderade bostadspolicyer utan också i utvecklingen av innovativa bostadskoncept nerifrån och upp, såsom kollektivboende.

Detta avsnitt innehåller information om data som finns i denna publikation.

Alla 17 figurer i denna publikation finns tillgängliga för förhandsvisning.

Lista över tabeller

Tabell 1: Skillnad mellan observerad och föredragen hushållsstorlek, efter nuvarande boendeform och ålderskohort (aggregerat för alla undersökta medlemsstater, %)

Tabell 2: Observerade (rader) och föredragna (kolumner) boendeförhållanden

Tabell 3: Föredragna boendeförhållanden för dem som för närvarande bor hos föräldrar/släktingar, per medlemsstat (%)

Tabell 4: Uppskattningar av undertryckt hushållsbildning

Tabell 5: Rangordning av orsaker som hindrar respondenter från att ha sin föredragna bostadssituation, per medlemsstat

Tabell 6: Konsekvenser av bostadsutfall (%)

Tabell 7: Bostadspolitik

Tabell A1: Eurofound-undersökningsanalys – beskrivande statistik

Tabell A2: Observerade och föredragna boendeförhållanden, Tjeckien

Tabell A3: Observerade och föredragna boendeförhållanden, Nederländerna

Tabell A4: Observerade och föredragna boendeförhållanden, Spanien

Tabell A5: Observerade och föredragna boendeförhållanden, Sverige

Tabell A6: Andelen respondenter som skulle byta NUTS-region, i sin föredragna boendeform, per medlemsstat

Tabell A7: Nuvarande och föredragna bostäder, efter bosättningsstorlek (andel respondenter)

Lista över figurer

Figur 1: Unga som anser att prisvärda bostäder och levnadskostnader bör vara en EU-prioritet (%) 2024

Figur 2: Ramverk för analys av problem kopplade till oöverkomliga bostäder

Figur 3: Unga vuxna (25–34 år) som bor i föräldrahemmet (%), 2023

Figur 4: Unga vuxna (25–34 år) som bor i föräldrahemmet (procentändring), 2018–2023

Figur 5: Uppfattning om bostadsosäkerhet efter åldersgrupp (%) 2020–2025

Figur 6: Hushåll med skulder på bostads- och elbetalningar (%), 2023

Figur 7: Andelen av inkomsten som spenderas på bostadskostnader, per åldersgrupp, 2023

Figur 8: Andelen 18-åringar som bor i städer spenderar mer än 40 % av sin inkomst på bostäder, 2023

Figur 9: Procentandel som uppfattar bostadskostnader som en tung ekonomisk börda, 2023

Figur 10: Bostadskvalitetsproblem per ålderskohort (%), 2023

Figur 11: Hushållsöverbefolkning för 15–29-åringar, per medlemsstat (%) 2024

Figur 12: Grannskapsproblem rapporterade, efter ålderskohort (%), 2023

Figur 13: Bostadskostnadsöverbelastning (2023) och trängselgrad (2024) (%) för ensamstående hushåll jämfört med andra grupper

Figur 14: Andelen av hyresutbudet som är överkomligt för unga vuxna (%) 2024

Figur 15: Andelar av typer av bostadshyresrätt (%) 2023

Figur 16: Hyresöverkomlighet för unga i Europa, 2024

Figur 17: Hyra per kvadratmeter över storlek – utvalda medlemsstater, 2024

Figur 18: Bostadsägande för unga i Europa, 2024

Figur 19: Bostadsägande för unga i Österrike, 2024

Figur 20: Hyresprisvärdhet för unga i Österrike, 2024

Figur 21: Bostadsägande för unga i Danmark, 2024

Figur 22: Hyresprisvärdhet för unga i Danmark, 2024

Figur 23: Bostadsägande för unga i Italien, 2024

Figur 24: Hyresöverkomlighet för unga i Italien, 2024

Figur 25: Bostadsägande för unga i Slovakien, 2024

Figur 26: Hyresöverkomlighet för unga i Slovakien, 2024

Figur 27: Hushållsstorlek per medlemsstat

Figur 28: Boendeförhållanden per medlemsstat

Figur 29: Föreståndarfrekvenser efter åldersgrupp och land (%)

Figur 30: Observerad och föredragen hushållsstorlek, efter ålderskohort

Figur 31: Observerad och föredragen hushållsstorlek för dem som bor med föräldrar/släktingar, efter ålderskohort (aggregerad för alla undersökta medlemsstater)

Figur 32: Andelen sociala hyresbostäder i OECD-länder (% av det totala bostadsbeståndet), 2022

Figur 33: Hyresreglering i den privata hyressektorn i medlemsstaterna runt 2023

Eurofound rekommenderar att denna publikation citeras enligt följande.

Eurofound (2025), Grundläggande utmaningar: Europas ungdomars bostadskamp, Europeiska unionens publikationskontor, Luxemburg.

Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies