&w=3840&q=90)
Digitalisering
Digitalisering är den pågående integrationen av digitala teknologier och digitaliserad data över hela ekonomin och samhället. De dubbla gröna och digitala övergångarna påskyndar förändringstakten som påverkar alla aspekter av våra liv och kommer att få många konsekvenser för framtidens arbete. Innovationer och utvecklingar inom avancerad teknik har betydande effekter i nästan alla delar av ekonomin och för samhället i stort. Arbete, dess innehåll, dess organisation och design, dess reglering och skydd genomgår alla förändringar. Den kontinuerliga automatiseringen och digitaliseringen av tjänster, samt den växande introduktionen av artificiell intelligens (AI) på arbetsplatsen, fortsätter att förändra arbetets natur, kompetensbehov och hur uppgifter fördelas, utförs och bedöms. Detta leder också ofta till en suddighet av gränserna mellan arbete och icke-arbetsaktivitet.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Algoritmisk hantering på europeiska arbetsplatser – Digital berättelse
Denna digitala berättelse presenterar huvudresultat om införandet av algoritmisk styrning på europeiska arbetsplatser och dess samband med arbetsvillkor och medarbetarvälfärd.Algoritmisk hantering på europeiska arbetsplatser
Ett ökande antal anställda utsätts för algoritmisk styrning – användningen av datorprogram för att övervaka prestation, fördela uppgifter och schemalägga arbete. Hur omformar detta arbetet och påverkar arbetsvillkor och de anställdas välbefinnande?IT-sektorn i fokus: Utvecklingen av EU:s digitala arbetskraft
IKT-sektorn driver digitaliseringen och AI-användningen i hela Europa, men brist på kvalificerad arbetskraft håller tillbaka tillväxten. Denna rapport undersöker anställning och arbetsvillkor för IKT-specialister samt de utmaningar som formar en av EU:s mest kritiska sektorer.Eurofounds forskning undersöker digitaliseringens påverkan på arbetslivet samt sambanden med övergången till en klimatneutral ekonomi. Detta omfattar sysselsättningsnivåer, arbetsvillkor, socialt skydd och anställningsrelationer. I samband med omstrukturering och digitalisering är det också viktigt att analysera arbetsmarknadsrelationernas och den sociala dialogens roll i genomförandet av förändring, liksom påverkan på samhället och medborgarna.
Forskningen ger bevis på strukturella förändringar, drivna till stor del av dessa megatrender, men också av nyligen aktuella kriser, som kan informera politiken för att säkerställa rättvisa övergångar som främjar sysselsättning, goda arbetsvillkor, socialt skydd och arbetstagares rättigheter, samtidigt som arbetsproduktiviteten, konkurrenskraften och välståndet förbättras.
Som svar på hur digital teknik förändrar EU-medborgarnas liv är en prioritet för Europeiska kommissionen att skapa ett Europa som passar den digitala tidsåldern, och leda övergången till en frisk planet och en ny digital värld genom sitt Digital Decade-program .
Som en del av sitt Digital Services Act-paket, publicerat den 15 december 2020, föreslog kommissionen två lagstiftningsinitiativ för att uppgradera reglerna för digitala tjänster i EU: Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA). Dessa initiativ syftar till att skapa ett säkrare digitalt utrymme och skydda användarna av digitala tjänster, samtidigt som de skapar lika villkor för företag att främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft.
Den 9 mars 2021 utfärdade kommissionen sin kommunikation där visionen för Europas digitala decennium redovisades och en tydlig kompass mot en framgångsrik digital omvandling till 2030 inom områden som uppkoppling, kompetens och digitala offentliga tjänster.
I december 2023 nådde Europaparlamentet och rådet enighet om Artificial Intelligence Act (AI Act), vilket markerar ett betydande steg mot reglering av AI i EU. AI-lagen trädde i kraft den 1 augusti 2024. Detta är den första heltäckande regleringen av AI i världen med en stegvis implementeringsprocess för att säkerställa en smidig övergång för företag och institutioner. Bland de högrisk-AI-system som identifierats enligt lagen finns de som används vid rekrytering och arbetsledning, vilka är särskilt relevanta för Eurofounds forskning.
Som svar på den snabba utvecklingen av plattformsarbete inom EU lade kommissionen fram ett förslag för att skydda personer som arbetar via digitala plattformar. I april 2024 antog parlamentet plattformsarbetsdirektivet, som syftar till att förbättra arbetsvillkoren och reglera användningen av algoritmer på digitala arbetsplattformar.
I april 2025 lanserade kommissionen en ny AI-strategi med en handlingsplan för AI-kontinenten. Planen syftar till att stärka Europas konkurrenskraft som ledare inom AI. Relevanta för Eurofounds arbete är pelarna med fokus på AI-färdigheter och talanger samt användningen av algoritmer.
Europeiska kommissionen: Digitalt decenniumopens in new tab
Europeiska kommissionen: Europeiska kompetensagendanopens in new tab
Europeiska kommissionen: Digital Services Act-paketetopens in new tab
Europeiska kommissionen: AI-lagenopens in new tab och AI-kontinentens handlingsplanopens in new tab
Europeiska kommissionen: Kompetensunionenopens in new tab
Europaparlamentet: Parlamentet antar Platform Work Directiveopens in new tab
EUR-Lex: 2030 Digital Compass: den europeiska vägen för det digitala decennietopens in new tab
År 2020 godkände de europeiska sociala parterna ett autonomt ramavtal om digitalisering.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
21 July 2024
Human–robot interaction: What changes in the workplace?
12 September 2023
Ethical digitalisation at work: From theory to practice
Automation and digitisation technologies, including artificial intelligence, are rapidly evolving and becoming increasingly powerful and pervasive. The full range of their effects in the workplace is yet to be seen. It is, however, important not only to explore the ethical implications of digital technologies and the effects of such technologies on working conditions as they emerge, but also to anticipate any unintended effects that raise new ethical challenges. Using a variety of research methods and building on previous research on the digital workplace, this report examines the many ramifications of digital technologies in the workplace, looking at the fundamental rights and ethical principles most at stake and the areas of working conditions most likely to be affected.
8 December 2022
The rise in telework: Impact on working conditions and regulations
This report presents Eurofound’s research on telework during the COVID-19 pandemic in 2020 and 2021. It explores changes in the incidence of telework, working conditions experienced by employees working from home and changes to regulations addressing issues related to this working arrangement. The findings reveal a rapid escalation of telework triggered by the pandemic: in 2021, 2 out of 10 European employees were teleworking – a figure that most likely would not have been reached before 2027 had the pandemic not occurred. The health crisis unleashed the social and technological potential for flexibility in terms of working time and place. The impacts of telework on working conditions were initially difficult to determine because it was difficult to disentangle them from pandemic-induced factors, such as lockdowns and school closures. However, both the positive impacts, such as the contribution of telework to improving work–life balance, and the negative impacts, such as reduced social interaction and an increase in overtime worked, have become more evident. The rise in telework and an awareness of its implications for working conditions have prompted a renewed focus on regulatory frameworks, with new telework regulations passed in several EU Member States.
25 September 2022
Att gå digitalt: Omstrukturering av trender inom detaljhandelsbanker
Detaljhandelsbanksektorn är en bördig mark för att studera digitaliseringens effekter på arbete och sysselsättning. Finansiella tjänster tillhandahålls i allt större utsträckning online, utan mellanhand från kundnära institutioner. Många banker inom sektorn har genomgått en seriell omstrukturering sedan den globala finanskrisen, och det är en av få tjänstesektorer med stillastående eller minskande sysselsättning. Utöver de teknologiska förändringarna i hur tjänster tillhandahålls, svarar sektorn också på andra utmaningar, inklusive ökad regulatorisk och efterlevnadsbörda, konkurrens från fintech samt låga räntor och minskad lönsamhet. Fallstudierna i denna rapport beskriver exempel på nyligen genomförda omstruktureringar inom sektorn, vad som motiverade omstruktureringen, hur den hanterades och hur den påverkade anställning, arbetsorganisation samt andra affärs- och medarbetarresultat.
30 May 2022
Ethics in the digital workplace
Digitisation and automation technologies, including artificial intelligence (AI), can affect working conditions in a variety of ways and their use in the workplace raises a host of new ethical concerns. Recently, the policy debate surrounding these concerns has become more prominent and has increasingly focused on AI. This report maps relevant European and national policy and regulatory initiatives. It explores the positions and views of social partners in the policy debate on the implications of technological change for work and employment. It also reviews a growing body of research on the topic showing that ethical implications go well beyond legal and compliance questions, extending to issues relating to quality of work. The report aims to provide a good understanding of the ethical implications of digitisation and automation, which is grounded in evidence-based research.
24 October 2021
Digitisation in the workplace
Research into the transformative potential of the digital revolution tends to take a quantitative approach in an attempt to monitor changes in employment levels due to digitalisation. The fear of potential job losses and negative disruption brought about by digital technologies has permeated the policy debate on digitalisation. In contrast, this report, based on case study research, takes a more qualitative approach to exploring the impact of selected digital technologies (internet of things, 3D printing, and virtual and augmented reality) in the workplace. While digital technologies can bring many opportunities and have been shown to be beneficial for both workers and organisations, there is a need to put safeguards in place to ensure employee data protection and privacy. A well-functioning social dialogue is also key to reaping the benefits of digital technologies and preventing – or minimising – any negative outcomes.
9 September 2021
Right to disconnect: Exploring company practices
Digital technologies have made it possible for many workers to carry out their work at any time and anywhere, with consequent advantages and disadvantages. Eurofound data show that teleworkers are twice as likely to exceed the 48-hour working time limit, take insufficient rest and work in their free time, with knock-on effects on their physical and mental health. To address this issue, there have been calls for the ‘right to disconnect’. This report is based on case studies that chart the implementation and impact of the right to disconnect at workplace level. It builds on previous Eurofound research that shows an increase in collective agreements providing for a right to disconnect in countries that have enshrined this right in their legislation. With the exponential growth in teleworking brought about by the COVID-19 pandemic, the importance of striking a better balance between the opportunities and the challenges associated with teleworking and ICT-based flexible working has become more relevant than ever before.
9 December 2020
Employee monitoring and surveillance: The challenges of digitalisation
New digital technologies have expanded the possibilities of employee monitoring and surveillance, both in and outside the workplace. In the context of the increasing digitalisation of work, there are many issues related to employee monitoring that warrant the attention of policymakers. As well as the often-cited privacy and ethical concerns, there are also important implications for worker–employer relations, as digitally enabled monitoring and surveillance inevitably shift power dynamics in the workplace. Based on input from the Network of Eurofound Correspondents, this report explores the regulatory approaches to workplace monitoring in Europe, and the many challenges arising from the use of new digital technologies. Drawing from empirical and qualitative research, the report also provides some insight into the extent of employee monitoring in Europe and the implications for job quality and work organisation.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Marianna Baggio
Research officerMarianna Baggio är forskningsansvarig i socialpolitikenheten på Eurofound och arbetar med aspekter av European Quality of Life Survey (EQLS), jämställdhet mellan könen, den gröna omställningen och européers digitala liv, inklusive AI:s påverkan utanför arbetsplatsen. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som policyanalytiker vid Competence Centre for Behavioural Insights vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Hon har arbetat som postdoktor vid University Vita-Salute San Raffaele (Milano) och University of Trento. Hon har också omfattande erfarenhet från en tidigare roll som ansvarig för företags sociala ansvar (CSR) i Sydafrika. Marianna har en doktorsexamen i ekonomi och management från University of Trento, med specialisering på beteendeekonomi.
Dragoș Adăscăliței
Research managerDragoș Adăscăliței är forskningschef vid Employment unit på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till framtidens arbete, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på europeiska arbetsmarknader. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från University of Mannheim.
Sara Riso
Senior research managerSara Riso började på Eurofound 2006 och är för närvarande senior forskningschef i Working Life-enheten. Hon är engagerad i forskningsprojekt med fokus på digitalisering och arbetsvillkor. Innan hon började på Eurofound ledde Sara forskningsprojekt för stora europeiska föreningar och nätverk baserade i Bryssel. Hennes akademiska bakgrund är inom psykologi, kommunikation och språk. Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger i att utforska nya stressfaktorer på arbetsplatsen som uppstår genom ökad digitalisering av arbetet, utvecklade organisationsmetoder och förändringsledningsstrategier för att möta de utmaningar som digitalisering i moderna arbetsmiljöer medför.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
