Minstalön
Termen 'minimilön' syftar på den regulatoriska begränsningen av den lägsta sats som arbetsgivare ska betala till arbetstagare. Lagstadgade minimilöner regleras av formella lagar eller lagar. Kollektivt överenskomna minimilöner fastställs i kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. Termen 'nationella minimilöner' används när länder har en (eller flera) grundavgifter som täcker arbetstagare i hela landet. De kan vara antingen lagstadgade eller kollektivt överenskommna.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Minimilöner 2026: Årlig översyn
Fastställandet av minimilön i hela EU har blivit ett alltmer dynamiskt och noggrant övervakat politikområde, format av införandet av EU:s direktiv om minimilön och ett decennium av ihållande reala tillväxt i lagstadgade nivåer. Denna rapport undersöker de lönebeslutsdiskussioner som ägde rum i medlemsstaterna och Norge 2025, med fokus på länder med och utan nationell minimilön, samspelet mellan minimilöner och kollektivavtal i lågavlönade sektorer, samt den växande rollen av indikativa referensvärden i utformningen av nationella beslut.Nationella minimilöner i EU: policydriven tillväxt, fortsatt konvergens och ökad närhet till förhandlade löner
Under det senaste året fortsatte de nationella minimilönerna att öka avsevärt i hela EU, särskilt i central- och östeuropeiska länder, vilket fortsätter att minska de regionala skillnaderna. EU:s direktiv om minimilön har blivit en betydande drivkraft bakom höjningar av minimilönen i många länder, överstiger inflationsnivåerna och ökar snabbare än de kollektivt överenskomna lönegolven i många lågavlönade sektorer.Lågavlönade jobb: Sysselsättningstrender och påverkan av minimilönepolitik
Denna rapport undersöker de långsiktiga effekterna av minimilönepolitik på sysselsättningsstrukturer i hela EU-27 under de senaste två decennierna. Den analyserar systematiskt hur förändringar i sektorella och yrkesmässiga sysselsättningsmönster är kopplade till dessa policyer.Senast uppdaterad: 4 September 2026
Vår infografik ger ytterligare detaljer om situationen från och med 2020.
Avsnitt 32Hur förändras minimilönerna i Europa?
I det här avsnittet sätter sig Mary McCaughey ner med Eurofound-experten Carlos Vacas Soriano för att utforska hur minimilönerna har förändrats i Europa under det senaste året, samt konsekvenserna av dessa förändringar. Lyssnarna bjuds in att dyka in i komplexiteten i Europas minimilönedynamik och de faktorer som driver dessa förändringar. Samtalet belyser också de bredare konsekvenserna av en förändring av minimilönen för inkomstskillnader och jämställdhet.Eurofound ger regelbundna uppdateringar om löner i EU, inklusive en årlig studie om hur minimilönenivåer har utvecklats i hela EU (samt Norge), där nationella regeringar och arbetsmarknadsparter samarbetar i att fastställa nya nivåer. Myndigheten granskar också begreppet levnadslön, som syftar till att garantera arbetstagare och deras familjer en anständig nivå av levnads- och socialt deltagande som svar på otillräcklig inkomst för många arbetande hushåll som är beroende av befintliga nationella minimilöner.
De flesta EU-medlemsstater har en nationell (lagstadgad) minimilön, även om dess nivå, anpassningsmekanismer och täckning varierar. Österrike, Danmark, Finland, Italien och Sverige har minimilöner som fastställs i kollektivavtal.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades 2017, fastställer EU:s åtagande för rättvisa löner för arbetstagare. Detta inkluderar att säkerställa tillräckliga löner för arbetare för att ge dem och deras familjer en anständig levnadsstandard, att skydda möjligheten för lågutbildade och unga arbetstagare att hitta arbete, samtidigt som arbetet görs ekonomiskt attraktivt. Handlingsplanen för att genomföra pelaren, som publicerades i mars 2021, har banat väg för en reforminitiativ för en EU-minimilön.
Den 28 oktober 2020 lade kommissionen fram ett förslag till ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner. Därefter följde ett politiskt avtal mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna den 7 juni 2022. Direktivet om minimilöner antogs i oktober 2022. Det syftar till att förbättra levnadsstandarden med sikte på att uppnå uppåtriktad konvergens och minska fattigdom i arbetslivet, löneskillnader och lönegapet mellan könen. Medlemsstaterna var skyldiga att införa direktivet i nationell lag senast november 2024 (artikel 17). År 2023 begärde Danmark att direktivet skulle upphävas helt eller delvis delvis från EU-domstolen (C-19/23). Den 11 november 2025 fattade EU-domstolen sin dom som bekräftade dess rättsliga giltighet, med förbehåll för delvis upphävande.
Senast uppdaterad: 3 June 2026
Eurofounds länder med låglön beskriver hur minimilöner regleras och fastställs i länder i Europeiska unionen och Norge. De kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av en serie om fastställande av minimilön.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
1 September 2026
Minimilöner 2026: Årlig översyn
&w=3840&q=75)
29 January 2026
Nationella minimilöner, 2026 (diagram)
30 January 2026
Verklig tillväxt i minimilöner 2026, både i takt med framsteg och en nedgång i medlemsstaternas ambitioner
26 January 2024
Minimum wages for low-paid workers in collective agreements
In this pilot project, Eurofound successfully established the feasibility of, and piloted, an EU-wide database of minimum pay rates contained in collective agreements related to low-paid workers. A conceptual and measurement framework was devised, a total of 692 collective agreements – related to 24 low-paid sectors of interest – were selected to be ‘fully coded’ and representative data on negotiated minimum pay were compiled for 24 EU Member States. Based on more than 3,202 renewal texts, time series of collectively agreed minimum rates were created from 2015 to 2022 for 19 countries. This is the first time that an EU-wide data collection has provided comparative time series on negotiated pay. Key findings are is that in some countries outdated agreements contain rates below the applicable statutory minima, and that the potential of collective agreements to regulate pay generally or for employees earning higher wages than the minimum pay is not always fully capitalised on.
See also the national country reports (Eurofound papers), providing meta-data for the data collection, at the end of this web page.
27 November 2023
Minimum wages: Non-compliance and enforcement across EU Member States – Comparative report
In the EU, non-compliance with statutory or negotiated minimum wages averages 6.93% or 1.3%, depending on the statistics used. The lowest national estimate is 0.01% in Belgium and the highest is 11.59% in Hungary. It mostly affects young workers, those on fixed-term or part-time contracts and those working for small companies. It is more common in services than in manufacturing, and is characterised by shorter working time. Member States monitor, enforce and promote compliance in similar ways, although with some differences. This report identifies hindering and enabling factors. Some countries focus on specific economic sectors, such as construction, domestic work, platform work, agriculture and meat processing. National authorities often enforce minimum wages indirectly by helping employers comply, raising workers’ awareness, and helping stakeholders increase cooperation and develop faster procedures. Combining these soft initiatives with tougher measures increases the effectiveness of inspectorates’ actions in enforcing compliance with minimum wages.
30 November 2022
Regulating minimum wage and other forms of pay for the self-employed
This report is carried out in the context of the three-year pilot project (2021–2023), ‘Role of the minimum wage in establishing the Universal Labour Guarantee’, mandated to Eurofound by the European Commission. Its focus is module 3 of the project, investigating minimum wages and other forms of pay for the self-employed. Out of concern for the challenging conditions faced by certain groups of self-employed workers, some Member States have established or are in discussions about proposing some statutory forms of minimum pay for selected categories of the self-employed. The main objective of the report is to understand how minimum wages, wage rates, tariffs, fees and other forms of pay could be fixed for specific jobs or professions in sectors having a high level of ‘vulnerable’ workers, as well as ‘concealed’ self-employed. While the majority of Member States allow trade union representation, the right to collective bargaining for the self-employed is much more limited. Only a small number of Member States provide examples of collectively agreed minimum wages or other forms of pay for the self-employed.
15 June 2022
How to ensure adequate minimum wages in an age of inflation
22 January 2020
Minimum wages in the EU
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Carlos Vacas‑Soriano
Senior research managerCarlos Vacas Soriano är senior forskningschef vid Employment unit på Eurofound. Han arbetar med ämnen relaterade till löne- och inkomstskillnader, minimilöner, låg lön, arbetskvalitet, tillfällig anställning och segmentering samt arbetskvalitet. Innan han började på Eurofound 2010 arbetade han som makroekonomisk analytiker för Europeiska kommissionen och som forskare på europeiska arbetsmarknader vid Spaniens centralbank. Han har en magisterexamen i europeiska ekonomiska studier från College of Europe i Brygge och en doktorsexamen i arbetsmarknadsekonomi från universitetet i Salamanca (Doctor Europaeus).
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
