Minimilön
Termen "minimilön" avser den lagstadgade begränsningen av den lägsta nivå som arbetsgivare ska betala ut till arbetstagare. Lagstadgade minimilöner regleras av formella lagar eller stadgar. Kollektivavtalade minimilöner fastställs i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Termen "nationella minimilöner" används när länder har en (eller flera) grundlöner som omfattar arbetstagare i hela landet. De kan vara antingen lagstadgade eller kollektivt överenskomna.

Nytt och kommande
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
21 July 2025
I årets rapport presenteras minimilönerna för 2025 och hur de fastställdes och uppgraderades under 2024. Den innehåller information om länder med och utan nationella minimilöner. Dessutom ger den den första jämförande översikten över hur medlemsstaterna har införlivat direktivet om minimilöner och presenterar nya uppskattningar av andelen minimilöntagare och deras förmåga att ha råd med bostad. Slutligen sammanfattas forskning om minimilöner som publicerats under 2024.
23 June 2025
23 June 2025
Höjningar av de nationella minimilönerna kan få olika dominoeffekter – de kan till exempel leda till löneökningar mer allmänt och kan påverka arbetsmarknadsparternas handlingsutrymme i kollektivavtalsförhandlingar. I den här rapporten undersöks hur förändringar av de nationella minimilönerna påverkar kollektivavtalade och faktiska löner i utvalda lågavlönade jobb och sektorer. I en kvantitativ analys används Eurofounds databas om minimilöner för lågavlönade arbetstagare i kollektivavtal för att analysera hur nationella minimilöner påverkar kollektivavtalade minimilöner. Uppgifter från EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor används för att analysera hur de nationella minimilönerna påverkar de faktiska lönerna.
En kvalitativ analys bygger på nationella fallstudier av sektorerna för boende, social omsorg och tillverkning av livsmedel och drycker i sex medlemsstater: Frankrike, Tyskland, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. Dessa medlemsstater valdes ut eftersom de skiljer sig åt när det gäller samspelet mellan nationella minimilöner och kollektivavtalade löner. Analysen visar att det generellt sett finns ett positivt samband mellan nationella höjningar av minimilöner och förändringar av både faktiska och förhandlade löner i lågavlönade sektorer, även om det finns skillnader mellan länderna.
Om ämnet Minimilön
Läs mer om detta ämne och dess relevans för EU:s beslutsfattande.
Höjdpunkter för Minimilön
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
21 July 2025
Minimilöner 2025: Årlig översyn
I årets rapport presenteras minimilönerna för 2025 och hur de fastställdes och uppgraderades under 2024. Den innehåller information om länder med och utan nationella minimilöner. Dessutom ger den den första jämförande översikten över hur medlemsstaterna har införlivat direktivet om minimilöner och presenterar nya uppskattningar av andelen minimilöntagare och deras förmåga att ha råd med bostad. Slutligen sammanfattas forskning om minimilöner som publicerats under 2024.
29 January 2025
National minimum wages, 2025
26 January 2024
Minimum wages for low-paid workers in collective agreements
In this pilot project, Eurofound successfully established the feasibility of, and piloted, an EU-wide database of minimum pay rates contained in collective agreements related to low-paid workers. A conceptual and measurement framework was devised, a total of 692 collective agreements – related to 24 low-paid sectors of interest – were selected to be ‘fully coded’ and representative data on negotiated minimum pay were compiled for 24 EU Member States. Based on more than 3,202 renewal texts, time series of collectively agreed minimum rates were created from 2015 to 2022 for 19 countries. This is the first time that an EU-wide data collection has provided comparative time series on negotiated pay. Key findings are is that in some countries outdated agreements contain rates below the applicable statutory minima, and that the potential of collective agreements to regulate pay generally or for employees earning higher wages than the minimum pay is not always fully capitalised on.
See also the national country reports (Eurofound papers), providing meta-data for the data collection, at the end of this web page.
27 November 2023
Minimum wages: Non-compliance and enforcement across EU Member States – Comparative report
In the EU, non-compliance with statutory or negotiated minimum wages averages 6.93% or 1.3%, depending on the statistics used. The lowest national estimate is 0.01% in Belgium and the highest is 11.59% in Hungary. It mostly affects young workers, those on fixed-term or part-time contracts and those working for small companies. It is more common in services than in manufacturing, and is characterised by shorter working time. Member States monitor, enforce and promote compliance in similar ways, although with some differences. This report identifies hindering and enabling factors. Some countries focus on specific economic sectors, such as construction, domestic work, platform work, agriculture and meat processing. National authorities often enforce minimum wages indirectly by helping employers comply, raising workers’ awareness, and helping stakeholders increase cooperation and develop faster procedures. Combining these soft initiatives with tougher measures increases the effectiveness of inspectorates’ actions in enforcing compliance with minimum wages.
30 November 2022
Regulating minimum wage and other forms of pay for the self-employed
This report is carried out in the context of the three-year pilot project (2021–2023), ‘Role of the minimum wage in establishing the Universal Labour Guarantee’, mandated to Eurofound by the European Commission. Its focus is module 3 of the project, investigating minimum wages and other forms of pay for the self-employed. Out of concern for the challenging conditions faced by certain groups of self-employed workers, some Member States have established or are in discussions about proposing some statutory forms of minimum pay for selected categories of the self-employed. The main objective of the report is to understand how minimum wages, wage rates, tariffs, fees and other forms of pay could be fixed for specific jobs or professions in sectors having a high level of ‘vulnerable’ workers, as well as ‘concealed’ self-employed. While the majority of Member States allow trade union representation, the right to collective bargaining for the self-employed is much more limited. Only a small number of Member States provide examples of collectively agreed minimum wages or other forms of pay for the self-employed.
15 June 2022
How to ensure adequate minimum wages in an age of inflation
22 January 2020
Minimum wages in the EU
Experter om Minimilön
Eurofounds forskare tillhandahåller expertis och kan kontaktas för frågor eller mediefrågor.
Carlos Vacas‑Soriano
Senior research managerCarlos Vacas Soriano är forskningschef vid enheten för sysselsättning vid Eurofound. Han arbetar med ämnen som rör löne- och inkomstskillnader, minimilöner, låga löner, arbetskvalitet, tillfälliga anställningar och segmentering samt arbetskvalitet. Innan han började på Eurofound 2010 arbetade han som makroekonomisk analytiker för Europeiska kommissionen och som forskare om europeiska arbetsmarknader vid den spanska centralbanken. Han har en masterexamen i europeiska ekonomiska studier från College of Europe i Brygge och en doktorsexamen i arbetsmarknadsekonomi från universitetet i Salamanca (Doctor Europaeus).
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Allt innehåll för Minimilön
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.