&w=3840&q=90)
Ojämlikhet
Att minska ojämlikheten för EU:s medborgare och främja uppåtgående konvergens i levnadsvillkor står högt upp på den politiska agendan för Europeiska kommissionen. Drivkrafter bakom ojämlikhet kan vara kön, ålder, funktionsnedsättning, anställningsstatus och medborgarskap, med konsekvenser för lön och inkomst, tillgång till välfärd, hälso- och sjukvård och utbildningstjänster.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Ojämn bild av ett föränderligt Europa: Resultat från Living and Working i EU:s e-undersökning 2025
Resultat från 2025 års (åttonde) omgång av Eurofounds e-undersökning Living and working in the EU tyder på bestående ekonomisk påfrestning och ojämna nivåer av motståndskraft mellan medlemsstaterna. Trots lägre inflation och lägre arbetsmarknader som enligt huvudindikatorer förblir relativt stabila, fortsätter respondenterna att möta betydande ekonomisk press, med ökande skillnader mellan inkomstgrupper, ökande osäkerhet bland hyresgäster och medelålders samt fortsatt bostadsosäkerhet, särskilt bland låginkomsttagare och ensamstående föräldrar.Är Europas psykiska hälsa fortfarande i kris?
Den psykiska hälsan i Europa står vid ett avgörande vägskäl. Även om vissa indikatorer har förbättrats sedan pandemin visar en ny rapport från Eurofound på oroväckande tendenser, bland annat ett oroväckande stopp för den decennier långa minskningen av självmordstalen. I det här avsnittet av Eurofound Talks talar Mary McCaughey med forskningschefen Hans Dubois om denna komplexa fråga och betonar att psykisk ohälsa i oproportionerligt hög grad drabbar utsatta grupper.A picture of wealth inequality across EU Member States
Wealth inequality across EU Member States has important implications for access to education, healthcare and housing, as well as for people’s ability to actively participate in society.
This article summarises some of the main findings from the recently published report Unequal wealth: Exploring socioeconomic disparities across the EU. It maps wealth inequalities across EU Member States by drawing on data from the European Central Bank’s Household Finance and Consumption Survey (HFCS), covering the period between 2010 and 2021.
Ojämlikheten har ökat i vissa länder under de senaste årtiondena, bland annat på grund av globaliseringen, den tekniska utvecklingen, skattepolitiken och den ekonomiska krisen. Dessa ojämlikheter hämmar den ekonomiska tillväxten och kan leda till sociala konflikter, minska deltagandet i samhället och leda till ökad social utestängning.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter från 2017 syftar till att ta itu med ojämlikhet på viktiga områden och därigenom stärka den europeiska sociala modellen. De viktigaste dimensionerna i pelaren är lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, tillräckligt socialt skydd och social inkludering.
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter: ett mer inkluderande och rättvist EUopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
29 October 2024
A snapshot of income inequality and middle class across the EU
24 January 2023
Economic and social inequalities in Europe in the aftermath of the COVID-19 pandemic
The COVID-19 pandemic had varying impacts on social groups, depending on existing disadvantages, and it was widely believed that it triggered a rise in inequalities across different areas of life. Using indicators from the EU’s Multidimensional Inequality Monitoring Framework (MIMF), this report shows how inequality in the spheres of income, health, employment and education changed between 2010 and 2020. It also examines the main drivers of this change during the pandemic and explores the relationships between government policies in several domains and inequality.
20 December 2021
Monitoring convergence in the European Union: Looking backwards to move forward – Upward convergence through crises
Upward convergence lies at the heart of the EU project. Member States and their citizens sign up to be part of the Union, as they expect their membership will lead to balanced economic prosperity and social progress across countries. Increasing disparities between Member States, as happened during the 2008–2013 economic crisis, could be seen as a betrayal of the EU’s promise, and potentially lay the seeds for discontent and disintegration. This flagship report is the culmination of Eurofound’s research into monitoring convergence in the EU, which was initiated in 2017. It describes the shifting dynamics of upward convergence over the period 2008–2019, explores the short-term impact of COVID-19 on European economies and societies, together with its implications for convergence, and discusses the long-term effects of the pandemic and the future of upward economic and social convergence in Europe.
9 May 2021
Living, working and COVID-19 (Update April 2021): Mental health and trust decline across EU as pandemic enters another year
The third round of Eurofound's e-survey, fielded in February and March 2021, sheds light on the social and economic situation of people across Europe following nearly a full year of living with COVID-19 restrictions. This report analyses the main findings and tracks ongoing developments and trends across the 27 EU Member States since the survey was first launched in April 2020. It pinpoints issues that have surfaced over the course of the pandemic, such as increased job insecurity due to the threat of job loss, decline in mental well-being levels, erosion of recent gains in gender equality, fall in trust levels vis-à-vis institutions, deterioration of work–life balance and growth of vaccine hesitancy. The results of the survey highlight the need for a holistic approach to support all the groups hit hard by the crisis in order to prevent them from falling further behind.
30 March 2021
Wealth distribution and social mobility
This report explores the distribution of household wealth in the EU Member States and analyses the role of wealth in social mobility. Using data from three datasets (the Household Finance and Consumption Survey, the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe and the Luxembourg Wealth Study), it focuses on wealth per household member. Wealth composition is compared across social groups and countries, and the role of housing assets in wealth distribution and negative wealth is assessed. The findings show that parental background, including parental wealth, has an impact on educational and wealth mobility. In order to promote equality of opportunities in terms of access to education and housing, the impact of wealth inequalities, including differences in parental wealth, should be counterbalanced. The report also suggests that regularising wealth declaration in the EU could be a way of promoting social justice by minimising hidden wealth and combating tax evasion.
10 December 2019
A more equal Europe? Convergence and the European Pillar of Social Rights
The European Pillar of Social Rights is designed to act as a compass for a renewed process of upward convergence among Member States towards better working and living conditions. It is accompanied by a Social Scoreboard to monitor the progress made by Member States. This policy brief presents the results of an investigation into the upward convergence patterns of the headline indicators of the Social Scoreboard and the relationship between convergence and the business cycle from 2008 to 2018. The results show that although the economic crisis that engulfed Europe from 2008 slowed down the convergence of Member States on some indicators, upward convergence on several has been restored, including the indicators on employment and risk of poverty. While the analysis uncovers different dynamics of upward convergence for most indicators, some very stable and some more unstable, few indicators still show a downward trend over the decade.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Tadas Leončikas
Head of UnitTadas Leončikas är chef för sysselsättningsenheten på Eurofound sedan 2022. Sedan han började på Eurofound 2010 har han arbetat med att utveckla Eurofounds undersökningsforskning som täcker många ämnen, såsom livskvalitet, förtroende, social rörlighet, social inkludering och sociala tjänster. Hans nuvarande forskning fokuserar på den förändrade strukturen för sysselsättning och strategiskt viktiga sektorer för EU. Med en bakgrund i sociologi (PhD) ledde Tadas i sin tidigare karriär Institutet för etniska studier i Litauen, där han arbetade med studier relaterade till situationen för etniska minoriteter, migranter och andra utsatta grupper, och hjälpte även till att underlätta integrationen av romer på arbetsmarknaden. Som forskare har han samarbetat med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, FN:s utvecklingsprogram och Internationella migrationsorganisationen.
Massimiliano Mascherini
Head of UnitMassimiliano Mascherini är chef för socialpolitikenheten på Eurofound sedan oktober 2019. Han började på Eurofound 2009 som forskningsledare och utformade och samordnade projekt om ungdomssysselsättning, NEETs och jämställdhet. År 2017 blev han senior forskningschef och ledde ny forskning om övervakning av konvergens inom EU. Dessutom ledde han konceptualiseringen av den europeiska livskvalitetsundersökningen 2026. År 2025 tilldelades han Brendan Walsh-priset för bästa artikel publicerad i Economic and Social Review. Tidigare var han vetenskaplig tjänsteman vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Han studerade vid universitetet i Florens, där han hade aktuarie- och statistikvetenskap som huvudämne och erhöll en doktorsexamen i tillämpad statistik. År 2014 erhöll han en vetenskaplig kvalifikation som docent i social statistik och demografi från det italienska universitetets och forskningsdepartementet. Han har varit gästforskare vid University of Sydney och Aalborg University samt gästprofessor vid Pontifical Academy of Social Sciences.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
