Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
Institution European Parliament
Ämne
Senast uppdaterad: 14 April 2026

Förtroende

Social eller mellanmänsklig tillit handlar om förtroende mellan individer, medan förtroende för institutioner definieras som förtroende för statliga organisationer (parlament, regering, polis eller domstolar) eller icke-statliga organisationer (medier, icke-statliga organisationer, kyrkor eller företag). Förtroende för människor och institutioner är en faktor som avgör samhällets kvalitet, är en kraftfull indikator på välbefinnande både på individ- och samhällsnivå och är en viktig offentlig angelägenhet i vår tid. I takt med att samhället förändras påverkas tilliten av spänningar, deltagande, samhällsengagemang och statens roll.

Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.

14 April 2026
Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024 – Höjdpunkter
Denna digitala berättelse presenterar höjdpunkterna från European Working Conditions Survey 2024 översiktsrapporten. Den utforskar viktiga fynd från varje kapitel i rapporten med fokus på den europeiska arbetskraften, arbetsplatspraxis, mätning av arbetskvalitet, trender över tid i arbetskvalitet samt arbetslivskvaliteten i EU.
Digital berättelse
14 April 2026
Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024: Översiktsrapport
Nu i sin åttonde upplaga kartlägger European Working Conditions Survey 2024 förändringar i arbetslivet under mer än tre decennier. Denna högkvalitativa, sannolikhetsbaserade undersökning omfattar 35 europeiska länder, inklusive de 27 EU-medlemsstaterna, Norge, Schweiz, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Kosovo och Serbien. Över 36 600 personliga intervjuer, var och en cirka 45 minuter, genomfördes som en del av undersökningen.
Agnès Parent-Thirion+6
Rapport från flaggskeppsinitiativet
26 March 2026
Formande Europas sociala och sysselsättningsmässiga framtid
Europeiska unionen navigerar genom en period av djupgående omvandling – från levnadskostnadskrisen till gröna och digitala övergångar, demografiska förändringar och geopolitisk osäkerhet. I hjärtat av EU:s svar på dessa utmaningar står Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Med 60 medlemmar spelar kommittén en central roll i att säkerställa rättvisa arbetsvillkor, starkt socialt skydd och lika möjligheter i hela unionen.
Mary McCaughey+1
Poddavsnitt

Förtroendet för alla institutioner och i alla medlemsstater fortsatte att sjunka under pandemin, och till och med de svarande som tidigare uttryckt högre förtroendenivåer, t.ex. personer med ekonomiskt trygga ställningar, blev mindre tillitsfulla. Icke-vaccinerade respondenter rapporterar också mycket lägre förtroende för institutioner än de som är vaccinerade, och klyftan har ökat sedan 2021 med en förtroendepoäng på 2,3 av 10 för de icke-vaccinerade respondenterna jämfört med 5 för de vaccinerade.

Sociala medier framstår som en viktig drivkraft för sjunkande förtroende, med en genomsnittlig förtroendepoäng på 3 av 10 för respondenter som använder sociala medier som sin föredragna nyhetskälla, vilket är mycket lägre än 4,2 för dem som föredrar traditionella medier. Det kommer att vara mycket viktigt för beslutsfattarna att bekämpa spridningen av felaktig information för att undvika att undergräva stabiliteten i unionen under den kommande perioden.

För att förhindra att de som drabbats hårdast av krisens effekter hamnar ännu mer på efterkälken måste beslutsfattarna ta ett helhetsgrepp på tillhandahållandet av stöd. Om man misslyckas med att förhindra att ojämlikheten mellan medborgarna och mellan medlemsstaterna fortsätter att öka riskerar man att ytterligare undergräva européernas förtroende för sina institutioner och skapa politiskt missnöje.

För att återupprätta förtroendet för regeringarna och EU kommer det att vara viktigt att förstå och tillgodose människors behov i efterdyningarna av covid-19-krisen. Debatten om EU:s framtid har en viktig roll att spela när det gäller att nå ut till och lyssna på medborgarnas farhågor, särskilt när EU återhämtar sig från pandemin och går mot en grönare, en mer digital EU-ekonomi.

Att upprätthålla medborgarnas förtroende för nationella institutioner och EU-institutioner måste förbli ett centralt fokus i kristider, eftersom efterlevnaden av åtgärderna för att kontrollera covid-19 i hög grad är beroende av förtroendet för institutionerna och vetenskaplig rådgivning. Den ökade institutionella tillit som rapporterats av de svarande som gynnats av stödåtgärder sänder också ett tydligt budskap till de nationella regeringarna och EU.

Aspekter av tillit behandlas i en rad av Eurofounds undersökningar, i dess undersökningar och annan forskning som är kopplad till förbättrade levnads- och arbetsvillkor i EU.

Förtroende och livskvalitet

I Eurofounds europeiska undersökning om livskvalitet (EQLS) undersöks medborgarnas förtroende för offentliga institutioner som de nationella regeringarna, rättssystemet, EU, nyhetsmedierna och polisen. Den senaste undersökningen, EQLS 2016, visade att det finns en allmän förbättring samhällets kvalitet, inklusive ett ökat förtroende för nationella institutioner. Det var framför allt unga människor (18–24 år) som registrerade den största ökningen av förtroendet för andra människor, vilket kan tyda på en ny kohort som var mindre ärrad av den ekonomiska krisen efter 2008. 

Samhällsförändring, social sammanhållning och tillit

Med hjälp av EQLS-data har Eurofound tittat på samhällsförändringar och förtroende för institutioner. Ett antal frågor behandlades vid bestämningen av samhällets kvalitet. Hur bygger vi upp förtroendet för våra institutioner? Vad driver förtroende? Vad är betydelsen av osäkerhet?

Forskning baserad på EQLS undersökte också de europeiska samhällena med avseende på social sammanhållning, särskilt sociala spänningar, social utestängning, mellanmänsklig tillit och samhällsengagemang. I rapporten analyserades kopplingarna mellan samhälleliga egenskaper (samhällskvalitet) och välbefinnande i olika sociala grupper och hur samhällsspänningarna har förändrats i de europeiska samhällena över tid (2003–2016).

Covid-19 och påverkan på förtroendet

Covid-19-pandemin, som är den allvarligaste ekonomiska och sociala chocken i mannaminne, har haft långtgående effekter på människors livskvalitet och arbetslivskvalitet, inbegripet deras uppfattning om samhället omkring dem. Eurofounds unika e-undersökning Leva och arbeta i EU syftade till att fånga upp de mest omedelbara förändringarna och deras effekter, i syfte att bidra till att utforma svaret på krisen. Olika omgångar av undersökningen har genomförts, vilket har gjort det möjligt att jämföra under de olika stadierna av att leva under pandemin. En del av undersökningen, som anpassade EQLS-frågorna, fokuserade på människors förtroende för institutioner, inklusive hälso- och sjukvårdssystemet, och optimism inför framtiden.

Eurofound offentliggjorde de första resultaten från den femte omgången av e-enkäten i juli 2022. Detta följdes av ett gemensamt faktablad med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen där de slutliga resultaten presenterades under hösten 2022.

Med hjälp av uppgifter från e-enkäten undersökte Eurofound hur medborgarnas förtroende för institutioner – däribland nationella regeringar, EU, vetenskap och medier – utvecklades under pandemin under 2020 och 2021.

Innovation, arbetsvillkor och förtroende

I Eurofounds europeiska företagsundersökning (ECS) undersöks förtroendet mellan ledning och anställda i europeiska företag. Forskningen visar att ett förtroendefullt förhållande mellan medarbetarrepresentation och ledning, i kombination med direkt medarbetarmedverkan, är förknippat med högre nivåer av prestation och välbefinnande och skapar en positiv miljö för innovativa åtgärder. Förtroende är också en viktig del av en välfungerande social dialog på arbetsplatsen för att ge resultat som alla parter vinner på. 

Om man ser detta ur ett arbetsvillkorsperspektiv visar den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) ett positivt samband mellan olika index för arbetskvalitet och förtroende. Den bekräftar att ömsesidigt förtroende mellan ledning och anställda, liksom erkännande och gott samarbete, är viktiga aspekter av organisationsledning som leder till positiva resultat för både organisationen och dess anställda.

Förtroendet för de offentliga institutionerna är en viktig förutsättning för att genomföra de nödvändiga politiska reformerna. När det gäller åtgärder som kan öka förtroendet för institutionerna vidtar EU åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen, öka medborgarnas medvetenhet och bekämpa desinformation.

Under den stora recessionen 2008 minskade förtroendet för institutionerna kraftigt, men under 2016–2017 återhämtade sig förtroendet och den sociala sammanhållningen överlag i EU, den upplevda sociala utestängningen minskade och det aktiva medborgarskapet och samhällsengagemanget ökade. Att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna visade sig vara den starkaste drivkraften för att öka förtroendet för institutionerna.

Eftersom covid-19 har fått långtgående konsekvenser har tillit till myndigheter och varandra aldrig varit en mer central fråga. Att upprätthålla förtroendet för institutionerna i dessa utmanande tider är avgörande för att säkerställa ett samordnat, heltäckande och effektivt svar på pandemin, på den ryska invasionen av Ukraina och för att utforma EU:s framtid.

Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.

Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.

Daphne Ahrendt

Senior research manager
Social policies research

Daphne Ahrendt är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Sedan hon kom till Eurofound 2013 har hennes arbete omfattat ett brett spektrum av socialpolitiska områden. För närvarande samordnar hon Eurofounds verksamhet för förvaltning och utveckling av undersökningar och leder utarbetandet och analysen av e-undersökningarna om covid-19. Daphne har mer än 20 års erfarenhet som forskare inom internationella undersökningar, efter att tidigare ha arbetat på Eurobarometerenheten vid Europeiska kommissionen och vid National Centre for Social Research i London där hon arbetade med International Social Survey Programme. Daphne har en magisterexamen i straffrätt från London School of Economics och en kandidatexamen i statsvetenskap från San Francisco State University.

Se profil

Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.

Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies