Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024: Översiktsrapport
Publicerad: 14 April 2026
Data: 162 figurer
Relaterat: Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024 – Höjdpunkter
Europeiska arbetsmiljöundersökningen, som nu är inne på sin åttonde upplaga, kartlägger förändringar i arbetslivet under mer än tre decennier. Denna högkvalitativa, sannolikhetsbaserade undersökning omfattar 35 europeiska länder, inklusive de 27 EU-medlemsstaterna, Norge, Schweiz, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Kosovo och Serbien. Över 36 600 personliga intervjuer, var och en cirka 45 minuter, genomfördes som en del av undersökningen. Denna översikt ger en omfattande beskrivning av arbetskraften och innehåller information om digitala arbetsmetoder, sociala relationer på arbetsplatsen och inkluderande arbetsplatser. Den bedömer arbetskvalitet inom sju dimensioner: inkomst, framtidsutsikter, färdigheter och diskretion, arbetstid, arbetsintensitet, social miljö och fysisk miljö. Rapporten undersöker arbetstagares arbetsliv och tar hänsyn till aspekter som balans mellan arbete och privatliv, karriär- och anställningstrygghet, hälsa och välbefinnande samt arbetslivshållbarhet. Den beskriver hur jobb klarar sig utifrån arbetskvalitet och arbetskvalitetens roll i att stödja ett gott arbetsliv.
Nu i sin åttonde upplaga kartlägger EWCS 2024 förändringar i arbetslivet under mer än tre decennier. Denna högkvalitativa undersökning omfattar 34 europeiska länder, inklusive de 27 EU-medlemsländerna, Norge, Schweiz samt sex kandidat- och potentiella kandidatländer: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Kosovo och Serbien. Över 35 000 intervjuer, var och en på cirka 45 minuter, genomfördes som en del av undersökningen.
Observera att de flesta av Eurofounds publikationer endast finns tillgängliga på engelska och för närvarande inte översätts automatiskt.
Digitala teknologier och klimatförändringar förändrar jobb och hur arbete organiseras. Deras påverkan på arbetsvillkoren omformar Europas arbetsmarknad på flera sätt.
Bättre arbetskvalitet gynnar både arbetstagare och företag. Det är kopplat till bättre hälsa och välbefinnande, högre motivation och starkare engagemang, och är avgörande för att stödja konkurrenskraft.
Trots övergripande förbättringar i arbetskvalitet delas fördelarna inte jämnt. Betydande skillnader kvarstår vad gäller kön, ålder, ursprungsort, hälsotillstånd, yrke och sektor.
Män rapporterar högre arbetskvalitet än kvinnor inom fem av de sju arbetskvalitetsdimensionerna. I vissa områden ökar klyftan – arbetsintensiteten förvärras för kvinnor medan den förbättras för män – vilket understryker behovet av riktad politisk uppmärksamhet.
Äldre arbetare, kvinnor, arbetare med kroniska hälsoproblem och migrantarbetare utgör en allt större andel av arbetskraften. Med en åldrande och krympande arbetskraft kommer bra jobb att vara avgörande i Europa för att attrahera och behålla en större andel av en mer mångfaldig befolkning som arbetar längre.
European Working Conditions Survey 2024 (EWCS 2024) ger en omfattande översikt över arbetskvalitet i Europa, där arbetskraftens, arbetsplatsernas, arbetskvaliteten och arbetslivskvaliteten undersöks. EWCS 2024 är ett avgörande verktyg för beslutsfattare, eftersom det lyfter fram vikten av arbetskvalitet för att uppnå hållbar och inkluderande tillväxt i Europa. Undersökningens resultat baseras på 36 644 personliga intervjuer i 35 länder; Varje intervju varade i cirka 45 minuter. De ger en unik inblick i arbetstillståndet i Europa.
EU har länge haft ett åtagande att förbättra arbetsvillkoren och främja arbetskvalitet, en ambition som har varit en del av Europas ambitioner sedan Romfreden. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter ägnar 6 av sina 20 principer åt rättvisa arbetsvillkor, där handlingsplanen lyfter fram behovet av att göra 'arbetsstandarder anpassade för arbetslivets framtid'. Europeiska kommissionens publicering av färdplanen för kvalitetsjobb i december 2025 betonar ytterligare vikten av arbetskvalitet för att uppnå hållbar och inkluderande tillväxt samt stödja europeiska arbetstagare och företag i den dubbla övergången. Resultaten från EWCS 2024 är också relevanta för den pågående debatten om att stärka Europas konkurrenskraft, där Konkurrenskraftskompassen fastställer att kvalitativa jobb är en förutsättning för ökat arbetskraftsdeltagande och ökad produktivitet.
EU:s arbetskraft fortsätter att växa trots demografiska utmaningar, där det ökande deltagandet av kvinnor, migrantarbetare och före pensionen bidrar till tillväxten av den totala sysselsättningen.
Fyra femtedelar av EU:s arbetskraft är i god eller mycket god hälsa, där 18 % rapporterar hälsoproblem som begränsar deras förmåga att utföra normala aktiviteter.
Endast en av fyra arbetstagare (23 %) i EU arbetar på en könsbalanserad arbetsplats, medan ungefär hälften av arbetskraften är kvinnor. Under det senaste kvartsseklet har det skett begränsade framsteg mot könsbalans på ledningsnivå.
Algoritmiska hanteringsmetoder, såsom datorbaserad uppgiftsfördelning, arbetsschemaläggning och prestationsövervakning, rapporteras av en minoritet av arbetare på aggregerad nivå. Förekomsten varierar dock avsevärt mellan yrken, sektorer och arbetsplatsstorlekar.
En femtedel av de anställda i EU (21 %) har varken formell representation eller möten på arbetsplatsen där de kan uttrycka sina åsikter.
EWCS bekräftar den positiva kopplingen mellan vissa arbetskvalitetsindex och engagemang, motivation, förtroende och samarbete, och den negativa kopplingen till de anställdas avsikt att säga upp sig. Detta bekräftar vikten av arbetskvalitet för företagens konkurrenskraft.
Fördelningen av arbetskvalitet varierar beroende på kön, ålder, yrke, sektor och land.
Arbetare i yrken som kännetecknas av arbetskraftsbrist upplever sämre arbetskvalitet inom många områden.
Det stora spannet av skillnader i arbetskvalitet mellan olika grupper av arbetstagare och arbetssituationer bekräftar behovet av att utveckla policyer och praxis som tar hänsyn till alla sju dimensioner av jobbkvalitet.
Arbetskvaliteten har förbättrats under de senaste 15 åren på alla områden utom social miljö och arbetsintensitet. Indexet för social miljö har minskat för kvinnor, medan arbetsintensitetsindexet har försämrats för kvinnor men förbättrats för män.
Den allmänna förbättringen av den fysiska miljön beror på en minskning av de flesta fysiska risker och krav. Exponeringen för höga temperaturer, kemikalier och smittsamma ämnen har dock ökat.
Även om kompetensanvändning, utvecklingsmöjligheter och tillgång till utbildning har förbättrats, har arbetstagarnas förmåga att påverka kollektiva arbetsprocesser och tillämpa sina egna idéer minskat, vilket är oroande.
Överkompetens rapporteras av 30 % av arbetstagarna i EU, medan 13 % uppger att de behöver mer utbildning för att kunna utföra sitt arbete väl.
De flesta arbetstagare i EU (56 %) rapporterar att de vill arbeta samma antal timmar som de arbetar idag, men andelen som föredrar att arbeta färre timmar ökade från 27 % 2015 till 33 % 2024.
Bland EU-arbetare rapporterade 14 % att de var 'inte särskilt väl informerade' eller 'inte alls väl informerade' om hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen. En ännu högre andel (29 %) rapporterade att de inte kände till åtgärder för att förebygga arbetsrelaterad stress.
För de flesta arbetare är deras jobb meningsfullt. Mer än 80 % av arbetarna upplever att deras arbete är användbart och upplever känslan av att arbetet är väl utfört. Dessutom känner sig 85 % av de anställda rättvist behandlade. Två tredjedelar av de anställda håller med om att de får det erkännande de förtjänar.
Det handlar inte bara om pengar: en säker arbetsmiljö för mental och fysisk hälsa samt en förtroendefull arbetsmiljö är de viktigaste aspekterna för den största andelen arbetstagare i EU.
I EU vill ungefär 1 av 5 respondenter över 45 år arbeta 'så länge som möjligt', medan 1 av 10 svarade att de vill gå i pension 'så tidigt som möjligt'. För dem som angav en konkret ålder var den genomsnittliga önskade pensionsåldern 63,9 för män och 63,1 för kvinnor.
Den övergripande bilden bekräftar att arbetskvalitetens dimensioner och deras samspel är starkt kopplade till arbetarnas välbefinnande, hälsa och engagemang, vilket bekräftar vikten av arbetskvalitet för att stödja ett hållbart arbetsliv.
Arbetskvaliteten är mångdimensionell, och grupper av arbetare klarar sig olika i de olika dimensionerna. Det finns många sätt att förbättra arbetskvaliteten. Alla sju dimensioner bör beaktas.
Många aktörer och kanaler bidrar till förbättring av arbetskvaliteten. Sociala parter och kollektivavtal är bland de viktigaste av dessa.
För att göra framsteg i arbetskvalitet måste könsskillnader mellan mäns och kvinnors yrkeskarriärer beaktas.
Med en krympande och åldrande arbetsför befolkning behöver Europa erbjuda god arbetskvalitet till fler människor för att en större andel av en mer mångfaldig befolkning ska kunna ansluta sig till arbetsmarknaden och stanna kvar i arbete längre.
Den dubbla övergången innebär utmaningar men också möjligheter till arbetskvalitet. Framsteg i arbetskvalitet bör stödjas när den dubbla övergången utvecklas.
Arbetskvalitet stödjer företagens prestation genom en motiverad och engagerad arbetsstyrka, öppenhet för innovation, mindre frånvaro från arbetet och att skapa ett bättre socialt klimat. Förbättringar av arbetskvalitet kan tydligt stödja policyer som syftar till att uppnå hållbart och inkluderande arbete.
Detta avsnitt innehåller information om data som finns i denna publikation.
Alla 162 figurer i denna publikation finns tillgängliga för förhandsvisning.
Eurofound rekommenderar att denna publikation citeras enligt följande.
Eurofound (2026), European Working Conditions Survey 2024: Översiktsrapport, Europeiska unionens publikationskontor, Luxemburg.
