Jämställdhet mellan könen
Jämställdhet mellan könen avser jämlikhet mellan kvinnor och män vad gäller deras rättigheter, behandling, ansvar, möjligheter, deltagande samt ekonomiska och sociala prestationer. Jämställdhet uppnås när män och kvinnor har samma rättigheter, ansvar och möjligheter i alla delar av samhället och när mäns och kvinnors olika intressen, behov och prioriteringar värderas lika.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Överskolad och underbetald: Gåtan med att motsätta sig könsskillnader i lön och utbildning
Trots decennier av framsteg kvarstår lönegapet mellan könen i hela EU. Denna rapport undersöker arbetsmarknadsbevisen bakom gapet, från sysselsättning och löner till studieområde, och vad den avslöjar om en bestående politisk utmaning.Bakom kulisserna för den europeiska arbetsmiljöundersökningen
Sedan starten 1990 har European Working Conditions Survey gett en omfattande översikt över arbetsvillkoren i Europa. EWCS 2024 hävdar att den europeiska arbetsmarknaden är i förändring, vilket pekar på en minskning av långa arbetstider och ojämna förbättringar av arbetskvaliteten. I detta avsnitt av Eurofound Talks bjuder Mary McCaughey in Senior Research Manager Agnès Parent-Thirion att prata om undersökningen bakom rubrikerna och arbetet som krävs för att genomföra den.Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024 – Höjdpunkter
Denna digitala berättelse presenterar höjdpunkterna från European Working Conditions Survey 2024 översiktsrapporten. Den utforskar viktiga fynd från varje kapitel i rapporten med fokus på den europeiska arbetskraften, arbetsplatspraxis, mätning av arbetskvalitet, trender över tid i arbetskvalitet samt arbetslivskvaliteten i EU.Eurofound använder systematiskt en genusintegrerande metod i sin forskning. Där det är möjligt och relevant delar forskningsresultat, inklusive undersökningar och policyanalyser, upp data efter kön. Andra forskningsprojekt ger specifik analys relevant för jämställdhet. Forskningen täcker ett bredare spektrum av ämnen ur ett genusperspektiv, såsom lön och inkomst, minimilön, omsorg, arbetsdeltagande, ledighet, kompetens och utbildning, arbetsorganisation, arbetskvalitet, arbetstid, balans mellan arbete och privatliv samt konvergens och social sammanhållning, inklusive paneuropeiska undersökningar och regelbunden rapportering på nationell nivå.
Lyssna på eller titta på vår video om könsskillnader på arbetsplatsen med insikter från Eurofound-experten Barbara Gerstenberger.
&w=3840&q=100)
This video is hosted by a third party, YouTube.
By clicking on the button to play the video you accept their terms and conditions .
Jämställdhet är ett kärnvärde inom Europeiska unionen, en grundläggande rättighet, en avgörande komponent i ekonomisk tillväxt och en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Även om betydande framsteg har gjorts för att främja jämställdhet under de senaste decennierna, kvarstår könsojämlikheter inom områden som sysselsättning, lön, pensioner, beslutsfattande och omsorgsansvar.
Jämställdhet fortsätter att vara en högsta prioritet för Europeiska kommissionen. Efter genomförandet av jämställdhetsstrategin 2020–2025 antog kommissionen en färdplan för kvinnors rättigheter den 7 mars 2025, som fastställer en långsiktig vision för att främja kvinnors rättigheter och ta itu med nya utmaningar som teknikunderlättad diskriminering och våld. Med utgångspunkt i denna färdplan publicerade kommissionen den 5 mars 2026 jämställdhetsstrategin 2026–2030, där planens mål översätts till handlingsbara policys. Den nya strategin syftar till att integrera jämställdhet inom alla politikområden och fokuserar på frågor som könsbaserat våld, cybervåld, lika lön, kvinnors hälsa, balans mellan arbete och privatliv, jämställdhet i ledarskap och beslutsfattande samt könsrelaterade effekter av framväxande teknologier som artificiell intelligens.
Ett av de första resultaten från den föregående strategin var direktivet om lönetransparens, antaget av rådet den 24 april 2023. Enligt den nya strategin kommer kommissionen att fortsätta stödja de sociala parterna i genomförandet av direktivet. Andra milstolpar inkluderar den europeiska vårdstrategin som presenterades i september 2022, vilken är kopplad till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, samt ett direktiv om könsbalans i företagsstyrelser, antaget i november 2022.
Sedan 2020 har Europaparlamentet hållit en europeisk jämställdhetsvecka på initiativ av kommittén för kvinnors rättigheter och jämställdhet (FEMM). Under veckan publicerar EIGE resultaten från sitt jämställdhetsindex.
Europeiska kommissionen: Jämställdhetsstrategi opens in new tab
Europeiska kommissionen: Färdplan för kvinnors rättigheter opens in new tab
Europaparlamentet: Bindande åtgärder för lönetransparensopens in new tab
Europaparlamentet: Europeiska jämställdhetsveckan opens in new tab
Eurostat: Statistik över lönegap mellan könen opens in new tab
Eurostat: Kvinnor i arbete: en ögonblicksbild av EU:s könsrelaterade sysselsättningsgap
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
15 July 2026
Överskolad och underbetald: Gåtan med att motsätta sig könsskillnader i lön och utbildning
&w=3840&q=75)
14 April 2026
Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024: Översiktsrapport
15 December 2025
Lika värde, lika lön: Koncept, mekanismer och genomförande för lönejämställdhet mellan könen
&w=3840&q=75)
18 November 2025
Taking stock: Further experiences in gender pay transparency implementation and effectiveness
&w=3840&q=75)
25 September 2008
Mind the gap – Women’s and men’s quality of work and employment - Background paper
Gender mainstreaming is an integral part of the research conducted by the European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions. When labour market participation, working conditions and the resulting labour market outcomes are analysed, the difference in the situation of women and men is evident. This report highlights the main issues concerning women’s situation in the labour market and indicate where the principal barriers to women’s labour market participation lie.
15 May 2023
Gender differences in motivation to engage in platform work
The rise of the platform economy during the last decade is one of the main disrupting forces for European labour markets. While standard employment remains the norm, platforms are expanding their reach and diversifying into novel business models. In doing so, they are also attracting an increasing number of women. This policy brief investigates why women are joining the platform economy and how the motivations to perform work on platforms differ between genders. It shows that while women join platforms to gain an additional income and because it allows them the flexibility to combine work with household chores or family commitments, men are driven by the opportunities provided by platforms to work globally and to expand their client base. At the same time, findings suggest that online platforms seem to provide women with a link to the labour market that can potentially prevent their withdrawal from the labour force during different life stages. These findings suggest that policy action should focus on extending working hours regulations and work–life balance measures to all platform workers, irrespective of employment status, and promote equal sharing of care responsibilities between women and men.
13 October 2022
COVID-19 pandemic and the gender divide at work and home
The COVID-19 pandemic has accentuated inequalities in many dimensions of European societies, including inequalities between women and men in several key domains. This report looks at gender inequalities that existed prior to the COVID-19 crisis and describes in what ways the pandemic has impacted on gender divides. It also analyses the various policy responses of national governments across the EU to address gender divides, and to prevent their widening during the pandemic. The effects of the pandemic on employment at EU-level has been remarkably gender-neutral on the whole, with nuances emerging within different sectors and socioeconomic groups. The pre-existing gender gaps in unpaid work have persisted, leading to work–life conflicts, especially among teleworking mothers of young children. Finally, the report describes the outlook for gender inequalities in Europe, pointing to factors that will shape the future of equality between women and men: gender segregation in labour markets, gender divides in telework and hybrid work, and gender mainstreaming in policymaking – especially in relation to caregiving and care services.
14 December 2021
European Jobs Monitor 2021: Gender gaps and the employment structure
One of the most striking developments of the last half-century has been the huge rise in the labour market participation of women. Two out of every three net new jobs created over the last two decades in the EU were taken by women. At the same time, sharply rising employment rates among older workers due to population ageing and policy changes have increased the share of older workers in the labour market. This report examines the impacts of the changing contours of labour supply on the employment structure over the last quarter-century in Europe (1995–2019). The primary focus is on gender, with a secondary focus on ageing. Among the main findings are that employment shares in gender-balanced jobs have declined despite the rising female share of employment and that gender pay gaps are highest in well-paid jobs.
14 December 2021
Understanding the gender pay gap: What role do sector and occupation play?
Despite the increasing participation of women in the labour market and a higher share of women than men being hired into well-paid jobs in recent years, a gender pay gap exists across all EU Member States. Pay differentials between women and men have been shown to be significantly influenced by the economic sector where people work and the occupation they hold.
This policy brief examines these dimensions. It also identifies how much these and other factors contribute to gender disparities in pay. The analysis finds that, of the observable factors examined, the greater likelihood of women working in lower-paying sectors and working part-time are the most important contributors to the gender pay gap. Nevertheless, around two-thirds of the gap in the EU remains unexplained by individual and employment-related factors typically analysed, suggesting that other factors not captured by survey wage data account for the rest of it.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Sanna Nivakoski
Research officerSanna Nivakoski är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Innan hon började på Eurofound 2021 arbetade hon som postdoktoral forskare vid Geary Institute for Public Policy vid University College Dublin, Economic and Social Research Institute i Dublin och Royal College of Surgeons i Irland. Hon har arbetat inom många forskningsområden inom mikroekonomi, bland annat pensionsinkomst och förmögenhet, pensionssparande, generationsväxlingar och de ekonomiska konsekvenserna av att bli änka. Sanna har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Barbara Gerstenberger
Head of UnitBarbara Gerstenberger är chef för enheten för arbetsliv vid Eurofound. I denna roll samordnar hon de forskargrupper som undersöker arbetskvalitet i Europa på grundval av den europeiska undersökningen om arbetsvillkor och har det övergripande ansvaret för Europeiska observationsorganet för arbetsliv och forskning om arbetsmarknadsrelationer i EU. Hon kom till Eurofound 2001 som forskningschef vid det då nyinrättade Europeiska centrumet för övervakning av förändringar (EMCC). År 2007 gick hon över till Eurofounds informations- och kommunikationsenhet som chef för kommunikationsprodukter, innan hon utsågs till samordnare vid direktoratet 2011. Tidigare arbetade hon som forskningssekreterare vid European Metalworkers' Federation i Bryssel. Hon har en examen i statsvetenskap från Hamburgs universitet och en magisterexamen i offentlig förvaltning vid Kennedy School of Government, Harvard University.
Carlos Vacas‑Soriano
Senior research managerCarlos Vacas Soriano är forskningschef vid enheten för sysselsättning vid Eurofound. Han arbetar med ämnen som rör löne- och inkomstskillnader, minimilöner, låga löner, arbetskvalitet, tillfälliga anställningar och segmentering samt arbetskvalitet. Innan han började på Eurofound 2010 arbetade han som makroekonomisk analytiker för Europeiska kommissionen och som forskare om europeiska arbetsmarknader vid den spanska centralbanken. Han har en masterexamen i europeiska ekonomiska studier från College of Europe i Brygge och en doktorsexamen i arbetsmarknadsekonomi från universitetet i Salamanca (Doctor Europaeus).
Karel Fric
Research officerKarel Fric är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans arbete omfattar enkätundersökningar, dataanalys och projektledning, med särskilt fokus på arbets- och levnadsvillkor, jämställdhet och diskriminering. Han har tidigare arbetat som forskare vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i Wien, Österrike, och vid Panteia, en forsknings- och konsultorganisation baserad i Zoetermeer, Nederländerna. Karel har en doktorsexamen i samhällsvetenskap från Erasmus University Rotterdam och en magisterexamen i ekonomi från Utrecht University.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
