Levnadsförhållanden
Levnadsförhållanden är de omständigheter eller faktorer som påverkar människors sätt att leva, särskilt när det gäller deras välbefinnande. Begreppet "levnadsvillkor" är nära besläktat med begreppet "livskvalitet". Det senare är den grad i vilken en individ är frisk, bekväm och kan delta i eller njuta av livshändelser. Begreppet "livskvalitet" kan då avse både den erfarenhet en individ har av sitt eget liv och de livsvillkor som individer befinner sig i.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Kartläggning av grön beteendepolitik inom EU
Detta dokument kartlägger hur långt medlemsstaterna har byggt kapacitet att utveckla och implementera sådana beteendeinformerade policys. Det finner betydande skillnader inom EU, med ett oroande mönster: de länder som är under störst övergångspress är ofta de minst rustade att utforma de människocentrerade policyer som skulle underlätta den.Är européer förberedda på klimatförändringar?
När klimatkrisen intensifieras, är Europa redo för hettan? I detta avsnitt av Eurofound Talks utforskar Mary McCaughey hyresgästfällan och den växande priskrisen tillsammans med experter från EEA och Eurofound. Trots att 80 % av européerna känner av extremväderets påverkan, har hela 38 % inte råd att hålla sina hem svala. Från risken för "renoveringar" till regionala skillnader i beredskap, överbryggar diskussionen klyftan mellan EU:s gröna ambitioner och hushållens hårda verklighet. Upptäck varför individuell medvetenhet inte räcker och vilka kollektiva politiska åtgärder som behövs för att skydda de utsatta.Tillväxt utan motståndskraft: Europas dolda sociala spricka
En nyligen genomförd EU-undersökning blottlägger klyftan mellan de övergripande ekonomiska siffrorna och den finansiella verklighet som hushåll över hela Europa står inför.En del av Eurofounds huvuduppgift är att bidra till planering och utformning av bättre levnadsvillkor i Europa. Sedan 1975 har Eurofound utvecklat ett program med aktiviteter för övervakning och analys av levnadsvillkor och livskvalitet i Europa. Forskningen handlar om att kartlägga och analysera nyckelfaktorer för att förbättra människors levnadsvillkor, inklusive information om deras uppfattning om livskvalitet och samhälle. Forskningsresultaten syftar till att informera om utformningen av politik för att förbättra levnadsstandarden och främja social sammanhållning mot bakgrund av ekonomiska skillnader och sociala ojämlikheter.
På grund av hälsokrisen och den efterföljande ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin har studiet av levnadsvillkor och livskvalitet blivit ännu viktigare. Eurofound undersöker den ekonomiska krisens inverkan på levnadsvillkoren för européer i olika livsstadier och vilken roll olika initiativ som genomförs för att lindra de sociala svårigheterna för olika grupper av medborgare spelar. Byrån kommer att fortsätta att övervaka tendenserna på detta område mot bakgrund av denna nya utmaning.
Uppåtgående social konvergens, det vill säga att förbättra levnadsstandarden, arbetsvillkoren och de ekonomiska resultaten i medlemsstaterna, är ett av EU:s främsta mål. Att övervaka och kartlägga utvecklingen av levnadsvillkor och livskvalitet i EU:s medlemsstater är därför en prioritering.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades gemensamt av EU-institutionerna i november 2017, omfattar 20 principer inom tre huvudområden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, vilket inbegriper rättvisa i fråga om levnadsvillkor och fattigdom; rättvisa arbetsvillkor. socialt skydd och social inkludering, vilket omfattar bostäder och stöd till hemlösa. I principerna understryks särskilt de offentliga tjänsternas roll när det gäller att förbättra livskvaliteten.
I mars 2021 lanserade EU-kommissionen handlingsplanen för att omsätta pelarens 20 principer i konkreta åtgärder som är till nytta för EU-medborgarna i deras vardag, och föreslog överordnade mål som EU ska nå under det kommande årtiondet. Ett nytt ambitiöst mål om att lyfta minst 15 miljoner människor ur risken för fattigdom eller social utestängning senast 2030 sätter levnadsvillkor och levnadsstandard högt upp på den socialpolitiska agendan. Pelaren åtföljs av den sociala resultattavlan – en förteckning över indikatorer för att övervaka framstegen med genomförandet av dessa principer i medlemsstaterna.
Europeiska kommissionen har upprättat statistik över livskvalitet och lanserade 2003 EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILCopens in new tab). EU-SILC samlar in jämförande uppgifter om inkomst, fattigdom, social utestängning, bostadsförhållanden, arbete, utbildning och hälsa.
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – 20 principeropens in new tab
Eurostat: Resultattavla för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Europeiska kommissionen: EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor - Eurostatopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
19 December 2023
Intergenerational inequalities: How to close the gaps?
The various economic and social shocks of the past decade and a half – most recently the COVID-19 pandemic – have ongoing consequences for the living standards and prospects of Europeans, and sometimes these outcomes have been uneven across age groups. Social policies – such as those in the areas of social protection and housing – in some cases have benefited certain age groups over others. The upshot both of crises and of policies is that inequalities between the generations have widened in important areas.
This policy brief examines some of the intergenerational social trends that either were persistent or changed considerably over the last decade and a half, sometimes contrary to expectations. It focuses on significant developments that have received somewhat less attention in policy planning in the areas of income, housing, work and employment, and health. The intention is to develop a clearer sense of the direction of social change and bring medium- and long-term perspectives into policy thinking.
17 October 2023
Bridging the rural-urban divide: Addressing inequalities and empowering communities
The Treaty of Lisbon established territorial cohesion as the third dimension of European cohesion. Despite the high priority given in policy to achieving geographically balanced economic development, gaps in living conditions still exist between rural and urban areas. In some cases, these gaps are growing. This report documents rural–urban differences in social, political, cultural and economic outcomes. These differences may pose a serious threat to social cohesion in Europe. Indeed, this report finds that rural residents more often perceive themselves as disregarded by governments and have lower levels of trust in governments and institutions than urban residents. Moreover, public service provision in rural areas is poorer than in urban areas, and gaps in provision are continually emerging. To ensure a bright future for all areas, innovative solutions to combat economic decline must be found. This report outlines creative solutions that are being deployed across Member States to provide services in remote areas.
20 September 2023
Guaranteeing access to services for children in the EU
The European Child Guarantee was established in 2021 to ensure that children in need have access to a set of key services. This policy brief analyses trends and disparities in children’s access to early childhood education and care, education, healthcare, nutrition and housing. This is done using a convergence analysis, which tracks whether Member States are improving in respect of specific performance indicators and whether disparities between them are expanding or narrowing. The analysis, where possible, also looks at the differences between urban and rural areas and between children living in households with different levels of income and risk of social exclusion. The indicators chosen for analysis highlight the links between the Guarantee, the European Semester and the Social Scoreboard.
7 December 2022
Living, working and COVID-19 in the European Union and 10 EU neighbouring countries
The Living, working and COVID-19 survey, first launched by Eurofound in early 2020, aims to capture the wide-ranging impact of the pandemic on the work and lives of EU citizens. The fifth round of the Eurofound survey, which was implemented in spring 2022, also sheds light on a new uncertain reality caused by the war in Ukraine, record-high inflation and sharp rises in the cost of living. As a pilot survey, a shorter version of the questionnaire was fielded by the European Training Foundation (ETF) in 10 European Union (EU) neighbouring countries. This joint Eurofound-ETF factsheet presents a selection of results from the survey covering both the EU-27 and the 10 selected EU neighbouring countries.
The results reveal at least one clear commonality across respondents from all countries: serious concerns about the rising cost of living. At the same time, the results point to a large divergence in living and working conditions between respondents in the two groups of countries, but also show large differences within the EU itself and amongst the selected EU neighbouring countries.
6 July 2022
Fifth round of the Living, working and COVID-19 e-survey: Living in a new era of uncertainty
The fifth round of Eurofound's e-survey, fielded from 25 March to 2 May 2022, sheds light on the social and economic situation of people across Europe two years after COVID-19 was first detected on the European continent. It also explores the reality of living in a new era of uncertainty caused by the war in Ukraine, inflation, and rising energy prices.
The findings of the e-survey reveal the heavy toll of the pandemic, with respondents reporting lower trust in institutions than at the start of the pandemic, poorer mental well-being, a rise in the level of unmet healthcare needs and an increase in the number of households experiencing energy poverty.
30 March 2021
Wealth distribution and social mobility
This report explores the distribution of household wealth in the EU Member States and analyses the role of wealth in social mobility. Using data from three datasets (the Household Finance and Consumption Survey, the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe and the Luxembourg Wealth Study), it focuses on wealth per household member. Wealth composition is compared across social groups and countries, and the role of housing assets in wealth distribution and negative wealth is assessed. The findings show that parental background, including parental wealth, has an impact on educational and wealth mobility. In order to promote equality of opportunities in terms of access to education and housing, the impact of wealth inequalities, including differences in parental wealth, should be counterbalanced. The report also suggests that regularising wealth declaration in the EU could be a way of promoting social justice by minimising hidden wealth and combating tax evasion.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Sanna Nivakoski
Research officerSanna Nivakoski är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Innan hon började på Eurofound 2021 arbetade hon som postdoktoral forskare vid Geary Institute for Public Policy vid University College Dublin, Economic and Social Research Institute i Dublin och Royal College of Surgeons i Irland. Hon har arbetat inom många forskningsområden inom mikroekonomi, bland annat pensionsinkomst och förmögenhet, pensionssparande, generationsväxlingar och de ekonomiska konsekvenserna av att bli änka. Sanna har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Eszter Sándor
Senior research managerEszter Sandor är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon har expertis inom undersökningsmetodik och statistisk analys, har arbetat med att förbereda och hantera den europeiska undersökningen om livskvalitet och nu senast e-undersökningen Leva, arbeta och covid-19, och ansvarar för kvaliteten på datamängderna. Hennes forskningsområden är ungdomars välbefinnande och livskvalitet i hushåll och familjer, inklusive subjektivt välbefinnande, balans mellan arbete och privatliv och levnadsvillkor. Hon har tidigare arbetat som ekonomisk konsult i Skottland med fokus på ekonomiska konsekvensbedömningar, utvärderingar och input–output-analys. Hon har en magisterexamen i ekonomi och internationella relationer från Corvinus University i Budapest.
Hans Dubois
Senior research managerHans Dubois är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans forskningsämnen inkluderar bostäder, överskuldsättning, hälso- och sjukvård, långtidsvård, sociala förmåner, pension och livskvalitet i närområdet. Innan han kom till Eurofound var han biträdande professor vid Kozminski-universitetet i Warszawa. Han avslutade en doktorsexamen i företagsekonomi och ledning vid Bocconi-universitetet (Milano), efter att ha arbetat som forskningssekreterare vid European Observatory on Health Systems and Policies (Madrid).
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
