Artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) avser maskinbaserade system som är utformade för att fungera med varierande grad av autonomi och som utifrån den input de får kan dra slutsatser om hur man genererar resultat såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer (AI-lagen, artikel 3(1)). Snabba framsteg inom AI, särskilt inom maskininlärning, stora språkmodeller och generativ AI, förändrar arbetsplatser, arbetsmarknader och offentliga tjänster. AI förväntas allmänt öka produktiviteten, men storleken på dessa vinster, hur snabbt de materialiseras och hur de delas mellan företag, arbetstagare och konsumenter är fortfarande öppna frågor. AI kan stödja eller automatisera beslutsfattande, hantera arbetsprocesser, analysera information, generera innehåll och bistå mänskliga arbetstagare, vilket väcker viktiga frågor om anställning, arbetsvillkor, arbetskvalitet, kompetens, social dialog, ojämlikhet och livskvalitet. Att förstå både de potentiella fördelarna och riskerna med AI är avgörande för att utveckla policyer som stödjer innovation samtidigt som rättvisa och inkluderande resultat för arbetstagare och medborgare säkerställs.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
AI is already in use in Europe’s workplaces, but not at the expense of young workers
The rapid adoption of AI over the last few years has prompted debate over whether the technology is weakening employment outcomes for young people. This article examines the evidence across the EU27 by comparing labour market outcomes for young and prime-age workers between 2011 and 2025, while distinguishing actual generative AI use from potential exposure to it.IT-sektorn i fokus: Utvecklingen av EU:s digitala arbetskraft
IKT-sektorn driver digitaliseringen och AI-användningen i hela Europa, men brist på kvalificerad arbetskraft håller tillbaka tillväxten. Denna rapport undersöker anställning och arbetsvillkor för IKT-specialister samt de utmaningar som formar en av EU:s mest kritiska sektorer.Algoritmisk ledning på europeiska arbetsplatser: Konsekvenser för arbetsorganisation och arbetsvillkor
Denna studie presenterar en sekundär analys av data från Eurofounds sjunde europeiska arbetsmiljöundersökning (EWCS 2024) som undersöker förekomsten av digitala teknologier på moderna arbetsplatser och spridningen av algoritmiska ledningsmetoder. Genom att koppla arbetstagares rapporterade exponering mot datorprogram som övervakar prestation, fördelar uppgifter och schemalägger arbete med indikatorer på arbetskvalitet, bedömer analysen hur teknologin omformar arbetet. Den identifierar också distinkta arbetstagarprofiler baserat på mönster i användningen av digital teknik och de egenskaper som är kopplade till varje profil. Resultaten kommer att informera policyutformning som syftar till att främja högkvalitativa jobb på alltmer digitala arbetsplatser.Eurofound undersöker AI:s implikationer inom sina fyra forskningsområden: arbetsvillkor och hållbart arbete, sysselsättning och arbetsmarknader, arbetsmarknadsrelationer och social dialog samt levnadsvillkor och livskvalitet. Med utgångspunkt i sitt långvariga arbete med digitalisering, automatisering och plattformsarbete undersöker Eurofounds forskning hur AI förändrar arbete, sysselsättning och samhälle, med målet att informera evidensbaserad policy. Pågående arbete under den nuvarande programperioden fokuserar på AI:s påverkan på sysselsättningsproduktivitet och löner, samt på hur AI-drivna yrkesförändringar påverkar arbetsvillkor och arbetsorganisation.
Senast uppdaterad: 16 September 2026
Artificiell intelligens har blivit en stor politisk prioritet för EU som en del av den digitala omställningen och bredare insatser för att stärka konkurrenskraft, innovation och social motståndskraft.
EU:s lag om artificiell intelligens (AI-lagen) trädde i kraft den 1 augusti 2024 som den första heltäckande rättsliga ramen för AI i världen. Med hjälp av en riskbaserad ram inför lagen striktare regler för högrisk-AI-system, såsom de som används vid rekrytering, arbetsledarskap och tillgång till egenföretagande utbildning och yrkesutbildning. Dessa system klassificeras som högrisksystem eftersom de kan ha en betydande påverkan på arbetstagares karriärmöjligheter och försörjning, upprätthålla mönster av diskriminering och undergräva rättigheter till dataskydd och integritet. Användare av högrisk-AI-system på arbetsplatsen måste informera arbetstagares representanter och berörda arbetstagare innan sådana system tas i bruk. Lagen syftar till att säkerställa att AI-system på EU-marknaden är säkra, transparenta, icke-diskriminerande och respekterar grundläggande rättigheter. Lagen gäller i etapper: förbud, inklusive ett förbud mot känsloigenkänningssystem på arbetsplatsen (med begränsade undantag), trädde i kraft den 2 februari 2025, medan skyldigheter för högrisksystem, inklusive arbetsrelaterade system, nu gäller från och med den 2 december 2027 efter den digitala omnibusen om AI 2026.
Europeiska kommissionens handlingsplan för AI-kontinenten , lanserad i april 2025, syftar till att stärka Europas globala AI-konkurrenskraft genom att utöka AI-infrastruktur och datatillgång, stödja AI-adoption över sektorer, utveckla färdigheter och talanger samt främja människocentrerad innovation inom teknologisk utveckling. I oktober 2025 följde Apply AI-strategin, som främjar AI-adoption inom strategiska sektorer och offentlig sektor och inkluderar åtgärder för att förbereda arbetskraften för AI.
AI på arbetsplatsen behandlas också genom EU:s arbetsrätt. Direktivet om plattformsarbete (direktiv (EU) 2024/2831), som medlemsstaterna måste anta senast den 2 december 2026, innehåller de första EU-reglerna specifikt om algoritmisk hantering, som täcker transparens, mänsklig tillsyn av automatiserade beslut samt information och samråd med arbetstagares representanter. Initiativet Quality Jobs Act identifierar också algoritmisk ledning och AI på arbetsplatsen bland de prioriterade områden som ska hanteras i syfte att förbättra arbetsvillkoren samtidigt som effektivitetsvinster som digitala teknologier ger, utnyttjas. Förslaget om en lag om kvalitetsjobb förväntas i slutet av 2026.
Dessa utvecklingar har direkta konsekvenser för arbetslivet. I takt med att AI-användningen intensifieras inom rekrytering, prestationshantering, arbetskraftsplanering och arbetsplatsövervakning, har policydiskussioner kring transparens, ansvarstagande, kompetensutveckling och arbetstagares rättigheter ökat. AI blir därför ett centralt prioriterat område för sysselsättning, sociala och industriella relationer på både EU- och nationell nivå.
Europeiska kommissionen: AI-lagenopens in new tab
Europeiska kommissionen: AI-kontinentens handlingsplanopens in new tab och tillämpning av AI-strategiopens in new tab
Europeiska kommissionen: Kommissionen inleder en andra fas av samråd om lagen om kvalitetsjobbopens in new tab
EUR-Lex: Direktiv (EU) 2024/2831 om förbättring av arbetsvillkoren vid plattformsarbeteopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
October 2026
Algoritmisk ledning på europeiska arbetsplatser: Konsekvenser för arbetsorganisation och arbetsvillkor
20 July 2026
IT-sektorn i fokus: Utvecklingen av EU:s digitala arbetskraft
30 April 2026
AI, algoritmisk styrning och omvandlingen av samhälle, arbete och sysselsättning – att utforska begreppen
27 February 2026
Vem använder generativ AI? Mönster och ojämlikheter inom EU
12 February 2026
Algoritmisk kontroll: Hur digital övervakning formar arbetet med onlineplattformar i Europa
26 September 2025
Kollektivavtal om artificiell intelligens i praktiken
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Dragoș Adăscăliței
Research officerDragoș Adăscăliței är forskningsansvarig vid arbetsenheten på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till arbetslivets framtid, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från universitetet i Mannheim.
Marianna Baggio
Research officerMarianna Baggio är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound och arbetar med olika aspekter av den europeiska undersökningen om livskvalitet (EQLS), samt med frågor som jämställdhet om lönetransparens och informell vård. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som policyanalytiker vid kompetenscentrumet för beteendeinsikter vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Hon har arbetat som postdoktor vid University Vita-Salute San Raffaele (Milano) och University of Trento. Hon har också lång erfarenhet från en tidigare roll som CSR-ansvarig i Sydafrika. Marianna har en doktorsexamen i ekonomi och management från University of Trento, med inriktning på beteendeekonomi.
Tina Weber
Senior research managerTina Weber is a senior research manager in Eurofound’s Working Life unit. Her work has focused on labour shortages, the impact of hybrid work and an ‘always on’ culture and the right to disconnect, working conditions and social protection measures for self-employed workers and the impact of the twin transitions on employment, working conditions and industrial relations. She is responsible for studies assessing the representativeness of European social partner organisations. She has also carried out research on European Works Councils and the evolution of industrial relations and social dialogue in the European Union. Prior to joining Eurofound in 2019, she worked for a private research institute primarily carrying out impact assessments and evaluations of EU labour law and labour market policies. Tina holds a PhD in Political Sciences from the University of Edinburgh which focussed on the role of national trade unions and employers’ organisations in the European social dialogue.
Sara Riso
Senior research managerSara Riso började på Eurofound 2006 och är för närvarande senior forskningschef i Working Life-enheten. Hon är engagerad i forskningsprojekt med fokus på digitalisering och arbetsvillkor. Innan hon började på Eurofound ledde Sara forskningsprojekt för stora europeiska föreningar och nätverk baserade i Bryssel. Hennes akademiska bakgrund är inom psykologi, kommunikation och språk. Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger i att utforska nya stressfaktorer på arbetsplatsen som uppstår genom ökad digitalisering av arbetet, utvecklade organisationsmetoder och förändringsledningsstrategier för att möta de utmaningar som digitalisering i moderna arbetsmiljöer medför.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
