&w=3840&q=90)
Artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) avser maskinbaserade system som är utformade för att fungera med varierande grad av autonomi och som utifrån den input de får kan dra slutsatser om hur man genererar resultat såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer (AI-lagen, artikel 3(1)). Snabba framsteg inom AI, särskilt inom maskininlärning, stora språkmodeller och generativ AI, förändrar arbetsplatser, arbetsmarknader och offentliga tjänster. AI förväntas allmänt öka produktiviteten, men storleken på dessa vinster, hur snabbt de materialiseras och hur de delas mellan företag, arbetstagare och konsumenter är fortfarande öppna frågor. AI kan stödja eller automatisera beslutsfattande, hantera arbetsprocesser, analysera information, generera innehåll och bistå mänskliga arbetstagare, vilket väcker viktiga frågor om anställning, arbetsvillkor, arbetskvalitet, kompetens, social dialog, ojämlikhet och livskvalitet. Att förstå både de potentiella fördelarna och riskerna med AI är avgörande för att utveckla policyer som stödjer innovation samtidigt som rättvisa och inkluderande resultat för arbetstagare och medborgare säkerställs.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Algoritmisk hantering på europeiska arbetsplatser – Digital berättelse
Denna digitala berättelse presenterar huvudresultat om införandet av algoritmisk styrning på europeiska arbetsplatser och dess samband med arbetsvillkor och medarbetarvälfärd.Algoritmisk hantering på europeiska arbetsplatser
Ett ökande antal anställda utsätts för algoritmisk styrning – användningen av datorprogram för att övervaka prestation, fördela uppgifter och schemalägga arbete. Hur omformar detta arbetet och påverkar arbetsvillkor och de anställdas välbefinnande?Att infria löftet om att inte lämna någon bakom: Att säkerställa en rättvis grön omställning för EU-medborgare
Denna forskningsrapport undersöker européernas erfarenheter av den gröna omställningen i en tid då konkurrenskraft har blivit en central EU-politisk prioritet. Genom kvantitativ analys av EU-omfattande data identifieras vem som stödjer gröna policys, vem som förändrar beteendet och vem som riskerar att bli lämnad efter. Genom att kombinera detta med en jämförande policyanalys över alla 27 medlemsstater, inklusive reflektioner kring användningen av beteendeinsikter i grön offentlig politik, belyser rapporten kritiska luckor och ger evidensbaserade riktlinjer för att anpassa konkurrenskraften till en effektiv och rättvis grön omställning.Eurofound undersöker AI:s implikationer inom sina fyra forskningsområden: arbetsvillkor och hållbart arbete, sysselsättning och arbetsmarknader, arbetsmarknadsrelationer och social dialog samt levnadsvillkor och livskvalitet. Med utgångspunkt i sitt långvariga arbete med digitalisering, automatisering och plattformsarbete undersöker Eurofounds forskning hur AI förändrar arbete, sysselsättning och samhälle, med målet att informera evidensbaserad policy. Pågående arbete under den nuvarande programperioden fokuserar på AI:s påverkan på sysselsättningsproduktivitet och löner, samt på hur AI-drivna yrkesförändringar påverkar arbetsvillkor och arbetsorganisation.
Senast uppdaterad: 16 September 2026
Artificiell intelligens har blivit en stor politisk prioritet för EU som en del av den digitala omställningen och bredare insatser för att stärka konkurrenskraft, innovation och social motståndskraft.
EU:s lag om artificiell intelligens (AI-lagen) trädde i kraft den 1 augusti 2024 som den första heltäckande rättsliga ramen för AI i världen. Med hjälp av en riskbaserad ram inför lagen striktare regler för högrisk-AI-system, såsom de som används vid rekrytering, arbetsledarskap och tillgång till egenföretagande utbildning och yrkesutbildning. Dessa system klassificeras som högrisksystem eftersom de kan ha en betydande påverkan på arbetstagares karriärmöjligheter och försörjning, upprätthålla mönster av diskriminering och undergräva rättigheter till dataskydd och integritet. Användare av högrisk-AI-system på arbetsplatsen måste informera arbetstagares representanter och berörda arbetstagare innan sådana system tas i bruk. Lagen syftar till att säkerställa att AI-system på EU-marknaden är säkra, transparenta, icke-diskriminerande och respekterar grundläggande rättigheter. Lagen gäller i etapper: förbud, inklusive ett förbud mot känsloigenkänningssystem på arbetsplatsen (med begränsade undantag), trädde i kraft den 2 februari 2025, medan skyldigheter för högrisksystem, inklusive arbetsrelaterade system, nu gäller från och med den 2 december 2027 efter den digitala omnibusen om AI 2026.
Europeiska kommissionens handlingsplan för AI-kontinenten , lanserad i april 2025, syftar till att stärka Europas globala AI-konkurrenskraft genom att utöka AI-infrastruktur och datatillgång, stödja AI-adoption över sektorer, utveckla färdigheter och talanger samt främja människocentrerad innovation inom teknologisk utveckling. I oktober 2025 följde Apply AI-strategin, som främjar AI-adoption inom strategiska sektorer och offentlig sektor och inkluderar åtgärder för att förbereda arbetskraften för AI.
AI på arbetsplatsen behandlas också genom EU:s arbetsrätt. Direktivet om plattformsarbete (direktiv (EU) 2024/2831), som medlemsstaterna måste anta senast den 2 december 2026, innehåller de första EU-reglerna specifikt om algoritmisk hantering, som täcker transparens, mänsklig tillsyn av automatiserade beslut samt information och samråd med arbetstagares representanter. Initiativet Quality Jobs Act identifierar också algoritmisk ledning och AI på arbetsplatsen bland de prioriterade områden som ska hanteras i syfte att förbättra arbetsvillkoren samtidigt som effektivitetsvinster som digitala teknologier ger, utnyttjas. Förslaget om en lag om kvalitetsjobb förväntas i slutet av 2026.
Dessa utvecklingar har direkta konsekvenser för arbetslivet. I takt med att AI-användningen intensifieras inom rekrytering, prestationshantering, arbetskraftsplanering och arbetsplatsövervakning, har policydiskussioner kring transparens, ansvarstagande, kompetensutveckling och arbetstagares rättigheter ökat. AI blir därför ett centralt prioriterat område för sysselsättning, sociala och industriella relationer på både EU- och nationell nivå.
Europeiska kommissionen: AI-lagenopens in new tab
Europeiska kommissionen: AI-kontinentens handlingsplanopens in new tab och tillämpning av AI-strategiopens in new tab
Europeiska kommissionen: Kommissionen inleder en andra fas av samråd om lagen om kvalitetsjobbopens in new tab
EUR-Lex: Direktiv (EU) 2024/2831 om förbättring av arbetsvillkoren vid plattformsarbeteopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
29 October 2026
Algoritmisk hantering på europeiska arbetsplatser
20 July 2026
IT-sektorn i fokus: Utvecklingen av EU:s digitala arbetskraft
30 April 2026
AI, algoritmisk styrning och omvandlingen av samhälle, arbete och sysselsättning – att utforska begreppen
27 February 2026
Vem använder generativ AI? Mönster och ojämlikheter inom EU
12 February 2026
Algoritmisk kontroll: Hur digital övervakning formar arbetet med onlineplattformar i Europa
26 September 2025
Kollektivavtal om artificiell intelligens i praktiken
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Dragoș Adăscăliței
Research managerDragoș Adăscăliței är forskningschef vid Employment unit på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till framtidens arbete, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på europeiska arbetsmarknader. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från University of Mannheim.
Tina Weber
Senior research managerTina Weber är senior forskningschef vid Eurofounds enhet för arbetsliv. Hennes arbete har fokuserat på arbetskraftsbrist, effekten av hybridarbete och en 'alltid på'-kultur samt rätten att koppla av, arbetsvillkor och sociala skyddsåtgärder för egenföretagare samt effekterna av de dubbla övergångarna på sysselsättning, arbetsvillkor och arbetsmarknadsrelationer. Hon ansvarar för studier som bedömer representativiteten hos europeiska sociala partnerorganisationer. Hon har också bedrivit forskning om europeiska arbetsmarknadsråd och utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer och social dialog inom Europeiska unionen. Innan hon började på Eurofound 2019 arbetade hon vid ett privat forskningsinstitut där hon främst utförde konsekvensbedömningar och utvärderingar av EU:s arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. Tina har en doktorsexamen i statsvetenskap från University of Edinburgh med fokus på nationella fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i den europeiska sociala dialogen.
Sara Riso
Senior research managerSara Riso började på Eurofound 2006 och är för närvarande senior forskningschef i Working Life-enheten. Hon är engagerad i forskningsprojekt med fokus på digitalisering och arbetsvillkor. Innan hon började på Eurofound ledde Sara forskningsprojekt för stora europeiska föreningar och nätverk baserade i Bryssel. Hennes akademiska bakgrund är inom psykologi, kommunikation och språk. Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger i att utforska nya stressfaktorer på arbetsplatsen som uppstår genom ökad digitalisering av arbetet, utvecklade organisationsmetoder och förändringsledningsstrategier för att möta de utmaningar som digitalisering i moderna arbetsmiljöer medför.
Marianna Baggio
Research officerMarianna Baggio är forskningsansvarig i socialpolitikenheten på Eurofound och arbetar med aspekter av European Quality of Life Survey (EQLS), jämställdhet mellan könen, den gröna omställningen och européers digitala liv, inklusive AI:s påverkan utanför arbetsplatsen. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som policyanalytiker vid Competence Centre for Behavioural Insights vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Hon har arbetat som postdoktor vid University Vita-Salute San Raffaele (Milano) och University of Trento. Hon har också omfattande erfarenhet från en tidigare roll som ansvarig för företags sociala ansvar (CSR) i Sydafrika. Marianna har en doktorsexamen i ekonomi och management från University of Trento, med specialisering på beteendeekonomi.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
