IT-sektorn i fokus: Utvecklingen av EU:s digitala arbetskraft

Digitala färdigheter blir ett tvärgående krav i de flesta yrken och sektorer och en förutsättning för att kunna arbeta i nästan alla snabbväxande och kunskapsintensiva sektorer. I framkant av vår digitala omvandling finns de med avancerade IT-kunskaper och kvalifikationer. Dessa individer utvecklar mjukvara, hanterar nätverkssäkerhet och forskar samt utvecklar nya lösningar inom artificiell intelligens (AI), kvantdatorer och andra framväxande teknologier. EU-27 växer sina led av sådana specialister, men inte i den hastighet som krävs. Följaktligen har IT-verksamhetens bidrag till ekonomisk tillväxt i EU-27 varit svagare än i andra avancerade ekonomier. Denna rapport tar upp utmaningarna för den digitala arbetskraften kring sysselsättning och arbetskvalitet som måste hanteras om EU-27 ska uppnå sina ambitiösa digitaliseringsmål.

Stora investeringar görs i EU:s digitala omvandling. Det finns generösa EU- och nationella subventioner tillgängliga inom en mängd olika program och initiativ, särskilt inom högkvalificerade områden. Stora initiativ på EU-nivå inkluderar nätverket av europeiska digitala innovationshubbar, Cybersecurity Skills Academy och utvecklingen av EU:s AI-gigafabriker. Digital Decade-policyprogrammet 2030 har fastställt den politiska ramen för dessa investeringar.

När det gäller arbetsmarknaden har detta program satt som mål att ha 20 miljoner specialister inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) – en grupp som täcker flera IT-relaterade yrken – i tjänst i EU senast 2030. IT-sysselsättningen växer snabbt, men detta mycket ambitiösa mål är osannolikt att uppnås i nuvarande tillväxttakt. Att mobilisera fler källor till digital talang blir därför allt mer angeläget. Detta förstärks av förändrade teknologiska och geopolitiska förhållanden, särskilt de ökande möjligheterna för AI, ökande cybersäkerhetshot och vikten av att EU utvecklar sin digitala självständighet och 'suveränitet'.

De kompetenskrav som är förknippade med dessa utmaningar är snedvridna mot högre kvalifikationer. Att skaffa dessa färdigheter kräver många års akademisk eftergymnasial utbildning, kompletterat med vidareutbildning och praktiskt lärande. Utbudet av dessa färdigheter är begränsat.

Antalet unga som väljer att studera naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, är trots att det ökar, fortfarande inte tillräckligt, och några av dem som väljer sådana studier får högre löner i andra sektorer eller länder. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom IKT-sektorn. Enligt de flesta uppgifter överstiger ökningen i efterfrågan på IT-arbetskraften, i kombination med snabb teknologisk förändring, våra utbildningssystems förmåga att utrusta tillräckligt många med de nödvändiga färdigheterna.

• IT-sysselsättningen växer snabbt i EU (med en årlig tillväxttakt på 7–8 % jämfört med en total sysselsättningstillväxt på strax över 1 %), men från en blygsam bas. IKT-specialister stod för 3 % av EU-27:s sysselsättning 2011 och 5 % 2024. Det finns mycket stora skillnader i andelen IKT-specialister i den totala sysselsättningen mellan EU:s medlemsstater – från 2,5 % i Grekland till 8,6 % i Sverige.

• Ökad efterfrågan innebär omfattande brist på IKT-specialister. År 2024 rapporterade 57 % av företag med lediga IT-tjänster svårigheter att fylla tjänsterna. Arbetskraftsbristen är särskilt akut för seniora roller och högspecialiserade roller inom cybersäkerhet, AI / generativ AI och molntjänster.

• Utbildnings- och yrkesutbildningssystem misslyckas med att möta nuvarande och förväntad sysselsättningsefterfrågan i de flesta medlemsstater, enligt arbetsgivarundersökningar på EU-nivå och nationella korrespondenters uppgifter.

• Arbetsmigration från länder utanför EU har blivit en primär och allt viktigare drivkraft för att tillfredsställa den höga arbetsgivarefterfrågan på IKT-specialister i EU, och överstiger bidraget från arbetskraftsrörlighet inom EU.

• Kvaliteten på arbete och sysselsättning inom IT är högre än genomsnittet inom nästan alla dimensioner, särskilt inkomster och kompetenser, enligt data från European Working Conditions Survey (EWCS).

• Stora könsskillnader i IT-anställning är bestående och minskar i långsam takt. Färre än en av fem (19 %) IKT-specialister i EU-27 var kvinnor år 2024. Lönegapen mellan könen inom informations- och kommunikationssektorn låg strax under 20 % år 2022, jämfört med 13 % för arbetskraften i stort.

• Skarpa skillnader efter kön observeras också inom olika arbetskvalitetsdimensioner. Kvinnliga IKT-specialister anser sig mycket mindre betalda för sitt arbete, har mindre tillgång till betald utbildning, utsätts för högre arbetsintensitet och negativa sociala beteenden, och har mindre inflytande över hur deras arbete organiseras. Sådana utfall kan avskräcka kvinnor från att ge sig in i branschen.

• Digital Decade-sysselsättningsmålet på 20 miljoner IKT-specialister till 2030 är osannolikt att uppnås. I den nuvarande tillväxttakten kommer EU att inte räcka till med cirka 5 miljoner arbetare.

• Förklaringen till arbetskrafts- och kompetensbrist inom IT ligger på utbudssidan (det vill säga utbildning, inklusive vidare- och forskarutbildning, samt träning, inklusive arbetsplatsutbildning) och inte relaterad till arbets- eller anställningsvillkor. Enligt EWCS-data rapporterar IKT-specialister i EU bättre än genomsnittlig arbets- och anställningskvalitet inom alla dimensioner, men särskilt lön och kompetens.

• Restriktiv invandringspolitik på andra håll har sannolikt gjort Europa till en mer attraktiv plats för experter från icke-EU-länder, inklusive inom IKT-specialiseringar med hög global efterfrågan. Det finns tystande bevis för att detta redan kan vara på väg. Samtidigt visar den begränsade rörligheten inom EU för IKT-specialister att det finns potential att mobilisera befintliga EU-verktyg som EU-arbetsförmedlingar (EURES) och Erasmus+ för att möta kompetensbristen.

• Att minska könsrelaterade sysselsättningsgapet inom IT handlar inte bara om rättvisa utan också om ekonomisk nödvändighet. I ett sammanhang med arbetskraftsbrist innebär det att EU inte lyckas attrahera kvinnor att EU arbetar med mindre än tre fjärdedelar av sin potentiella talangpool av IKT-specialister. Det begränsar också mångfalden av perspektiv i formningen av teknologier som i allt högre grad påverkar alla delar av samhället, både inom och utanför arbetet.