Lön och inkomst
Lön och inkomst är centrala för anställningsförhållanden och livskvalitet. Frågan har fått ännu mer uppmärksamhet på EU-nivå på grund av den krisdrabbade utvecklingen i ekonomin och i samhället som helhet.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Minimilöner 2026: Årlig översyn
Fastställandet av minimilön i hela EU har blivit ett alltmer dynamiskt och noggrant övervakat politikområde, format av införandet av EU:s direktiv om minimilön och ett decennium av ihållande reala tillväxt i lagstadgade nivåer. Denna rapport undersöker de lönebeslutsdiskussioner som ägde rum i medlemsstaterna och Norge 2025, med fokus på länder med och utan nationell minimilön, samspelet mellan minimilöner och kollektivavtal i lågavlönade sektorer, samt den växande rollen av indikativa referensvärden i utformningen av nationella beslut.Nationella minimilöner i EU: policydriven tillväxt, fortsatt konvergens och ökad närhet till förhandlade löner
Under det senaste året fortsatte de nationella minimilönerna att öka avsevärt i hela EU, särskilt i central- och östeuropeiska länder, vilket fortsätter att minska de regionala skillnaderna. EU:s direktiv om minimilön har blivit en betydande drivkraft bakom höjningar av minimilönen i många länder, överstiger inflationsnivåerna och ökar snabbare än de kollektivt överenskomna lönegolven i många lågavlönade sektorer.Lågavlönade jobb: Sysselsättningstrender och påverkan av minimilönepolitik
Denna rapport undersöker de långsiktiga effekterna av minimilönepolitik på sysselsättningsstrukturer i hela EU-27 under de senaste två decennierna. Den analyserar systematiskt hur förändringar i sektorella och yrkesmässiga sysselsättningsmönster är kopplade till dessa policyer.Eurofound rapporterar om olika aspekter av löner och inkomster mot bakgrund av förändrade ekonomiska förhållanden i Europa.
I den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs EU:s åtaganden när det gäller löner: arbetstagares rätt till rättvisa löner som ger en skälig levnadsstandard; Säkerställande av tillräckliga minimilöner. förebygga fattigdom bland förvärvsarbetande.
Efter ett förslag från EU-kommissionen i oktober 2020 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 19 oktober 2022 ett nytt direktiv om tillräckliga minimilöner. Syftet är att minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, främja kollektivförhandlingar om löner och öka tillgången till minimilöneskydd.
Den 30 januari 2023 antog rådet en rekommendation om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering.
För att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för likvärdigt arbete antog rådet den 24 april 2023 ett nytt direktiv om insyn i lönesättningen. Direktivet syftar till att bekämpa lönediskriminering och bidra till att överbrygga löneklyftan mellan könen i EU.
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
EUR-Lex: Direktiv (EU) 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionenopens in new tab
EU-kommissionen: rådet antar rekommendation om tillräcklig minimiinkomstopens in new tab
Europeiska unionens råd: Insyn i lönesättningen i EUopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
26 June 2024
Minimum wages in 2024: Annual review
This 2024 annual review of minimum wages provides a synopsis of minimum wage setting during 2023 in the EU27 and Norway. It reports in detail on the processes and outcomes of setting the minimum wage rates for 2024 and beyond. It investigates the extent to which minimum wage earners were affected by the cost-of-living crisis and shows how minimum wage workers are distributed across households over the entire income distribution. The report also addresses the criteria that minimum wage setters considered when setting the new rates for 2024 and to what extent these criteria already include the minimum elements mentioned in Article 5 of the EU Minimum Wage Directive. It provides some initial insights into Member States’ activities around the transposition of the directive, which was a moving target at the time of drafting the report. Finally, an overview of the latest minimum wage research related to the EU27 and Norway completes this report.
5 September 2023
Tackling rising inflation in sectoral collective wage bargaining
After a long period of price stability, inflation has made a remarkable comeback in the EU. In the aftermath of the COVID-19 pandemic, the energy crisis spurred by Russia’s war of aggression against Ukraine and the disruption of the international supply chain, among other factors, have driven up the prices of commodities and goods. While nominal wages picked up in 2021 and 2022, real wage growth has remained below inflation, affecting mainly low-income groups. Even though EU institutions expect inflation to slowly decline by 2025, many collective bargaining rounds have barely been able to keep up with the rapid increase in prices in 2022. Consequently, trade unions’ demands for compensation and pay increases in collectively agreed wages put pressure on some sectors. Updating minimum wages (in line with the directive on adequate minimum wages) plays a key role in protecting the purchasing power of low wages. With wages not keeping up with inflation rates, tensions may resurface in social dialogue and collective bargaining over the coming years.
18 June 2021
Gender pay transparency: Advancing the cause through a truly European proposal
7 September 2022
Access to essential services for people on low incomes: Energy, public transport and digital communications
In collecting information on essential services, the European Commission requested Eurofound to provide input on certain aspects of existing and planned measures in the Member States to improve access to essential services in reference to Principle 20 of the European Pillar of Social Rights. For this exercise, the scope was on energy services, public transport, and digital communications, and the focus on people at risk of poverty or social exclusion (in most cases in practice, people on low incomes). This paper provides an overview of the measures in the Member States based mainly on the inputs from the Network of Eurofound Correspondents, collected in February–March 2022. The paper reviews the measures across the entire EU by clustering the major types or targets of the measures to make essential services accessible, and by succinctly listing main country-level examples. It provides information for understanding the diversity and similarities of the measures applied and suggests pointers on areas where policy action could be developed.
24 January 2023
Economic and social inequalities in Europe in the aftermath of the COVID-19 pandemic
The COVID-19 pandemic had varying impacts on social groups, depending on existing disadvantages, and it was widely believed that it triggered a rise in inequalities across different areas of life. Using indicators from the EU’s Multidimensional Inequality Monitoring Framework (MIMF), this report shows how inequality in the spheres of income, health, employment and education changed between 2010 and 2020. It also examines the main drivers of this change during the pandemic and explores the relationships between government policies in several domains and inequality.
30 March 2021
Wealth distribution and social mobility
This report explores the distribution of household wealth in the EU Member States and analyses the role of wealth in social mobility. Using data from three datasets (the Household Finance and Consumption Survey, the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe and the Luxembourg Wealth Study), it focuses on wealth per household member. Wealth composition is compared across social groups and countries, and the role of housing assets in wealth distribution and negative wealth is assessed. The findings show that parental background, including parental wealth, has an impact on educational and wealth mobility. In order to promote equality of opportunities in terms of access to education and housing, the impact of wealth inequalities, including differences in parental wealth, should be counterbalanced. The report also suggests that regularising wealth declaration in the EU could be a way of promoting social justice by minimising hidden wealth and combating tax evasion.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Marianna Baggio
Research officerMarianna Baggio är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound och arbetar med olika aspekter av den europeiska undersökningen om livskvalitet (EQLS), samt med frågor som jämställdhet om lönetransparens och informell vård. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som policyanalytiker vid kompetenscentrumet för beteendeinsikter vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Hon har arbetat som postdoktor vid University Vita-Salute San Raffaele (Milano) och University of Trento. Hon har också lång erfarenhet från en tidigare roll som CSR-ansvarig i Sydafrika. Marianna har en doktorsexamen i ekonomi och management från University of Trento, med inriktning på beteendeekonomi.
Carlos Vacas‑Soriano
Senior research managerCarlos Vacas Soriano är forskningschef vid enheten för sysselsättning vid Eurofound. Han arbetar med ämnen som rör löne- och inkomstskillnader, minimilöner, låga löner, arbetskvalitet, tillfälliga anställningar och segmentering samt arbetskvalitet. Innan han började på Eurofound 2010 arbetade han som makroekonomisk analytiker för Europeiska kommissionen och som forskare om europeiska arbetsmarknader vid den spanska centralbanken. Han har en masterexamen i europeiska ekonomiska studier från College of Europe i Brygge och en doktorsexamen i arbetsmarknadsekonomi från universitetet i Salamanca (Doctor Europaeus).
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.





