Plattformsarbete
Plattformsarbete är matchningen av efterfrågan och utbud av betalt arbete via en onlineplattform med hjälp av en algoritm. Tre parter är involverade i matchningsprocessen: klienten som kräver arbete, plattformens algoritm som hanterar uppdraget och personen som tillhandahåller arbetet via plattformen. Det är arbete baserat på utförandet av enskilda uppgifter eller projekt snarare än ett kontinuerligt anställningsförhållande. Plattformsarbete är mycket heterogent och kan klassificeras i fyra distinkta typer baserat på leveransformatet, antingen online eller på plats, samt nivån av algoritmisk kontroll, som antingen bestäms (strikt övervakad med låg arbetarautonomi) eller förhandlas (flexibel, vilket underlättar kund-arbetstagar-koppling med högre arbetarautonomi).
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Arbete med onlineplattformar inom Europeiska unionen: Konsekvenser för arbetsvillkor och tillgång till information
Denna digitala berättelse presenterar huvudresultat om arbetsvillkoren och informationsbehovet hos onlineplattformsarbetare inom nyckelområden: Vilka plattformsarbetare är; Där de verkar geografiskt; Deras arbetsvillkor och inkomster; Hur algoritmisk hantering påverkar deras arbete; Informationsbehov om rättigheter och att skydda arbetstagare i den digitala ekonomin.Arbete med onlineplattformar inom Europeiska unionen: Konsekvenser för arbetsvillkor och tillgång till information
Denna rapport analyserar arbetsvillkoren och informationsbehovet hos onlineplattformsarbetare baserat på en undersökning av 3 830 arbetstagare i 15 EU-medlemsstater. Till skillnad från befintlig forskning som fokuserar på platsbaserade plattformar, undersöker denna studie arbetstagare som tillhandahåller tjänster helt online. Resultaten visar en arbetsstyrka som till största delen består av män, i hög arbetsålder och högutbildad, som främst levererar kvalificerade professionella tjänster snarare än mikrouppgifter.AI, algoritmisk styrning och omvandlingen av samhälle, arbete och sysselsättning – att utforska begreppen
Med utgångspunkt i Eurofounds etablerade konceptuella ramverk för den digitala tidsåldern undersöker detta konceptpapper hur den pågående vågen av artificiell intelligens är på väg att förändra inte bara arbets- och sysselsättningsvärlden, utan även samhällets bredare väv, från leverans och kvalitet på offentliga tjänster till produktion, spridning och styrning av information. Analysen styrs av fyra förändringsvektorer – automatisering, förstärkning, digitalisering och plattformsanpassning – som identifierats som de centrala drivkrafterna som formar denna omvandling. De koncept som presenteras i denna artikel kommer att informera Eurofounds framtida forskning om artificiell intelligens och algoritmisk hantering.Eurofounds forskning om nya former av sysselsättning inom EU identifierade plattformsarbete som en av nio anställningsformer som får allt större betydelse sedan 2010. I takt med att plattformsarbetet fortsätter att diversifieras, undersöker pågående forskning sysselsättning och arbetsvillkor för utvalda typer av plattformsarbete.
Eurofound fokuserar också på att bedöma effektiviteten av politiska initiativ för att hantera identifierade utmaningar relaterade till plattformsarbetares anställning och arbetsvillkor.
Nyckelämnen rör transparensen i algoritmiska hanteringsmetoder, utnyttjandet av underleverantörskedjor för att kringgå arbetsgivaransvar, betydande mängder obetalda timmar dedikerade till profilhantering och kundförvärv, samt specifika psykosociala risker inklusive avkompetens och kognitiv obalans.
I sin kommunikation om att bygga ett starkt socialt Europa för rättvisa övergångar betonade kommissionen behovet av förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbetare. Detta mål återspeglades senare i kommissionens nya industristrategi för Europa, presenterad den 10 mars 2020, och i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, antagen den 5 mars 2021.
Efter kommissionens förslag den 9 december 2021 antog EU direktiv (EU) 2024/2831 om förbättring av arbetsvillkoren för plattformsarbetare den 23 oktober 2024. Direktivet trädde i kraft den 1 december 2024 och måste antas av medlemsstaterna senast den 2 december 2026.
Direktivet syftar till att:
underlätta fastställandet av rätt anställningsstatus för personer som utför plattformsarbete
främja transparens, rättvisa, mänsklig tillsyn, säkerhet och ansvarstagande i algoritmisk hantering
förbättra transparensen kring plattformsarbete, även i gränsöverskridande situationer
Parallellt med sitt förslag till direktivet inledde kommissionen en konsultation om tillämpningen av EU:s konkurrensrätt på kollektivavtal för ensamstående egenföretagare. Kommissionen antog riktlinjerna i september 2022.
Direktivet ingår i en bredare EU-ram kring plattformsarbete. Detta inkluderar förordning (EU) 2019/1150 om plattform-till-företag-relationer, som syftar till att skapa en rättvis, transparent och förutsägbar affärsmiljö för mindre företag och handlare som använder onlineplattformar; Direktiv 2019/1152 om transparenta och förutsägbara arbetsvillkor som även omfattar plattformsarbete; och rådets rekommendation från 2019 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare, inklusive hänvisning till plattformsarbetare.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
28 May 2026
Arbete med onlineplattformar inom Europeiska unionen: Konsekvenser för arbetsvillkor och tillgång till information
28 May 2026
Arbete med onlineplattformar inom Europeiska unionen: Konsekvenser för arbetsvillkor och tillgång till information
12 February 2026
Algoritmisk kontroll: Hur digital övervakning formar arbetet med onlineplattformar i Europa
15 May 2023
Gender differences in motivation to engage in platform work
The rise of the platform economy during the last decade is one of the main disrupting forces for European labour markets. While standard employment remains the norm, platforms are expanding their reach and diversifying into novel business models. In doing so, they are also attracting an increasing number of women. This policy brief investigates why women are joining the platform economy and how the motivations to perform work on platforms differ between genders. It shows that while women join platforms to gain an additional income and because it allows them the flexibility to combine work with household chores or family commitments, men are driven by the opportunities provided by platforms to work globally and to expand their client base. At the same time, findings suggest that online platforms seem to provide women with a link to the labour market that can potentially prevent their withdrawal from the labour force during different life stages. These findings suggest that policy action should focus on extending working hours regulations and work–life balance measures to all platform workers, irrespective of employment status, and promote equal sharing of care responsibilities between women and men.
27 September 2022
Regulating platform work in Europe: A work in progress
2 December 2021
Initiatives to improve conditions for platform workers: Aims, methods, strengths and weaknesses
The rapid rise of the platform economy has led to a marked transformation of European labour markets, and existing regulatory frameworks and voluntary initiatives have yet to catch up. While platform work offers opportunities for workers and employers and potentially contributes to innovation, economic growth and competitiveness in the EU, it has been criticised from the beginning because of the poor employment and working conditions often experienced by workers. Accordingly, across the EU, governments, social partners, grassroots organisations and platforms have started to introduce initiatives to tackle the negative aspects of platform work. This policy brief assesses some such initiatives in the Member States and offers recommendations for further action.
24 February 2021
Charting a positive path for platform workers
15 December 2020
New forms of employment: 2020 update
Although standard employment (generally full-time and permanent) remains the dominant employment type across the EU, European labour markets are increasingly characterised by a variety of different forms. These new forms of employment involve new formal employment relationships or work patterns (linked to aspects such as place of work, working time or use of ICT) and sometimes both. This report puts the spotlight on nine innovative employment forms across the 27 EU Member States, Norway and the UK. It examines the policy frameworks of each country, as well as mapping the scale and scope of the incidence of these new forms and highlighting the main opportunities and risks associated with each form. The report concludes with some policy recommendations taking into account the future of work that will be shaped by the twin transition to the digital age and a carbon-neutral economy, as well as a new way of working due to COVID-19.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Cesira Urzì Brancati
Research officerCesira Urzì Brancati är forskningsassistent vid Employment Unit på Eurofound. Hennes forskningsintressen inkluderar teknikens påverkan på sysselsättning och digitalisering av arbete, med fokus på digitala arbetsplattformar, digital övervakning och algoritmisk hantering. Hon är specialiserad på mikroekonometri, enkätdesign och analys av enkätdata. Innan hon började på Eurofound 2024 arbetade Cesira vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum i Sevilla, vid International Longevity Centre i London, vid University of Modena och Reggio Emilia samt vid University of Turin. Hon har en magisterexamen och en doktorsexamen i internationell ekonomi från University of Tor Vergata i Rom.
Dragoș Adăscăliței
Research officerDragoș Adăscăliței är forskningsansvarig vid arbetsenheten på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till arbetslivets framtid, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från universitetet i Mannheim.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.

&w=3840&q=75)






