&w=3840&q=90)
Social dialog
Social dialog kan definieras som förhandlingar, konsultationer, gemensamma åtgärder, diskussioner och informationsutbyte mellan arbetsgivare och arbetstagare. Välfungerande social dialog är ett nyckelverktyg för att forma arbetsvillkoren och involverar olika aktörer på olika nivåer. Den balanserar arbetstagares och arbetsgivares intressen och bidrar till både ekonomisk konkurrenskraft och social sammanhållning.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Representativitet för de europeiska sociala partnerorganisationerna: Järnvägssektorn
Denna studie ger information som möjliggör en bedömning av representativiteten hos aktörerna i den europeiska sektorskommittén för social dialog för järnvägssektorn.En plats vid bordet, men vem bestämmer? Sociala parter i styrningen av offentliga anställnings- och socialförsäkringsinstitutioner
Denna artikel undersöker fackföreningars och arbetsgivarorganisationers engagemang i styrningen av offentliga arbets- och socialförsäkringsinstitutioner i de 27 EU-medlemsstaterna och Norge, samt rapporterar om deras eventuella inflytande i dessa institutioner.Representativeness of the European social partner organisations: Commerce sector – 2026
This study provides information allowing for an assessment of the representativeness of the actors involved in the European sectoral social dialogue committee for the commerce sector.Beslutsfattare behöver solida bevis för att förstå de förändringar som sker på arbetsmarknaden och för att kunna svara på de förändrade dynamikerna i arbetsmarknadsrelationerna i Europa. Eurofound använder data och analyser hämtade från sitt nätverk av korrespondenter i EU:s medlemsstater och Norge för att kartlägga trender och mönster samt peka ut exempel på välfungerande social dialog på både europeisk och nationell nivå.
Eurofounds forskning undersöker aspekter som sociala parters engagemang i policyutformning, medarbetarengagemang och deltagande, kollektivavtal, löne- och belöningssystem, arbetstagarrepresentation och arbetsmarknadsrelationer på alla nivåer. Den undersöker i vilken utsträckning arbetsmarknadsrelationerna har anpassat sig till framväxten av multinationella organisationer.
Byrån har producerat ett omfattande arbete som sträcker sig över 40 år och som har kartlagt de många och föränderliga aspekterna av social dialog i Europa på olika nivåer: företags-, sektors-, nationellt, europeiskt och internationellt.
Flaggskeppsrapporten om industriella relationer, publicerad 2022, ger en översikt över de viktigaste utvecklingarna inom arbetsmarknadsrelationer, inklusive social dialog, mellan 2015 och 2019. Annat arbete inom detta område kartlägger de viktigaste dimensionerna av arbetsmarknadsrelationer.
Social dialog är en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades 2017. Framväxten av nya debatter om social rättvisa, demokrati, arbetskvalitet och nya modeller för arbetsrelationer har utmanat traditionella arbetsmarknads- och sociala dialogsystem.
Trettio år efter den historiska invigningen av den europeiska sociala dialogen i Val Duchesse i Bryssel återupptog Europeiska kommissionen processen för en ny start för social dialog vid ett högnivåevenemang som samlade sociala partnerorganisationer från hela Europa den 5 mars 2015. Den europeiska sociala dialogen är ett instrument inom EU:s socialpolitik som direkt bidrar till att forma EU:s arbetsrättslagstiftning och politik.
Den 25 januari 2023 föreslog kommissionen en rekommendation från rådet om att 'stärka den sociala dialogen i EU' och publicerade en ny kommunikation om att stärka och främja social dialog, 'utnyttja dess fulla potential för att hantera rättvisa övergångar', enligt den europeiska handlingsplanen för sociala rättigheter. I september 2023 tillkännagav kommissionens ordförande von der Leyen ett toppmöte med sociala partners 2024 för att efterlikna toppmötet från 1985.
I mars 2025 undertecknade kommissionen och de tvärindustriella sociala parterna ett gemensamt avtal om att stärka den europeiska sociala dialogen. Detta bygger vidare på toppmötet i Val Duchesse i januari 2024 och dess deklaration om sociala partners.
Europeiska kommissionen: Val Duchesse Social Partner-toppmöte 2024opens in new tab
Eurofound-blogg: Från Val Duchesse till Riga: hur återlanserar man social dialog?
Europeiska kommissionen: Kommissionen fastställer konkreta åtgärder för ökat deltagande av sociala parter på nationell och EU-nivåopens in new tab
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter handlingsplanopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
20 November 2024
Tripartite Exchange Seminar 2024: The role of social dialogue in a green just transition
20 March 2023
Trends in national social dialogue in responding to external shocks or crises: Background paper
This paper provides an overview of the involvement of the social partners in policymaking and social dialogue in recent years, primarily at national peak level. It will focus on the evolution of social dialogue over the past decade and a half in terms of its response to external shocks, focusing on three key periods: the financial and economic crisis between 2008 and 2012; the subsequent recovery and consolidation phase between 2013 and early 2020; the recent series of new crises, starting in 2020 with the COVID-19 pandemic up to today’s combined challenges of inflation, the ‘cost of living crisis’ and the Russian invasion of Ukraine.
1 December 2022
Social dialogue and collective bargaining in the hospital sector during the COVID-19 pandemic
This report analyses the role of social dialogue and collective bargaining in addressing the challenges created or exacerbated by the COVID-19 pandemic in the hospital sector. It also explores whether existing social dialogue and collective bargaining processes at national level were adapted in order to address these new challenges. The research included a literature review to contextualise the structural features of the hospital sector and an analysis of policy initiatives to manage the crisis implemented across the EU27 and Norway. The findings indicate that the level and nature of the social partners’ involvement in pandemic responses varied across Europe. Social dialogue and collective bargaining played a prominent role in some countries, while in others the social partners were less involved. Although no substantial changes were identified in social dialogue institutions and processes, the breadth of issues they deal with expanded beyond the traditional areas of employment and working conditions.
7 February 2022
Collective labour disputes in the EU
In recent years, apart from some intermittent spikes, there has been a general decrease in industrial action across the EU Member States. During the COVID-19 pandemic, this trend has continued, with the most significant labour disputes not surprisingly occurring in the human health and social services sector, the education sector and the transport and logistics sector. This report analyses the data collected in 2018–2019 by Eurofound during the piloting of its Industrial Action Monitor (IAM) database. Using cluster analysis, the research classified industrial action in Europe into five categories: national disputes of interest and rights, sometimes involving different forms of employment; extended disputes about collective pay agreements; localised disputes about employment problems, working time and restructuring, with short work stoppages; localised disputes about workers’ rights and grievances over company policies; and disputes concerning public policies.
In terms of specific issues, problems over pay accounted for over 40% of disputes, employment problems accounted for 20%, other aspects of working conditions accounted for 16% and protests accounted for 13%. Noting the lack of complete data on industrial action in Europe, the analysis points to the need for a systematic collection of empirical evidence in the future to provide a sound basis for comparative analysis.
23 March 2021
Working life in the COVID-19 pandemic 2020
This publication consists of individual country reports on working life during 2020 for 29 countries – the 27 EU Member States, Norway and the United Kingdom. The country reports summarise first evidence on the impact of the COVID-19 pandemic on working life based on national research and survey results. They outline the policy responses of governments and social partners in their efforts to cushion the socioeconomic effects and include a focus on policy areas that have been accelerated or disrupted due to the crisis. Finally, the reports explore the impact of the pandemic on industrial action, working time and wages.
Please note that there is no consolidated report on working life in the EU in 2020.
9 March 2021
Involvement of social partners in policymaking during the COVID-19 outbreak
Since 2016, Eurofound has closely monitored the involvement of national social partners in policymaking as part of the European Semester cycle. In 2020, the focus was on their involvement during the first months of the COVID-19 outbreak. While the pandemic has presented a huge challenge to social dialogue, the results of the analysis highlight how social dialogue can be an effective tool in shaping policy initiatives and finding solutions to emergency situations affecting businesses, workers, the economy and society. It is clear that the participation of social partners in the design and implementation of national recovery and resilience plans in 2021 will be key in the recovery process and for strengthening social dialogue going forward.
11 December 2020
Industrial relations: Developments 2015–2019
As part of its mandate to promote dialogue between management and labour, Eurofound has monitored and analysed developments in industrial relations systems at EU level and in EU Member States for over 40 years. This flagship report is based on the work done in this context during the last programming period (2015–2019). It draws on the extensive monitoring of industrial relations systems and social dialogue carried out by Eurofound on an ongoing basis. The overall aim of the report is to assist policymakers and industrial relations actors both to understand the challenges facing social dialogue and to identify possible ways to contribute to balanced and well-functioning industrial relations systems going forward.
12 October 2020
European Company Survey 2019 - Workplace practices unlocking employee potential
This report is based on the fourth edition of the European Company Survey (ECS), which was carried out jointly by Eurofound and Cedefop in 2019. It describes a wide range of practices and strategies implemented by European companies in terms of work organisation, human resource management, skills use and skills development, and employee voice. The report shows how these practices are combined and how the resulting ‘bundles of practices’ are associated with two outcomes beneficial to employees and employers: workplace well-being and establishment performance.
The analysis finds that the establishments that are most likely to generate this win–win outcome are those that combine a high degree of worker autonomy, a balanced motivational strategy, a comprehensive training and learning strategy, and high levels of direct employee involvement in decision-making, as well as offering managerial support for these practices. To boost the adoption of employee-oriented practices – particularly in relation to autonomy, skills and employee involvement – managers should be offered appropriate support, as they play a key role in the decision to initiate workplace change. They are also crucial to its success, as they must continuously support the workplace practices implemented.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Valeria Virgili
Project support officerValeria Virgili är projektstödsansvarig i Working Life-enheten på Eurofound. Hon arbetar för närvarande med Social Dialogue Network, ett service-nivåavtal finansierat av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, sociala frågor och inkludering och koordinerat av Eurofound för att stödja analys och främjande av europeisk social dialog. Innan dess genomförde hon en praktikplats och en 11 månader lång tillfällig anställning vid Eurofound, där hon bidrog till aktiviteter relaterade till Social Dialogue Network. Innan hon började på myndigheten arbetade hon i två år vid ADAPT, ett italienskt forskningscentrum specialiserat på internationell och jämförande arbetsrätt samt industrirelationer. Valeria har en magisterexamen i politik och socialpolitik från universitetet i Bologna.
Angelina Atanasova
Research support officerAngelina Atanasova är forskningsstödsansvarig i Working Life-enheten på Eurofound. Hennes nuvarande forskningsämnen inkluderar social dialog och arbetsmarknadsrelationer, samt funktionshinders rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Innan hon började på Eurofound 2024 arbetade hon i ett decennium med policyforskning i Bryssel, som forskare vid European Social Observatory, forskningsassistent vid juridiska fakulteten på KU Leuven och policykonsult om jämlikhet och antidiskriminering vid Open Society European Policy Institute. Hon har en doktorsexamen i EU-rätt och sociologi från KU Leuven samt en magisterexamen i offentlig politik från Central European University. Hennes huvudsakliga forskningsintressen inkluderar funktionshindrades rättigheter, jämlikhet, social inkludering och social dialog.
Victoria Cojocariu
Research officerVictoria Cojocariu är forskare vid Working Life-enheten på Eurofound och arbetar med social dialog och arbetsmarknadsrelationer. Hon är djupt involverad i representativitetsstudier som Eurofound genomför för att stödja europeisk social dialog, samt studier som analyserar sociala parters roll på nationell och europeisk nivå och kollektivavtalspraxis. Hennes forskningsintressen inkluderar digitalisering, arbetsorganisation och arbetsplatspraxis. Sedan 2025 ansvarar Victoria för EU:s databas PolicyWatch. Innan hon började på Eurofound 2019 var Victoria forskare vid Centre for Public Innovation i Bukarest och för Open Society Foundation Romania, där hon bidrog till nationella och internationella forskningsprojekt inom migration, utbildning, tillgång till arbetsmarknaden för tredjelandsmedborgare samt mänskliga rättigheter. Hon har kandidatexamen och magisterexamen i sociologi.
Mária Sedláková
Research officerMária Sedláková är forskningsansvarig vid Working Life-enheten på Eurofound, med specialisering på jämförande arbetsmarknadsrelationer, social dialog och kollektivavtal. Hon har expertis inom innehållsanalys av kollektivavtal. Hennes nuvarande arbete undersöker de sociala parternas roll i styrningen av nationella offentliga arbetsförmedlingstjänster och sociala trygghetsinstitutioner, samt den sociala dialogens roll vid arbetsmigration. Hon bidrar också till att bedöma representativiteten hos EU-nivåsektorella sociala parter och till att underlätta de tvååriga Tripartite Exchange Seminars. Innan hon började på Eurofound bedrev Mária forskning om kollektivavtal vid avdelningen för styrning och trepartsverksamhet vid Internationella arbetsorganisationen i Genève (2020–2022), efter en period som forskare vid Central European Labour Studies Institute i Bratislava (2013–2020). Hon har en magisterexamen i statsvetenskap med specialisering i jämförande europeisk politik från Central European University.
Peter Kerckhofs
Senior research managerPeter Kerckhofs är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hans arbete är inriktat på den roll som arbetsmarknadens parter spelar i den europeiska planeringsterminen och även på nationell rapportering om utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer. Peter har en bred expertis när det gäller att utveckla metodiken för representativitetsstudier, tillämpa europeiska och nationella representativitetskriterier i den specifika kontexten för olika sektorer, samtidigt som han samlar på sig en djupgående kunskap om landskapet för arbetsmarknadsrelationer inom olika sektorer. Peter har också arbetat med projekt relaterade till europeiska företagsråd och europeisk sektoriell social dialog. Innan han började på Eurofound arbetade han som forskare för ETUI och UCL, som politisk sekreterare för EMCEF och var vetenskaplig samordnare för doktorandskolan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid KU Leuven. Han har en kandidatexamen i socialt arbete och en magisterexamen i statsvetenskap från KU Leuven och en i internationella relationer från UCL, och har en doktorsexamen i arbetsmarknadsrelationer från University of Manchester.
Tina Weber
Senior research managerTina Weber är senior forskningschef vid Eurofounds enhet för arbetsliv. Hennes arbete har fokuserat på arbetskraftsbrist, effekten av hybridarbete och en 'alltid på'-kultur samt rätten att koppla av, arbetsvillkor och sociala skyddsåtgärder för egenföretagare samt effekterna av de dubbla övergångarna på sysselsättning, arbetsvillkor och arbetsmarknadsrelationer. Hon ansvarar för studier som bedömer representativiteten hos europeiska sociala partnerorganisationer. Hon har också bedrivit forskning om europeiska arbetsmarknadsråd och utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer och social dialog inom Europeiska unionen. Innan hon började på Eurofound 2019 arbetade hon vid ett privat forskningsinstitut där hon främst utförde konsekvensbedömningar och utvärderingar av EU:s arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. Tina har en doktorsexamen i statsvetenskap från University of Edinburgh med fokus på nationella fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i den europeiska sociala dialogen.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
